Emma Holmgren: ”Våga anställa någon som bryter ihop en liten stund ibland!”

Emma Holmgren hann jobba som enhetschef inom äldrevården i ett år innan hon gick in i väggen.
Nu uppmanar hon arbetsgivare att stryka ordet ”stresstålig” från sina jobbannonser och istället våga anställa de som sätter gränser och är uppmärksamma på sin egen kropps signaler.

Jag höll inte mer än ett år som enhetschef.
Innan dess hade jag länge känt ett stort engagemang för äldres livsvillkor och upplevde att jag som undersköterska inte kunde påverka så mycket som jag skulle önska. Jag studerade vidare för att kunna arbeta som enhetschef och plockade ihop en unik utbildning med både vårdledarskap och gerontologi – läran om de äldres livsvillkor.

Jag avslutade min examen parallellt med jobbet samtidigt som jag stod ansvarig för en omfattande ombyggnad och tillfällig flytt av äldreboendet.
Det höll i ett år.

Läs också: Hjärnträning hjälper utmattade

Slog fullständigt undan fötterna på mig
Ett och ett halvt år efter min sjukskrivning för utmattningssyndrom dök det plötsligt upp en längtan efter att återgå till äldreomsorgen. Jag såg en annons om ett vikariat utan pendlingsavstånd, det kändes som att det kunde vara en mjukstart och jag skickade iväg en fråga om platsannonsen som låg ute.

Det kom ett svar som fullständigt slog undan fötterna på mig, från någon som tidigare trott på min förmåga: ”Mitt absoluta råd till dig är att du ska söka dig till något annat än chefstjänster. Det ingår liksom i paketet med stress, ta hand om andra och lägga sina egna behov åt sidan. Vissa människor hittar strategier att klara detta och ändå ha en god hälsa. Jag är helt övertygad om att du inte tillhör den modellen.”

Nu var jag frisk igen, men jag tillhörde inte längre ”den modellen”. Vilken sorg! Det blev en rejäl smäll och de bitar som jag så långsamt plockat tillbaka till mitt inre torn av självkänsla, bara rasade omkull. Jag fick se samhällets fördomar rakt i vitögat. Jag dög inte längre till mitt yrke!

Läs också: Åsa lämnade ekorrhjulet – och skrev en bok om det

Alla ”friska” chefer balanserar på en betydligt tunnare lina
Men så byttes sorgen mot ilska. Vill vi verkligen ha chefer som lägger sina egna behov åt sidan?

Kommer de att hålla sig friska? Det är ju mig man borde vilja ha – jag som numera är lyhörd för min egen hälsa och återhämtning, förmodligen är jag också mer lyhörd och närvarande inför andra.

Jag vågar påstå att mitt engagemang behövdes inom äldreomsorgen och att alla de ”friska” chefer som arbetar efter hans devis balanserar på en betydligt tunnare lina än mig.

Jag har aldrig berättat det för någon innan, att jag inte ens var välkommen med min ansökan blev en av mina största sorger efter utmattningen. Jag återvände aldrig till äldreomsorgen.

En arbetsgivare gick miste om en enhetschef med det lilla extra gentemot de gamla och egenskaper som skulle gynnat en arbetsplats. Han skrev att hans svar kanske lät brutalt men att det är sådana råd som kan göra att man går vidare och utvecklas i livet. Jag gick vidare, och jag utvecklades, men det skedde långt bortom hans ”råd”.

Läs också: Boten mot utbrändhet finns i trädgården

Stryk ”stresstålig” från platsannonserna
Jag hoppas att samhället och arbetsgivare har kommit längre, nu fyra år senare. Man borde önska sig anställda som har en balans, som är uppmärksamma på sin egen kropps signaler och som är bra på att sätta gränser.

Stryk ”stresstålig” från platsannonserna, välj någon som bryter ihop en liten stund ibland och håller i längden! Till exempel någon som haft utmattningssyndrom.

Av Emma Holmgren, författare och förläggare, aktuell med pocketsläpp av ”Våga vara rädd – en bok om utmattningssyndrom” och nyutkomna boken ”Utmattningssyndrom – förstå och lindra kroppens reaktioner”

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta: webbredaktor(@)kurera.se.