När vi nu enbart konsumerar behovsstyrt håller stora delar av ekonomin att kollapsa.
Det är ett tecken på ett systemfel och att det är hög tid att bygga upp ett långsiktigt och hållbart system, menar Elisabeth Byström och Johan Ernfors som driver bloggen och Instagramkontot Minimalisterna.
Är det inte märkligt att när vi enbart konsumerar behovsstyrt och inte längre för nöjes skull, så håller stora delar av ekonomin på att kollapsa? Det ekonomiska systemets mål med ständigt tillväxt föll ihop som ett korthus när fler började agera mer rationellt och hållbart. Det måste väl ändå vara ett tecken på systemfel?
LÄS OCKSÅ: Så säkrar du dina sparpengar
Sa stopp från oväntat håll
I människans natur finns en grundläggande strävan efter mer, nytt och större. Det gäller konsumtion av prylar och kläder, men även åtaganden, aktiviteter och underhållning. Inget har kunnat stoppa vår inre drivkraft framåt och uppåt, och samhället har eldat på genom sin predikan om ständig tillväxt. Fram tills nu när det plötsligt sa stopp från oväntat håll med corona.
Vad gör man när överkonsumtion av prylar och kläder inte längre är aktuellt, när resor blivit inställda, aktiviteter begränsade, och vi inte längre kan umgås med andra i samma utsträckning som tidigare? Plötsligt har väldigt många människor fått mer tid att tänka efter och reflektera över hur man vill ha sin vardag, vad som faktiskt är viktigt i livet, men också kring var vi är på väg som samhälle och planet.
LÄS OCKSÅ: Efter coronakrisen: “Ställ om – inte tillbaka!”
Många längtat efter ett långsammare ekorrhjul
Många har längtat efter ett långsammare ekorrhjul med ett lägre tempo. Andra kanske inte visste att man behövde eller ville ha
det, förrän man nu plötsligt har det. Under förutsättning att man får vara frisk och ekonomin går ihop sig, såklart.
Det är inte bara på individnivå förändringar och insikter sker. Flera rapporter berättar om överraskande och positiva effekter som corona haft på miljön. Exempelvis mindre luftföroreningar i stora delar av Kina och norra Italien, och första blå himlen över New Delhi på många år. Forskare hävdar att de minskade föroreningarna till följd av corona, kan rädda fler liv än viruset tar.
Det är som att den globala ekonomins tillväxt på många sätt står i direkt motsatsförhållande till både individens och planetens välbefinnande och förutsättningar för ett hållbart och harmoniskt liv.
LÄS OCKSÅ: “Minimalism handlar om mer än att rensa bort överflödiga prylar”
Ta sig an förändring
Tid och energi är parametrar som ofta saknas för att göra nödvändiga justeringar och förändringar i livet. Tid att tänka och känna efter, samt energi att testa alternativa vägar framåt. Plötsligt har många fått just den tiden och energin som krävs för att ta sig an förändring. I varje kris finns nya möjligheter och perspektiv att se på livet.
Det kan ta emot att ställa om riktningen från något som upplevs som bekant och bra nog, till något som är okänt, speciellt om vägen dit kan tänkas kräva uppoffringar. Men nu har vi kastats in i ett tillstånd som många skulle kalla att vi nått ”rock bottom”, vilket betyder att vi befinner oss i en utmärkt startpunkt för positiv förändring.
LÄS OCKSÅ: Sanna Ehdin ”Materialism är inte bara ohållbart – det är ohälsosamt”
Skört system
Om vi under den nuvarande krisen visar att vi faktiskt kan agera annorlunda för att ta hand om varandra och vårt samhälle, så är det förhoppningsvis även en mentalitet vi kan ta med oss in i arbetet med en nödvändig klimatomställning. Vi behöver skapa en bestående förändring i vårt sätt att leva, och inte bara göra ett hack i tillväxtkurvan.
Corona har varit ett tydligt tecken på hur skört vårt nuvarande system är vid oförutsedda händelser. Nu behöver vi bygga upp ett långsiktigt hållbart system – hållbart för planeten, samhället och för nuvarande och framtida generationer. Låt oss göra det tillsammans!
Av Elisabeth Byström och Johan Ernfors som driver bloggen och Instagramkontot Minimalisterna
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.