Fokus på sköldkörtelproblematik – och behovet av utveckling på området

Cirka 450 000 personer har en sköldkörteldiagnos i Sverige. 80 procent av dessa är kvinnor. Den 25 maj, uppmärksammas internationella Sköldkörteldagen, World Thyroid Day. Det är en dag som verkligen behövs menar Emese Gerentsér, vice ordförande i Sköldkörtelförbundet:
– Avsaknaden av forskning och utveckling på det här området är skrämmande, inte minst med tanke på hur många människor och anhöriga som är drabbade. Kanske är det för att större delen är kvinnor? säger hon till Kurera, och lyfter därmed en fråga som är en het potatis när det gäller många vanliga tillstånd och sjukdomar.

Har din läkare någon gång pratat om TSH-värden med dig – eller har du sett bokstäverna bland resultaten på din hälsoundersökning? Då är det din sköldkörtel det handlar om. Sköldkörtelsjukdomar är vanligt och drabbar omkring fem procent av befolkningen, i första hand kvinnor.
Underproduktion av sköldkörtelhormon, eller hypotyreos, är den vanligaste av sköldkörtelns sjukdomar.

► Läs också: 17 tecken på underfunktion i sköldkörteln

”Viktigt att ta hand om sig på alla plan”

Emese Gerentsér är vice ordförande i Sköldkörtelförbundet.
– Nära en halv miljon människor har någon typ av sköldkörteldiagnos i Sverige. Det är en sjukdom som framför allt drabbar kvinnor, och knappt 20 procent av de drabbade är män, berättar hon för Kurera.
Internationellt uppmärksammas Sköldkörteldagen den 25 maj men i Sverige uppmärksammades dagen av praktiska skäl istället den 20 maj.

Sköldkörtelförbundet står bakom dagen, som uppmärksammades med ett event i Stockholm med spännande föreläsningar, utställare och mingel med sköldkörtelvänner, berättar Emese.
– Om man lever med en kronisk sjukdom är det viktigt att ta hand om sig på alla plan. Därför valde vi också att ha en bredd på våra föredragshållare på Sköldkörteldagen. Vi fick bland annat lyssna på Karin Nordlander, som är terapeut, meditationslärare och författare till boken ”Lyckligt på riktigt”, till Ewa Demburg, som är friskvårdskonsult, diplomerad massör och lymfmassör och som berättade om lymfmassage och fick publiken att stå upp och göra egenmassage och till Helene Kjellin, som är kostrådgivare och föreläste om tarmhälsa.

► Läs också: Din tarmflora avgör din hälsa – så kan du förbättra den!

Svenskar åker för utredning och behandling i Norge

Emese Gerentsér berättar vidare att ett populärt föredrag även var med Lars Omdal, läkare och specialist i allmänmedicin, funktionsmedicin, miljö- och näringsmedicin och verksam vid Balderklinikken i Norge, en privatklinik i Oslo, som tar emot många svenska patienter.
Varför är Balderklinikken så populär bland svenska sköldkörtelpatienter? undrar förstås Kurera.
– Många svenskar väljer att åka till Balderklinikken för att deras kunskaper och kompetens saknas i Sverige. På många håll i världen är det vanligt att ta ett blodprov, skriva ut en medicin och sedan när patientens blodvärde nått inom referensområdet, förklara patienten som sköldkörtelfrisk. Men om patienten då fortfarande har besvärande symtom på en underfungerande sköldkörtel – alltså hypotyreos som är den absolut vanligaste sköldkörtelsjukdomen – då är man inte frisk, menar Emese.

Hon fortsätter:
– På Balderklinikken gör de en grundlig utredning av patienten där de inkluderar immunsystemet, eventuella metabola och psykiatriska symtom och de ser även över patientens livsstil med stress, kost, näringsstatus och motion. Viktigt är också att medicineringen individanpassas utifrån varje patient och att läkarna på Balderklinikken väljer att pröva andra läkemedelsalternativ och kombinationer om inte standardbehandlingen gett patienten tillräcklig symtomlindring.

► Läs också: Allt fler får sköldkörtel- och binjureutmattning

Inte mycket forskning på sköldkörtelsjukdom

Varför behövs då en speciell sköldkörteldag anser hon?
– Jämfört med de andra stora folksjukdomarna forskas det otroligt lite på sköldkörtelsjukdom. Metoderna som idag används för diagnostik och behandling av underfunktion i sköldkörteln har varit standardmetoder sedan 1970-talet. Avsaknaden av forskning och utveckling på det här området är skrämmande, inte minst med tanke på hur många människor och anhöriga som är drabbade, berättar Emese Gerentsér.
– Kanske är det för att större delen är kvinnor? Jag vet faktiskt inte vad detta ointresse och negligering beror på. Men nu är det hög tid att ändra på detta och samhället behöver se till att nödvändig forskning blir gjord.

Emese Gerentsér berättar att det i alla fall har gått framåt på en punkt.
– Den 22 april 2017 är en historisk dag – då blev Sköldkörtelföreningen, som har funnits sedan 1993, Sköldkörtelförbundet. Genom att täcka hela landet med verksamhet kommer vi nu närmare våra medlemmar med bättre möjligheter till utbyte av erfarenheter och social samvaro. Ju fler medlemmar vi är, desto starkare blir vi och får förhoppningsvis större möjligheter att påverka. Om inte annat stärker vi vårt inflytande i landstingen, som ju har hand om den sjukvård vi är så beroende av.

► Läs också: Läsarfråga: ”Kan näringsbrister orsaka förstorad sköldkörtel?” Experten svarar

Varför får man sköldkörtelproblem? Näringsexpert Zarah Öberg svarar

– Sköldkörtelproblem uppstår ofta på grund av näringsbrister, antingen på grund av bristfälligt näringsintag eller dålig matsmältning. Långvarig stress kan vara en annan anledning. För att sköldkörtelhormoner ska bildas krävs jod och aminosyran tyrosin. Utan dessa näringsämnen kan inte hormonerna bildas och då finns inte heller tillräckligt med hormon för kroppens celler, berättar Kureras näringsexpert Zarah Öberg.
– Brist på hormoner kan även bero på mineralbrist, då framförallt selen som är en nödvändighet för att konvertera det mindre aktiva T4-hormonet till det aktiva T3. Utan tillräckligt med hormon eller för liten mängd av det hormon som är aktivt, minskar cellernas energiproduktion (ATP-produktion), med sämre ork och försämrad ämnesomsättning som följd.

Tips vid naturlig lindring vid hypotyreos

• Öka din näringstillförsel
Eftersom en vanlig anledning till hypotyreos är näringsbrist är det viktigt att få bukt med den. Vissa tillskott är därför att rekommendera vid sköldkörtelproblem. Det är dock bra om detta kan ske i samråd med din läkare.

• Undvik brist på selen och zink
Brist på selen och zink kan utlösa problemet i första hand.
– Selen sänker nivån av antikroppar mot sköldkörteln och brist kan bidra till hypotyreos genom sin roll i omvandlingen från T4 till aktivt T3. Selen är även viktigt i enzymet IDI som ansvarar för omvandlingen av T4 till T3 i lever och njurar. Enzymet minskar märkbart vid selenbrist, berättar Zarah Öberg.
– Zinkbrist är vanligt vid underproduktion. Zink påverkar utsöndringen av sköldkörtelstimulerande hormonet TSH. Därför kan zinkbrist eller lågt zink i förhållande till koppar vara en bidragande orsak till låg sköldkörtelfunktion. Koppar och zink är nämligen så kallade antagonister och drar ner varandra.

• … och brist på järn och A-vitamin
Brist på järn och A-vitamin är vanligt i områden där människor får sköldkörtelsjukdomen struma, även om intaget av jod är tillräckligt. Järn är nödvändigt för omvandlingen av fenylanalin till tyrosin vilken kan minska kraftigt vid järnbrist. Många personer med hypotyreos svarar bra på terapeutiska doser A-vitamin.

• Minimera stress
Stress ökar risken att drabbas och försämrar chanserna att tillfriskna. Det stör inte bara sköldkörtel utan även binjurarna). Vid hög frisättning av stresshormonet kortisol tänjer man på binjurarnas funktion.
– Vid obehandlade binjurar kan därför problemet gå vidare till sköldkörteln, vilket gör läkning av binjurarna det primära, säger Zarah Öberg.

• Stärk dina binjurar
Uttröttade binjurar är ofta det första problemet vid sköldkörtelstörningar. Fråga till exempel efter ett binjureextrakt på hälsokosten och öka tillförseln av viktiga näringsämnen. Komplettera näringsterapi med stresshantering och eliminera stressrelaterade situationer. Ägna dig åt avstressande övningar. Ta gärna hjälp av en duktig näringsterapeut.

• Undvik jodbrist
Många näringsämnen påverkar sköldkörteln. Jod är den mest kända och en viktig del i sköldkörtelns hormonproduktion. Vid brist får sköldkörteln problem att arbeta korrekt. Välj därför ett salt med tillsatt jod. Läs mer här: Så vet du om du har jodbrist

• Förbättra din matsmältning
Bland annat med hjälp av matsmältningsenzymer. Finns på hälsokosten.

► Läs också: 7 tecken på att du behöver vitaminer och mineraler

• Ät bra – och regelbundet
– Mycket grönsaker och frukt, helst ekologiskt och utan tillsatser som till exempel glutamat. Även kallpressad olivolja, nötter och frön är bra för din sköldkörtel. Satsa på antiinflammatorisk kost, undvik hårda dieter, ät ofta och försök hålla blodsockret på en jämn nivå. Lågt blodsocker är väldigt påfrestande för uttröttade binjurar.

• Undvik vissa livsmedel
– Vissa livsmedel förvärrar symtomen. Till exempel kål, raps, sojaprodukter och cassavarot, då dessa innehåller stora mängder strumogena, goitrogena ämnen. Undvik även för mycket socker, stärkelse och snabba kolhydrater, inte minst eftersom detta leder till ett ojämnt blodsocker. Även mjölkprodukter är något många är överkänsliga mot utan att det visar sig i tester. Många människor upplever stor skillnad i sin hälsa när de utesluter detta, säger Zarah Öberg.

• Prioritera sömn
Så att binjurarna får behövlig vila. Vila och återhämtning är oerhört viktigt.

• Undvik för mycket koffein
Det tär på binjurarna.

• Prioritera motion
– Men träna inte för hårt. Läs Zarah Öbergs svar på en läsarfråga om motion vid hypotyreos.

• Undvik för mycket fluor
Rent medicinskt hämmar fluor sköldkörtelns funktion eftersom det tar över platsen från jod i sköldkörtelhormonerna, berättar Zarah Öberg.
– I vanliga fall består sköldkörtelhormonerna av jod och aminosyran tyrosin, i kombination av till exempel 3 jod och 1 tyrosin (T3) och 1 jod och 2 tyrosin (T2). Men när du får i dig flour går det in och kopplar ihop sig med tyrosin så att det blir ett sköldkörtelhormon med flour och tyrosin, istället för med jod och tyrosin. Effekten blir att sköldkörtelhormonet inte fungerar som det ska i cellen.

► Läs också: Ny studie: Fluor misstänks kunna ge sköldkörtelsjukdom

• Ät kokosfett
– Ett bra kallpressat, oraffinerat, ekologiskt kokosfett är stärkande för en låg sköldkörtel eftersom det hjälper kroppen att producera värme och energin går direkt till levern. Kokosfett bryts dessutom lätt bryts ner av kroppen.

• Undvik vissa läkemedel
– Som till exempel betablockerare och dopaminrelaterade läkemedel. Även SSRI-preparat/antidepressiva eftersom de sänker kortisolnivåerna, värktabletter med acetylsalicylsyra och lugnande medel sägs kunna påverka metabolismen negativt.

Av Isabelle G Hedander