Johannes Cullberg: ”Vi har en enorm möjlighet att påverka”

I början av sommaren startade Johannes Cullberg, grundare av matvarukedjan Paradiset kampanjen ”Boycott Brazilian Food” i protest mot att den nya regeringen tillåtit ett stort antal bekämpningsmedel som tidigare varit förbjudna. Kampanjen fick som följd att landets ambassadör tog kontakt och bad honom att sluta – men om något fick det motsatt effekt.

När Johannes Cullberg och matvarukedjan Paradiset först inledde sin kampanj att bojkotta icke-ekologiska brasilianska livsmedel fick det ett stort genomslag och reaktionerna lät inte vänta på sig. Även om jättarna ICA, Axfood och Coop inte gjorde honom sällskap räckte det att den lilla oberoende kedjan Paradiset gick ut med en uppmaning för att det skulle rassla till i diplomatins korridorer. Brasiliens ambassadör som menade att landet var utsatt för en orättvis mediakampanj gick ut och vädjade till livsmedelskedjan om att upphöra med bojkotten och det hotades med dyrare kaffe. Men Johannes har stått på sig. Kampanjen hade sitt ursprung i att Brasiliens regering med president Jair Bolsonaro i spetsen beslutat tillåta användandet av 169 bekämpningsmedel varav hälften anses vara mycket farliga och 24 innehåller ämnen som är förbjudna i EU. Ett steg bakåt då det leder till fler gifter i vår mat men också fler dödsfall i produktionen, det har även rapporterats om en ökad bidöd i landet som följd av den ökade användningen av tidigare otillåtna ämnen i jordbruket. På tre månader har över 500 miljoner bin dött rapporterar BBC.

Internationellt uppvaknande
Sedan en tid härjar dessutom skogsbränder i Amazonas av sällan skådat slag, regnskogen står i lågor och många tror att det är en medveten strategi för att frigöra mer land till odling, något regeringen utlovat. Det drabbar också ursprungsbefolkningar som förlorar sina hem. Bränderna har lett till ett internationellt uppvaknande med bland annat namninsamlingar och demonstrationer som följd – det har även givit ny skjuts åt Paradisets kampanj #BoycottBrazilianFood.

Hoppas på attitydförändring
Efter semestrarna har Johannes kontaktat flera svenska politiker, dock utan någon större respons. Enbart Alice Bah Kunke har svarat hittills med andemeningen att vi är för små för att påverka, något som förvånar Johannes. Han har även gjort en ny ansats att få med sin egen bransch på banan och har försiktiga förhoppningar om att det ska gå att få till en attitydförändring inom livsmedelsbranschen. Hittills har man hänvisat till att man inte tar ställning mot ett land av politiska skäl men allt eftersom följderna av politiken börjar visa sig allt tydligare blir det allt svårare att blunda för de konsekvenser den kommer att få för både landet Brasilien men även resten av världen.
– Nu märker vi ett ökat intresse för vår kampanj, säger Johannes som tycker det är sorgligt att det ska till så omfattande katastrofer för att människor ska få upp ögonen för vad som pågår.

LÄS OCKSÅ: Många däggdjursarter riskerar att försvinna i snabb takt

Vår konsumtion styr
Många förstår inte att det till stor del är den mat vi äter här som ligger bakom utvecklingen förklarar Johannes.
– Man skövlar regnskog för att kunna anlägga åkermark för att odla sojabönor till djurfoder och betesmark till boskap.
Det vi nu ser är följden av en skövling som gått över styr med avverkning och bränder menar Johannes.
Nu hoppas han få med sig organisationen Svensk dagligvaruhandel.
– Vi har ju en enorm möjlighet att påverka och markera vår avsky för den här typen av agerande.

LÄS OCKSÅ: Bästa maten för hälsan och planeten – så behöver vi tänka

Riktar in sig på enskilda leverantörer
Eftersom branschens riktlinjer ser ut som de gör och man inte vill gå ut så brett som att bojkotta ett helt land har Johannes istället fått bryta ned frågan till enskilda leverantörer och producenter för att göra det möjligt för handlarna att genomföra en bojkott. En av måltavlorna är naturkött och JBS – världens största köttproducent som finns i Braslien men även i andra länder. Johannes kallar begreppet naturkött för en fejkdefinition.
– Det är rödlistat av Världsnaturfonden.
Köttet säljs hos alla de stora dagligvarukedjorna som premiumkött vilket inte heller stämmer enligt Johannes, då köttet legat vakuumförpackat i 50 dagar innan det når butikshyllorna. Djuren har dessutom levt på skövlad regnskogsmark som besprutats för att allt annat än det gräs djuren betar ska dö, förklarar Johannes. Ovanpå det utfodras de med sojabönor som odlas på skövlad mark.
– Just nu är jag frustrerad och arg, besviken och ledsen, säger Johannes och berömmer Tyskland och Norge för initiativen att stoppa bidrag till Brasilien.
– Men i Sverige gör vi ingenting trots att vi är stora importörer av sojabönor och kraftfoder.

LÄS OCKSÅ: Ny rapport: Vad vi äter är avgörande för planetens framtid

Kampanj nådde ända till Brasilien
Men allt ser inte nattsvart ut, Coop har exempelvis inte helt stängt dörren och även Lidl var initialt positivt inställda. Bränderna sätter allt i ett nytt ljus och ger nytt hopp om att få till en förändring. Förstörelsen är så omfattande att behovet att agera snart inte kan undgå någon längre.
– Det här påverkar hela vår planet säger Johannes som menar att det kan vara dags att se över gamla riktlinjer som är avpassade för en annan verklighet än den vi står inför nu.
Även om den Brasilianska regeringen inte direkt jublade när Johannes gick ut med sin bojkott fick det stort genomslag bland landets befolkning. Johannes berättar att artiklar han medverkat i fått spridning i Brasilien och delats över en miljon gånger i sociala medier.
– De känner att människor utanför Brasilien faktiskt bryr sig, vilket ger dem hopp, tror Johannes.
Finansiell påtryckning är enda sättet att stoppa utvecklingen menar han.
– Men för att de ska ske måste EU-länderna agera kraftfullt och tillsammans.

Har ditt agerande inspirerat aktörer inom livsmedelsbranschen i andra länder?
– Jag vet faktiskt inte, men dagligvaruhandeln är inte en bransch där man generellt sett agerar med hjärtat först utan det är plånboken som styr. Vilket leder till att man ligger lågt så länge som möjligt för att tjäna så mycket pengar det går.
Ett feltänk enligt Johannes som menar att de skulle kunna tjäna mer pengar genom att markera mot och ta bort de brasilianska produkterna.
– 2019 tror jag att du kan tjäna mer pengar på det sättet än genom att sälja all skit som finns.
Även Brasiliens agerande är bakvänt menar han, den kortsiktiga vinsten som uppnås genom att använda kraftfullare bekämpningsmedel kommer leda till att de exempelvis får problem med pollinering som i sin tur leder till sämre skördar vilket i förlängningen ger högre livsmedelspriser såväl lokalt som för oss här i Sverige och andra länder. En ond cirkel som går att bryta menar Johannes även om det går trögt.
– Om folk förstod vidden av konsekvenserna globalt tror jag man skulle vara mer benägen att agera.
Och det finns en hel del vi kan göra bara genom att utnyttja vår konsumentmakt menar Johannes.

Johannes tips på hur du kan påverka som konsument
• Säg till din lokala handlare att de borde ta bort icke-ekologiska matvaror från Brasilien
• Till det sker rekommenderar Johannes att undvika att handla kött från Brasilien, både ”naturkött” och annat kött.
• Köp bara ekologisk apelsinjuice och kaffe från Brasilien.
Han uppmuntrar även till att följa kampanjen Boycott Brazilian Food på Facebook.

Drivs av ett starkt engagemang
Även om Johannes stundtals känner sig ensam i sin kamp och har begränsade resurser att nå ut råder det inga tvivel om att han rört om i grytan. Han tycker emellertid själv att han inte når ut i den omfattning han skulle önska. Algoritmerna i sociala medier gör att man mest når de redan frälsta menar han.
– Har man inte visat intresse för miljöfrågor lever man kvar i sin lilla bubbla och får rabatterbjudande för fläskkött.
Johannes engagemang är inte bara en del i hans arbete med butikskedjan som han grundat, utan springer även ur en oro som förälder. Den kunskap han införskaffat genom sitt arbete och sitt engagemang ger honom också en överblick som gör det möjligt att se vart utvecklingen är på väg något som driver honom att agera.

Av Nina Törmark