Vissa föds med högre känslighet för omgivningens signaler. Det kallas för att vara högkänslig eller HSP – highly sensitive people. Att var högkänslig kan vara en stor tillgång skriver Sanna Ehdin i denna krönika.
Högkänsliga personer föds med ett nervsystem som är känsligare än det hos genomsnittet, vilket gör dem mer mottagliga för emotionella och fysiska intryck från omgivningen. Vid 1990-talets början uppskattades att ungefär 20 procent av befolkningen hörde hit, lika fördelat på män och kvinnor. HSP finns även hos djur.
Begreppet ”HSP – The Highly Sensitive Person” myntades av den amerikanska psykoterapeuten och forskaren Elaine N. Aron. Den vetenskapliga termen är ”SPS – Sensory Processing Sensitivity” och syftar på den mest grundläggande egenskapen hos högkänsliga personer – det djupa bearbetandet av intryck.
Högkänsliga personer tar in fler sinnesintryck eller nervimpulser per sekund än andra. De lägger märke till mer och bearbetar allt på en djupare nivå. Därför behöver högkänsliga personer mer tid till att smälta och bearbeta intryck.
Har en stor empatisk förmåga
Högkänsliga personer är ofta eftertänksamma, de funderar och utvärderar eventuella risker innan de företar sig något, till skillnad från de som agerar först och tänker sedan. Därför kan högkänsliga personer verka tillbakadragna eller blyga. Men de är ofta oerhört observanta på sin omgivning och kan därför uppfatta fler nyanser än andra. Många högkänsliga personer har även högre empatisk begåvning, det vill säga förmåga till medkänsla.
Ungefär 70 procent av HSP är introverta och 30 procent är extroverta, men även alternera mellan perioder av intensiv, extrovert aktivitet följt av extremt introvert tid. Ett helt normalt beteende för en högkänslig person.
Forskning har visat att HSP-personer uppvisar störst aktivitet i de områden i hjärnan som förknippas med medvetenhet, att bearbeta sensorisk information, åtgärdsplanering och empatisk respons. Det innebär ett aktivt spegelneuronsystem.
LÄS OCKSÅ: Fem tecken på att du är högkänslig
Läser snabbt av ett rum
Hjärnans spegelneuroner är nervceller som avger nervimpulser både när en individ själv utför en viss handling och när individen observerar samma handling utföras av en annan någon annan. På det viset ”speglar” neuronerna beteendet hos ett annan människa eller djur. Med det menas att när vi ser någon som gråter, skrattar eller blir arg så uppträder våra hjärnor som om det hände oss själva. Det gäller även rent motoriskt, när vi ser någon röra sig, beter sig våra neuroner som om vi rörde oss. Högkänsliga personer har därför lättare att uppfatta och känna vad som pågår i omgivningen. Ett exempel är att komma in i ett rum och direkt veta vilka känslor som är i omlopp.
Högkänsliga personer är som tidigare nämnts ofta empatiska, medkännande och omtänksamma, vilket kan vara en stor tillgång för omgivningen. De tänker ofta på hela gruppens välbefinnande, istället för att sätta sitt eget bästa främst.
LÄS OCKSÅ: Vi blir lyckligare av att påta i jorden
Stark intuition och kommunikation
På grund av sin känslighet och sitt rika inre liv har de en stark intuition, vilket gör att de anar potentiella faror och kan fatta bra strategiska beslut. De är ofta kreativa, begåvade och djupsinniga. De har därför sällan tråkigt och trivs oftast bra i sitt eget sällskap.
Kommunikation är A och O för att kunna hantera omgivningen. Det gäller att veta vad man ska göra med sitt höga känslomässiga medvetande, det vill säga att lära sig samverka med andra. Det innebär att förstå hur människor kommer att reagera på olika känslor. Att andra som som inte har samma känslighet uppfattar det som sker annorlunda. Känslomässig samverkan gör att man både uppleva sina egna känslor och den andra personens – samt förutse hur två olika människor kan reagera i en viss känslosituation. Detta är en hög form av känslomässig intelligens och denna förmåga är essentiell när man träffar en ny person. Förmågan att kunna leva sig in i både sina egna och den andra personens känslor är en begåvning.
LÄS OCKSÅ: Mitt liv som högkänslig
Balans och harmoni viktigt
Detta fungerar väl när man är i balans, det är därför viktigt att själv ta ansvar för och vårda sin balans och sitt välmående. Annars kan det bli påfrestande både för en själv och andra.
Det är bra att avsätta tid för daglig meditation och tid i stillhet och enskildhet. Yin-yoga – en lite mjukare och långsammare form av yoga – och promenader i naturen lämpar sig utmärkt. Det är även viktigt att inte överdosera intrycken, och ta tid för reflektion och bearbetning. Du som har HSP, vårda din begåvning – för du sitter på en oerhörd rikedom!
Av Dr Sanna Ehdin, immunolog och författare
Detta är en kortad och bearbetad version av Sanna Ehdins bloggtext ”HSP – hökänslighet”. Du kan läsa den i sin helhet här
Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Sanna Ehdin Anandalaär doktor i immunologi och verksam som fri forskare och författare. Hon har skrivit flera hälso- och livsstilsböcker bland annat hälsoklassikern ”Den självläkande människan”.
Foto Sanna : Kate Gabor