För föräldrar till barn med ätsvårigheter kan helger, lov och andra lediga dagar vara förknippade med olika strategier att få barnen att äta tillräckligt. Och som förälder kan man känna sig ensam. Forskare föreslår en holistisk syn för att lösa problemet.
Kajsa Lamm är logoped och doktorand vid Lunds universitet. Hon har intervjuat 20 föräldrar till barn med ätsvårigheter för att ta reda på hur deras vardag ser ut.
Forskning visar att ett av fyra barn har ätsvårigheter, det vill säga att få i sig tillräckligt med näring.
– En del barn kan helt enkelt inte äta, hur gärna de än vill, säger Kajsa Lamm och menar att föräldrarna ofta känner sig ensamma och ständigt ifrågasatta och det är svårt att få hjälp av sjukvården.
LÄS OCKSÅ: Guiden som ska minska på bråken mellan tonåringar och föräldrar
Holistisk läsning
Föräldrarnas uppgift är ju att få deras barn att äta, men kanske inte vet hur. En del barn vägrar att äta medan andra känner en olust inför maten.
– I vården har fokus ofta legat på vad barnen äter, inte hur. Svårigheterna har fram till nyligen benämnts ätovilja, eller till och med matvägran – något som signalerar att barnet skulle kunna äta om det bara ville. Att det handlar om ett problematiskt beteende. Det kunde inte vara mer fel, säger Kajsa Lamm.
2019 kom en internationell definition på barn med ätsvårigheter – Pediatric Feeding Disorder (PFD). Och för att den definitionen ska vara uppfylld krävs till exempel att barnet inte får i sig tillräckligt med näring via munnen och att det här problemet hållit sig i mer än två veckor samt att barnet har nedsättning i minst en av fyra funktioner: Medicinsk, näringsmässig, oral-sensomotorisk och/eller psykosocial funktion.
LÄS OCKSÅ: Bakterier bygger barns immunförsvar
Rätt stöd och hjälp
En medicinsk faktor som gör att barn inte äter kan vara för kort tungband som mellan fyra och tolv procent föds med. Andra orsaker kan vara att barnet känner obehag när de har mat i munnen, en nedsatt munmotorik och barnets förmåga att tugga maten som finns i munnen. En försenad utveckling är också en orsak till ätsvårigheter.
Kajsa Lamm har ett forskningsprojekt vid Lunds universitet och hon berättar att hon möter många desperata föräldrar som upplever en daglig kamp att få barnet att äta men också en kamp i mötet med vården och en oförstående omgivning.
Hon menar att det krävs en holistisk syn på problematiken där alla delar behöver tas in för att få barnen att äta. Områden som innefattas är bland annat oralmotoriskt, psykologiskt och medicinskt. Vid svårigheter att svälja och när magsyra backar upp i matstrupen ger detta ofta smärta och illamående, vilket också kan ge en psykologisk låsning.
Men Kajsa Lamm menar att om barnet får stöd och rätt hjälp kan de flesta träna upp sitt ätande.
– Barnet behöver frihet från stress och press, och här har både vårdgivare och skola en viktig del i att ge stöd. Jag tror och hoppas att kunskapen om ätsvårigheter är på uppgång. Ingen ska behöva slåss för att få hjälp – och det finns hjälp att få, säger Kajsa Lamm.
Av Inger Palm
Källa: Lunds universitet
Studiens preliminära resultat visar bland annat
1: Föräldrarna vill ha mer kunskap från vården om barns ätsvårigheter
2: De vill få hjälp tidigare. Föräldrarna är stressade, och fruktar för sina barns hälsa och liv.
3: Livet påverkas starkt. Det är svårt att göra något spontant. Det krävs rutiner för att få ihop tillvaron.
4: Föräldrarna blir oerhört glada, lättade och tacksamma när de får hjälp.
5: Glädjen när barnet väl lyckas äta är enorm – även om de vet att det kanske bara funkade just denna enda gång.
6: Föräldrar har utvecklat strategier för att klara av vardagen.