Annons
Annons

Forskaren: ”Det har blivit allmänt accepterat att missbruka sin mobil”

Svajpa, klicka och scrolla. Smartphones både dominerar och har stöpt om våra liv i grunden. Något som också påverkar vår mentala hälsa.

Redaktionen

9 september, 2019
Forskaren: ”Det har blivit allmänt accepterat att missbruka sin mobil”
Dela inlägget

Svajpa, klicka och scrolla.
Smartphones både dominerar och har stöpt om våra liv i grunden.
Något som också påverkar vår mentala hälsa.

Vuxna använder i genomsnitt mobilen tre timmar om dagen – något som påverkar hur vi förhåller oss till andra människor genom att vi bland annat får försämrad koncentration och uthållighet.
Men även hur vi presterar på jobbet.

LÄS OCKSÅ: Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Blir mer splittrade
Det menar Nanna Gillberg, forskare i företagsekonomi vid Göteborgs universitet som föreläser om digitalisering, jämställdhet och arbetsmiljöfrågor och är aktuell med boken ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld”.
– Vi blir mer splittrade och arbetsdagarna mer fragmenterade. Att nå och bibehålla koncentration blir svårt i en tillvaro där digitala aviseringar ideligen pockar på vår uppmärksamhet och där vår hjärna hela tiden vill ta en snabb runda på nätet, kolla upp något och få en kick, än att göra arbetsuppgifter som kräver ihållande djupgående koncentration. Hjärnan vänjer sig också vid att göra många saker samtidigt, vilket forskning har visat leder till att arbetsuppgifterna både tar längre tid och utförs till sämre ”Påsatt och avskärmad – I en uppkopplad värld”.kvalitet än om vi i stället gör en sak i taget, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Mobilabstinens ger höjt blodtryck

Unnar sig mobiltimeouter
Samtidigt leder det sällan till kritik från omgivningen att vara mentalt frånvarande med sin mobiltelefon. Det har blivit allmänt accepterat att missbruka sin mobil, menar Nanna Gillberg.
– Alla är införstådda med att de sociala spelreglerna ser ut på det här sättet och de flesta vill dessutom själva kunna unna sig ideliga mobiltimeouter under pågående umgänge, vilket förutsätter att de ger andra klartecken att göra samma sak, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ny dom: Italien måste informera om hälsoriskerna med mobiltelefoner

Befinner oss på scen nästan jämt
Tack vare vårt smartphoneanvändande är vi konstant synliga och befinner oss på scen nästan jämt.
Och att veta att man ständigt är eller kan vara betraktad är något som tar på krafterna – både kognitivt och emotionellt.
– Att man måste föra sig som om man har publik mest hela tiden innebär i sin tur att man kommer att förhålla sig till sig själv som en kommersiell produkt, ett personligt varumärke och det man visar upp blir en tillrättalagd och publikvänlig bild av en själv.

LÄS OCKSÅ: Larmet: Smartphones kan göra små barn skelögda

Väljer snabba belöningar
En uppenbar fara med mobilberoendet är också att livet går oss förbi och att vi missar det när vi försakar allt och alla för att få umgås med skärmar. Skärmumgänget programmerar oss också att ohämmat välja snabba belöningar som får oss att uppleva umgänge IRL som krävande och, när vi inte samtidigt får vara i den digitala världen, som ett abstinenstillstånd, poängterar Nanna Gillberg.
– Tillvaron i den fysiska verkligheten förlorar mycket av sin nerv och ömsesidighet när sammanhang i allt högre utsträckning befolkas av personer som är någon annanstans mentalt och vars uppmärksamhet är delad på många olika digitala arenor.

LÄS OCKSÅ: Förälder: Ditt barn vill att du lägger undan mobilen

Men har inte människor alltid hittat olika sätt att fly verkligheten och belöna sig själva på?
– Det är mänskligt att vilja ha verklighetsflykt och snabba, tomma belöningar. Men förutsättningarna att ge oss hän åt detta var tidigare begränsade, och har med digitaliseringen blivit obegränsade. Nu kan vi fly verkligheten på heltid och behöver bara göra nedslag i denna för att räknas som en deltagare i ett socialt umgänge.

LÄS OCKSÅ: Sociala medier ger sämre nattsömn

Går att sätta gränser för sig själv
Det är dock svårt att leva i dagens samhälle utan en smartphone – i alla fall för den som har ambitionen att på något sätt delta i samhället, enligt Nanna Gillberg.
Däremot går det att sätta gränser för sig själv exempelvis genom att begränsa i vilka situationer och sammanhang man tycker att det är okej att ge mobilen företräde framför den fysiska omgivningen.
– Är det okej att under pågående umgänge ha ögonkontakt med mobilen i stället för personen man umgås med och bara lyssna på brottstycken av det den andra säger? Att sätta upp lite regler för sig själv hur man i sociala sammanhang, tillsammans med andra, ska förhålla sig till sin mobil är ingen dum idé. Är det väldigt svårt att avstå från att fingra på mobilen kan det i sig vara ett tecken på att man har ett lite osunt förhållande till den.

Av Tina Harr

Annons
Annons