När hörde du talas om att någon följde GI-dieten senast? Tänkte väl det. Det beror kanske inte bara på trendväxling utan troligare är kanske att allt fler upptäckt att den inte fungerar.
Allteftersom dieter som LCHF och periodisk fasta vunnit mark har GI-dieten försvunnit allt längre bak i kulisserna. Det är lätt att tro att det hela beror på nyhetens behag och att den mer extrema LCHF-dieten var nästa dagslända men forskare påstår nu att GI inte fungerar.
Höjer blodsockret långsamt
Teorin som GI bygger på är att ju snabbare en kolhydraterna omvandlas till glukos – alltså socker – i kroppen desto mer bidrar den att öka vårt blodsocker vilket i förlängningen leder till viktökning. Att gå med konstant högt blodsocker anses dessutom leda till metabolt syndrom och diabetes. Denna syn har legat till grund för rekommendationerna att äta livsmedel med lågt glykemiskt index alltså mat som tar längre tid på sig att omvandlas till socker som till exempel bönor och linser. Och har satt livsmedel som pasta, vitt ris, bröd och potatis i skamvrån, istället fick vi bön- och linspasta.
Snabba kolhydrater näringsfattiga
De som tog det till sin ytterlighet valde att helt utesluta kolhydrater och vips var LCHF uppfunnet även om den länge hetat Atkins och funnits betydligt längre än GI. Många instämde i logiken att snabba kolhydrater var dåliga, något som rimmade väl med att de är näringsfattiga och därför kan anses vara mer eller mindre onödiga. GI blev därför snabbt en populär diet men nu visar det sig att de antaganden som dieten bygger på inte stämmer.
LÄS OCKSÅ: Amerikanska trenden: Banta med Gud
Skillnad på möss och människor
Djurstudier har visat att kost med lågt glykemiskt index kan vara gynnsam för de med diabetes men det saknas forskning som tyder på att det skulle innebära några hälsofördelar för friska personer, skriver Tim Spector professor vid Kings College i London på vetenskapssajten The Conversation. Medan studier visar att GI kan påverka blodsockret finns det inget som stödjer att det skulle ha en inverkan på vikten, något som kan bero på att möss och människor har olika metabolism. Att de som följer dieten inledningsvis går ned i vikt förklaras nu istället med att de helt enkelt äter bättre och tänker mer på vad de äter snarare än att dieten i sig skulle få dem att gå ned i vikt.
Flera faktorer påverkar
Istället har nya studier visat en stor variation på hur deltagarna reagerade på mat med olika glykemiskt index, där bland annat ålder och vikt spelade in hur försökspersonerna reagerade på vad de åt. Men det var först när man tittade på hur det stod till i tarmen på deltagarna som man förstod vad som låg bakom skillnaden i resultat.
LÄS OCKSÅ: Återhållsam diet kan ge ett längre liv
Stor variation
Vår bakteriesammansättning är helt individuell och skiljer sig avsevärt från person till person, även inom samma familj. Mikroberna i våra tarmar lever av de fibrer som når nedre delen av tarmen och forskarna fann att variationen av mikrober hos deltagarna var det som avgjorde hur snabbt maten bröts ned och omvandlades till socker som gick att mäta i blodet. En del kunde äta potatis utan att det påverkade blodsockret nämnvärt medan andra knappt kunde se åt en potatis utan att blodsockret sköt i höjden.
När rätt mikrober
Men bakteriefloran går att påverka och forskarna modifierade kosten hos de med mindre gynnsam flora. Resultaten kan komma att kullkasta mycket av det vi håller för sanning inom nutrition och göra att vi rör oss från kalorihets och GI-tänk mot en kost som är mer anpassad efter hur den samverkar med vår bakterieflora. Vi bör istället fokusera på fibertyp och dess förmåga att utgöra näring åt våra mikrober.
LÄS OCKSÅ: Studie: Fiberfattig kost bakom flera sjukdomar
Choklad bättre än ris
Mat rik på polyfenoler är särskilt gynnsam som till exempel potatis med lila eller blått skal, de innehåller tre gånger så mycket av ämnet som vanlig potatis. Vitt ris saknar helt polyfenoler medan mörk choklad till exempel har rikligt av dem och orsakar därför inte blodsocker-toppar. Så istället för att undvika all mat som kan vara skadlig och istället skaffa oss en bild av hur tarmen är befolkad kan vi ta reda på om potatis är något vi bör äta eller avstå ifrån och genom att modifiera kosten därefter kan vi så småningom komma att tåla sådant som tidigare var olämpligt för oss.
Översättning av Nina Törmark
Källa: Texten är en fri översättning av artikeln ”GI diets don’t work – gut bacteria and dark chocolate are a better bet for losing weight” av Tim Spector professor vid Kings College i London ursprungligen publicerad på brittiska vetenskapssajten The conversation.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
