Det forskas mycket på hjärt-kärlsjukdomar eftersom det är ett stort problem i samhället. Nu visar en ny svensk avhandling, som omfattar runt 30 000 personer, att det finns en tydlig koppling mellan risken att få fler hjärtinfarkter och låg inkomst.
Idag anser läkare och forskare att de vet ganska mycket om anledningen till att man för en första hjärtinfarkt, men det finns inte lika mycket kunskap om varför människor får återkommande infarkter.
Joel Ohm är läkare och doktorand vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Solna. Hans avhandling berättar om att personer med en utsatt social och ekonomisk situation få fler återkommande hjärtinfarkter.
Eftervården i form av uppföljning och vårdinsatserna för att förhindra nya hjärt-kärlproblem från sjukvårdens sida är låg.
LÄS OCKSÅ: Tomatextrakt hjälpte Yvonne sänka sina blodfetter
30 000 personers data
Joel Ohms avhandling bygger på data från det nationella kvalitetsregistret för hjärtsjukvård. Han har samlat information från runt 30 000 män och kvinnor som drabbades av akut hjärtinfarkt mellan åren 2005 och 2013.
– I den första studien gjorde vi huvudfyndet att det fanns starka associationer mellan socioekonomiska faktorer och risken för ny hjärt-kärlhändelse. Här ställde vi oss också frågan om utbildning, civilstånd eller disponibel inkomst är den bästa markören för socioekonomisk status efter hjärtinfarkt. Det är en komplex fråga på flera sätt, men associationen var starkast för inkomstnivå, säger Joel Ohm i ett pressmeddelande.
LÄS OCKSÅ: För 2,5 miljarder år sedan förändrade Q10 livet på jorden
Livsstilsförändringar
I Joel Ohms andra studien tittade han på blodfetter och risken för ny hjärt-kärlhändelse. ”Det onda” LDL-kolesterolet, som är en starkt etablerad riskfaktor, hade den svagaste kopplingen, vilket var både oväntat och intressant.
I den tredje studien försökte Joel Ohm förklara det så kallade till huvudfyndet i hans första studie. Sjukvårdsinsatserna för efterbehandling hade skillnader i hur de olika socioekonomiska grupperna övervakades. Till exempel när det gällde läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar.
LÄS OCKSÅ: Lagrad vitlök skyddar hjärta och kärl
Nya riskmarkörer
De med lägst inkomst fick inte lika mycket behandling med läkemedel som de med högre inkomst. Även andra efterbehandlingar var sämre hos de med lägst inkomst.
– Vi kom fram till att inkomstnivå, liksom utbildningsnivå och civilstånd är faktorer som i högre grad än idag bör beaktas vid selektionen av patienter till kliniska prövningar, framförallt vid utvärdering av effekten av insatser för förbättrad socioekonomisk jämlikhet, säger Joel Ohm.
Han påpekar att det behövs mer forskning om hur vården ser ut efter en första hjärtinfarkt. Dels behövs personer med större risk för hjärt-kärlproblematik identifieras så att de kan erbjudas vård och dels behövs mer kunskap om riskmarkörer, där man tidigare sett LDL-kolesterolet som viktig men där man nu istället ska undersöka den ekonomiska situationen för att hitta riskpersoner.
Av Inger Palm
Källa: Karolinska institutet