Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Böcker av Jan G Bruhn

Naturmedel – om effekter, risker, traditioner och bestämmelser, utgiven av Konsumentverket i fyra upplagor 1978 – 1986
Naturliga läkemedel, utgiven av Apotekarsocieteten, 1990.

Naturläkemedelsboken – En naturlig del av egenvården (tillsammans med professor Peter Eneroth), tre upplagor 1996 – 2000.
Läkemedel från naturen – En integrerad del av medicinen (tillsammans med professor Lars Bohlin och farm dr Robert Burman), Apotekarsocieteten, 2013

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

Han har varit pensionär ett tag nu, apotekaren och professorn i farmakognosi, Jan G Bruhn. För 13 år sedan lämnade han Stockholm och flyttade till Österlen med hustrun Tina. Men han tänker inte släppa engagemanget och kunskapen om örter. Jan arbetar en dag i veckan som vetenskaplig rådgivare åt ett stort forskningsprojekt inom Lantmännen, där han tidigare varit medicinsk chef, och försöker bidra till utvecklingen av medicinska livsmedel baserade på svenska naturprodukter. Och nu ska han alltså svara på Kurera-läsarnas frågor.

Stor skillnad i attityd
– Jag är inte läkare, men har hela mitt yrkesliv undervisat om och forskat på olika läkemedel, särskilt från naturen. Så det mesta som rör egenvård med olika produkter och vad olika örter gör i kroppen, det kan man fråga mig om, säger Jan G Bruhn.

 

Att förmedla kunskap om naturens läkemedelspotential har varit Jan G Bruhns apostlagärning. I början av 1970-talet blev han apotekare och efter ett par år blev det en doktorsexamen i farmakognosi, läran om naturliga läkemedel. Därför anlitades han av Apoteksbolaget, Konsumentverket och Hälsokostrådet som konsult i naturmedel när den lagstiftningen trädde i kraft 1978. Som den expert han var fick Jan G Bruhn i uppdrag att författa en konsumenthandbok om naturmedel. Boken, ”Naturmedel – om effekter, risker, traditioner och bestämmelser” blev en storsäljare som gick ut i fyra upplagor med över 30 000 exemplar.

– Min första artikel i Läkartidningen om kamomill refuserades först, innan den publicerades med stor motvilja. Det har varit intressant att få uppleva hur det så kallade etablissemanget på alla sätt försökte få slippa naturmedel, säger Jan G Bruhn som vid sin första föreläsning om naturmedel på Karolinska institutet blev utbuad, för att 30 år senare föreläsa på samma ställe och då ville studenterna inte sluta fråga om örternas läkande förmåga.

LÄS OCKSÅ: Schweiz ligger i framkanten

Olika synsätt
Jan G Bruhn har bland annat varit byrådirektör vid Konsumentverket, jobbat på Apotekarsocieteten och varit redaktör för Svensk Farmacevtisk Tidskrift. Han har ansvarat för klinisk utveckling av läkemedel hos ACO och tjänstgjort som universitetslektor i farmakognosi vid Uppsala universitet. Karriären kröntes med en adjungering som professor vid Högskolan i Kalmar, numera Linnéuniversitetet. Det händer fortfarande att Jan hamnar i TV-soffor och får svara på frågor i media.

LÄS OCKSÅ: Låt maten bli din medicin

Intresset för naturliga produkter fortsätter att öka i hela världen och alltfler forskningsrapporter ger svar på gamla frågor och öppnar nya möjligheter. Själv har Jan G Bruhn gått från att vara negativt kritisk till att vara positivt kritisk. Han menar att allt talar för att de komplementära terapierna, framförallt naturens läkemedel, kommer att vara viktiga inslag i framtidens hälso- och sjukvård. Men trots vanliga människors växande intresse finns det fortfarande ett starkt motstånd från skolmedicinen mot örtmediciner i Sverige. Motståndet är inte lika stort på andra håll.

 

– Det finns en enkel förklaring på det. Vår läkemedelsindustri har varit så framgångsrik med kemiska preparat. För mig är det tydligt att det bara finns plats för en sanning i Sverige. Men det handlar också om att världskrigen gjorde det svårt att få fram vanliga läkemedel. I Tyskland, Schweiz och Frankrike fick man förlita sig på naturmedel i högre utsträckning och i dessa länder har naturmedicinen en stark ställning och är ett erkänt komplement till skolmedicinen, säger Jan G Bruhn.

LÄS OCKSÅ: Malariamedicinen från naturen

Oidentifierade växter
Något som bidrar till att tvinga fram en mer nyanserad bild av örtmedicinen i den traditionella vården är enligt Jan G Bruhn våra invandrare. På 1990-talet när han ansvarade för naturläkemedel i det då statliga Apoteksbolaget ringde en apotekare till Jan från Småland när han stötte på problem.

– Det hade kommit 200 båtflyktingar till orten som ibland kom in på hans apotek för att få hjälp med tullen. I post  från deras hemland fanns det torkade växter och rötter av olika slag, och apotekaren skulle kontrollera att det inte var läkemedel, men kunde inte identifiera örterna. Han blev orolig för  att det var narkotika. Det visade sig vara egenvårdsmedicin som flyktingarna använde som huskurer i sitt hemland. Lagstiftningen i Sverige säger att man inte får beställa läkemedel per post. Och eftersom ingen visste vad det var så blev lösningen på problemet att gå via ambassaden eftersom  diplomater får skicka efter sina egna mediciner. Det här var ju länge sedan, men  människor från andra länder tar med sin medicinska kultur, och då blir även våra läkemedel mångkulturella, säger han.

 

LÄS OCKSÅ: Den intuitiva vägen till hälsa

Har åsidosatt de mjuka värdena
Jan G Bruhn tycker om att göra liknelser och prata bildspråk. Han tar upp ett annat exempel som beskriver skillnaderna i sjukvård, och jämför med TV-serier från olika länder som utspelar sig i sjukhusmiljö.

– I USA handlar nästan alla TV-serier om akutsjukvård, om skottskador och blod som sprutar. Går vi till Tyskland så befinner sig läkarna på ett sanatorium i en lugn, grön och vänlig alpmiljö dit människor kommer för att bli rehabiliterade. Det finns ingen nämnvärd dramatik utan det är medmänskligheten och omtanken mellan läkare och patient som skildras. Sverige kan jämföras med USA. Vi satsar mer på avancerad teknik och har lite glömt bort de mjuka värdena, menar Jan G Bruhn och säger avslutningsvis:

– I dag är det nästan ett måste att vara frisk för att ta sig fram inom den moderna sjukvården. Vad som dock är ett viktigt framsteg är ju att så många studier visar att kosten kan göra människor både friska som sjuka, och det i sin tur gör att sjukvården behöver implementera detta i sin behandlingsmodell. Detta gör också att vi kan bedriva bättre egenvård med sundare kostvanor.

Av Inger Palm


Böcker av Jan G Bruhn

Naturmedel – om effekter, risker, traditioner och bestämmelser, utgiven av Konsumentverket i fyra upplagor 1978 – 1986
Naturliga läkemedel, utgiven av Apotekarsocieteten, 1990.

Naturläkemedelsboken – En naturlig del av egenvården (tillsammans med professor Peter Eneroth), tre upplagor 1996 – 2000.
Läkemedel från naturen – En integrerad del av medicinen (tillsammans med professor Lars Bohlin och farm dr Robert Burman), Apotekarsocieteten, 2013

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Feta personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

 

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

 

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

 

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.

 

Så gör du din egen hostmedicin

Förkylning

Har du haft influensa eller kanske bara en vanlig förkylning under senhösten och nu under vintern? Då kanske du fortfarande dras med rethosta och halsont. Vanlig hostmedicin säljs för flera hundra miljoner varje år men det finns ingen vetenskaplig grund för att dessa fungerar. Honungsvatten med citron eller timjan är en gammal beprövad huskur som kan lindra hosta och halsont.

Helen Alfredsson: ”Jag tycker om att vara tråkig”

Hälsa

Golfproffset Helen Alfredsson har levt sitt liv i resväska. Men nu har hon landat – efter än 30 år år utomlands och en lång rad segrar i golftävlingar världen över har hon hittat lugnet i vardagen i Onsala utanför Göteborg, tillsammans med Kent. Och i hemmet i Florida, för hon är hemma även där.

Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

Hälsa

Den schweiziska hälsopionjären Alfred Vogel ägnade hela sitt liv åt att örter, naturmediciner och patienter. För ”alpdoktorn” var hälsa en harmonisk kombination och en välbalanserad livsstil –  god sömn, sunda matvanor, motion och livsglädje.  I dag är flera av Alfred Vogels upptäckter vetenskapligt bevisade.

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

TRÄNING

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

 

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Mental hälsa

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

Tips på vanor som ger en god hjärnhälsa

Mental hälsa

För att ta hand om vår kropp på bästa sätt behöver vi äta en näringsrik och varierad kost och ägna oss åt någon form av motion men även hjärnan behöver sitt för att må bra. Här kommer några tips på hur du blir bättre på att ta hand det du har i knoppen.

Björn Klinge: “Vår hälsa sitter i munnen”

Hälsa

Övertandläkare Björn Klinge blev uppmärksammad för ett experiment där han låtsades vara tandlös för att undersöka hur han blev bemött. Björn förespråkar att tandvård ska ingå i den vanliga sjukvården. I en ny bok vill han bidra till att öka kunskapen om munhälsans koppling till resten av kroppen.