En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports visar att personer med autism är lika känslomässigt kapabla som andra men däremot mer benägna att ha alexitymi – ett tillstånd som försvårar empati.
Ett faktum definitivt värt att uppmärksamma – och inte bara för att det idag även råkar vara Världsautismdagen.
Oförmågan att känna igen känslor i andra och ha svårt att sätta ord på sina känslor och tankar är inte orsakat av autismdiagnosen i sig utan av ett annat tillstånd – kallat alexitymi. Det visar en nyligen publicerad italiensk studie.
► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad
Kan hittas överallt hos befolkningen
Personer med olika typer av autistiska tillstånd beskrivs ofta som ”känslokalla, antisociala och ointresserade av andra”, berättar forskarna i studien.
Det är dock inte sant, menar de, det är inte diagnosen i sig som gör detta. Däremot är det sant att de oftare lider av alexitymi, ett tillstånd som kan hittas överallt hos befolkningen men som är vanligt hos personer med autism, där ungefär hälften beräknas ha det.
Personer med alexitymi är kort beskrivet oförmögna, eller har svårt, att förstå och sätta ord på både sina egna känslor och andras, något som medför svårigheter med empati och inlevelseförmåga. Alexitymi finns i olika grader och många vet inte alls om att de har det.
Hoppas upptäckten ska få slut på stereotypen att autistiska saknar empati
Forskare vid International School for Advanced Studies (SISSA) i Italien och University of Vienna tror att deras upptäckt nu kommer att bidra till att få slut på den ”stereotypa bild som finns av personer med autismspektrumtillstånd (AST), som ofta ökar känslan av isolering.
– Autistiska drag är förenat med en normal empatisk omtanke om andra och är tvärtom faktiskt kopplat till en större benägenhet att vilja undvika att skada andra, säger studiens huvudförfattare Indrajeet Patil till Daily Mail.
– Den felaktiga, stereotypa bilden beror sannolikt på en annan typ av personlighetsdrag – som ofta hittas hos den autistiska befolkningen men som också finns hos andra – kallad alexitymi, fortsätter han.
► Läs också: Medfödd känsla av närvaro kopplad till lägre risk för fetma
Ofta sociala svårigheter och repetitiva beteendemönster
Autismspektrumtillstånd (AST) – där även Aspergers syndrom ingår – är en typ av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar ungefär ett av hundra barn, enligt Daily Mail. Dessa tillstånd kan bland annat kännetecknas av vissa problem med social interaktion, kommunikation och språk- och talsvårigheter – liksom stereotypa och repetitiva beteenden.
Personer med autism har olika grader av kognitiva färdigheter. Vissa kan ha betydande utvecklingsstörningar, andra ligger långt över genomsnittet gällande intelligens.
Diagnoskriterierna har förändrats de senaste årtiondena och blivit mer och mer specifika, uppger tidningen.
”En brist när det gäller att förstå känslor”
Giorgia Silani, tidigare neurolog vid SISSA men nu aktiv vid universitetet i Wien, är den forskare som lett studien. Han menar att symtomen hos de båda tillstånden – det vill säga autism och alexitymi – länge har orsakat förvirring.
– Gällande alexitymi finns det en brist när det gäller att förstå känslor, säger han till Daily Mail och fortsätter:
– Under lång tid förväxlades alexitymi-drag hos patienter med autistiska symtom, men idag vet vi att de skiljer sig.
► Läs också: Influensa kan öka risken för autism
Testades med hypotetiska moraliska dilemman
I studien utsatte forskare människor med högfungerande autism – det vill säga med hög IQ – för olika moraliska dilemman. De använde sig av hypotetiska situationer där ett beslut måste fattas, vilket sedan exempelvis kunde rädda livet på vissa individer genom att offra andra.
Deltagarna ombads bland annat att välja mellan att aktivt utföra något som skulle innebära döden för en person – men i gengäld skulle rädda ett stort antal andra människor – eller att inte göra någonting, vilket innebar att de inte direkt behövde orsaka någons död men däremot resultera i döden för andra.
En rent rationell inställning uppmuntrar det första valet, medan en mer empatisk attityd hindrar de flesta från det andra valet, det vill säga valet att döda någon frivilligt.
► Läs också: För lite folsyra under graviditet kan ge barn sämre kognitiv förmåga
Autism är förknippat med stark känslomässig stress vid tanken på att skada
Studien fann att personer med alexitymi var mer benägna att välja det alternativ ett, alltså det val som bygger mer på en rationell livssyn och mindre på inverkan av empatisk omtanke/oro.
Däremot var personer med autism mer benägna att välja det andra alternativet, på grund av att detta innebar en större känslomässig påfrestning.
– Autism är förknippat med att svara med en stark känslomässig stress på sådana situationer där personen hellre aktivt tenderar att undvika handlingar som kan skada, säger Indrajeet Patil.
► Läs också: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på autism
Världsautismdagen
…instiftades av FN 2008 och infaller den andra april varje år.
Av Redaktionen
Källor: Daily Mail: People with autism DO care about others: ’Cold’ and ’antisocial’ traits are actually down to a separate condition
Psykologiguiden.se
Läkartidningen: Hög grad av alexitymi kan ge sämre förmåga till kognitiv empati
Psychiatric Times: When a Patient Has No Story To Tell: Alexithymia
Huffington Post: Alexithymia: “Does My Partner Feel Anything?”
Sonnby-Borgström M. Alexithymia as related to facial imitation, mentalization, empathy and internal working models-of-self and others. Neuropsychoanalysis. 2009;11(1):107-23
Masako Hosoi et al, Relationships among Alexithymia and pain intensity, pain interference and vitality in persons with neuromuscular disease: considering the effect of negative affectivity, Pain. 2010 May; 149(2): 273–277.
Paul A. Frewen et al, Clinical and Neural Correlates of Alexithymia in Posttraumatic Stress Disorder, Journal of Abnormal Psychology 2008, Vol. 117, No. 1, 171–181
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta alexitymi
Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.
Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.
Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ – och kan översättas till ”avsaknad av ord för känslor”.
Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.
En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.
Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre – eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.
Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män – och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland ”emotionally dumb”.
Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.