Anna Sparre kostrådgivare och civilingenjör tvivlar på att det bara är för lite sol som gör att vi får D-vitaminbrist. I den här krönikan vänder hon på steken och leker med tanken att det istället kan bero på brist på mörker.
Börja med att fundera på följande: Om solbrist vore orsaken till D-vitaminbrist (som är vanlig) så är det självklart inte så konstigt här i Norden där vi sitter inne och arbetar de flesta av årets ljusa timmar. Du behöver åtminstone ca 15 minuter i solljus om dagen direkt på huden på dagen när solen står tillräckligt högt för att få ditt behov tillfredsställt.
Men – D-vitaminbrist är extremt vanlig även till exempel i Australien och Kalifornien där de flesta troligen får sina 15 minuter bara genom att gå mellan bilen och kontoret eller för att hämta sin lunch. Solkrämer skyller vissa på, men jag tror inte att detta är hela förklaringen.
Så här funkar det nämligen, hormoner är ”budbärare” i kroppen och binder till receptorer på celler för att förmedla sitt budskap till cellerna. D-vitamin är egentligen ett hormon eller prohormon, en steroid som agerar som ett hormon, men klassas som vitamin eftersom man även får i sig det via maten i exempelvis ägg och fisk.
LÄS OCKSÅ: D-vitamin kan hjälpa mot hudsjukdomar
Receptorerna, ”brevlådorna”, till hormonerna har en rytm, precis som allt annat på jorden och i vår kropp. De flesta hormoner styrs av vår dygnsrytm i samklang med taktpinnen och mörkerhormonet melatonin. Just receptorerna till hormonerna har en ”omsättningshastighet”, vilket innebär att de återuppstår med ett visst intervall. De poppar upp när de behövs helt enkelt.
En del av den här ekvationen handlar om att när du fått tillräcklig hormonutsöndring för den här gången, den här delen av cykeln, så nedregleras hormonreceptorer vilket även är det som sker när du konstant har höga insulinnivåer och därmed blir insulinresistent på grund av nedreglering av insulinreceptorer.
Återuppståndelsen/nybildningen av receptorer styrs av en särskild setpoint/”återställningsknapp”. Det vill säga en signal som talar om när det är dags för receptorerna att återuppstå.
LÄS OCKSÅ: Ammar du? Då behöver du troligen mer D-vitamin
Olika setpoints för olika hormoner
För östrogen hos kvinnor är setpointen progesteronutsöndring under två veckor av menstruationscykeln. Det är denna kontinuerliga cykel/växling mellan två veckor östrogen och två veckor progesteron som fungerar som klocka eller setpoint/återställningsknapp för receptorernas cykel.
Så, till teorin om D-vitaminbrist: Receptorerna till vitamin D3, det vill säga den mest aktiva formen av vitamin D, har en omsättningshastighet på 24 timmar. För vitamin D3-receptorerna är setpointen, eller återställningssignalen – mörker.
LÄS OCKSÅ: 16 viktiga forskningsfakta om D-vitamin
Och vad är då ett av vår tids största hälsoproblem – jo sömn och brist på mörker. Vi sover för det första för lite, för det andra är det för ljust när vi sover och för det tredje sover vi inte när vi bör sova. Sett ur ett evolutionärt perspektiv är vi gjorda för att sova under den mörka delen på dygnet, kanske ett par timmar efter solnedgång. Inte att pressa oss igenom kvällen med hjälp av tv-flimmer och elektriskt ljus så att vi missar den viktiga sömnen före midnatt när så mycket viktigt ska hända i kroppen. Dessutom är tanken att det faktiskt ska vara mörkt där vi sover, inte ”nästan mörkt” på grund av gatlampan utanför eller tvns stand by-knapp.
Det här är alltså en möjlig anledning till att även personer i soliga delar av världen lider av D-vitaminbrist. Du kan spendera hela dagen i solljus, men har du inga receptorer som återuppstår när du sover i ordentligt mörker, så är det som att skicka iväg post utan adressat eller brevlådor som kan ta emot D-vitaminet. Och du kan ta hur mycket D-vitamintillskott som helst, men det har ingen verkan om du saknar receptorer.
Det viktiga för en bra D-vitaminnivå är växlingen mellan solljus och mörker, så ut med er på dan och sov när det är mörkt!
Givetvis behövs det mer forskning på ämnet kring mörker och D-vitaminbrist innan vi kan konstatera att detta är fakta. MEN, vad jag kan säga med all säkerhet och med stöd i kvalitativ forskning, är att brist på mörker och för lite sömn eller sömn på fel del av dygnet betydligt ökar risken för alla våra vanliga välfärdssjukdomar som hjärtsjukdom, cancer och diabetes.
Av Anna Sparre, licensierad kostrådgivare, civilingenjör och personlig tränare
Denna text är tidigare publicerad på bloggen 4Health
Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt. Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar. Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Namn: Anna Sparre
Yrke: Licensierad kostrådgivare, civilingenjör och personlig tränare.
Bor: Österlen
Läs mer om Anna Sparre på hennes hemsida 4health.