Från och med 2020 kommer det var förbjudet med Bisfenol A i kvitton. Men nu har Kemikalieinspektionen identifierat ytterligare 37 bisfenoler på den europeiska marknaden som hormonstörande. Kemikalieinspektionen kommer att bevaka hur bisfenolerna används och arbeta för ökad kunskap.
Bisfenol A som används framför allt för att tillverka plast är sedan tidigare klassat som hormonstörande för människor och kan påverka fortplantningsförmågan. De senaste åren har nya regler som begränsar användningen av bisfenol A antagits både inom EU och i Sverige. Till exempel kommer bisfenol A att bli förbjudet i hela EU från och med 2020 i termopapper, som används bland annat i kassakvitton.
– För att förebygga eventuella framtida risker är det är viktigt att öka kunskapen om bisfenoler och att hålla koll på hur de används, säger Helena Dorfh, utredare på Kemikalieinspektionen i ett pressmeddelande.
LÄS OCKSÅ: EU klassar fyra ftalater som hormonstörande för människor
Undersöker och föreslår åtgärder
I takt med att bisfenol A fasas ut kan ämnet komma att ersättas med andra bisfenoler. En del av dem kan precis som bisfenol A ha hormonstörande egenskaper. Kemikalieinspektionen identifierar i en ny rapport totalt över 200 kemiska ämnen som har liknande kemisk struktur som bisfenol A och som kan förekomma på den europeiska marknaden. Enligt resultat från datasimuleringar kan 37 av dessa ha hormonstörande egenskaper liknande de hos bisfenol A, och de kan användas på ett sätt som skulle kunna leda till att konsumenter utsätts. Sex av ämnena som undersökts i rapporten, bland dem bisfenol A, har både hälsostörande egenskaper och en användning som enligt Kemikalieinspektionens bedömning skulle kunna bli problematiska. Eftersom ämnena hanteras inom EU-lagstiftningen föreslår Kemikalieinspektionen i nuläget inte några nya regler som begränsar användningen av bisfenoler i Sverige.
LÄS OCKSÅ: Hjälp till att begränsa hormonstörande bisfenoler
Inte aktuellt med förbud
– Vi saknar i dag tillräcklig information om hur bisfenolerna används och om deras toxikologiska effekter för att kunna införa förbud i Sverige för något av ämnena. Det är positivt att det pågår arbete på EU-nivå med att utreda behovet av åtgärder för att hantera eventuella risker med de sex ämnen som vi bedömt som prioriterade, säger Helena Dorfh.
I rapporten konstaterar Kemikalieinspektionen att det finns skäl att fortsätta granska ämnesgruppen bisfenoler. Kemikalieinspektionen har därför tagit fram en plan för myndighetens fortsatta arbete. Bland annat ska myndigheten aktivt sprida resultaten från rapporten till forskare och andra myndigheter. Kemikalieinspektionen ska även informera berörda företag och branscher i Sverige om resultaten och vid behov inleda dialog med företagen.
LÄS OCKSÅ: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året
Ny metod
Kemikalieinspektionen har utvecklat en ny metod som gör det möjligt att identifiera och prioritera ämnen som kan behöva åtgärdas. Metoden kan även tillämpas på andra ämnen än bisfenoler.
– Med den nya metoden för kartläggning har vi kunnat identifiera vilka bisfenoler som kan finnas på marknaden. Vi kommer nu att ha bevakning på de identifierade ämnena för att kunna agera snabbt om användningsmönstren skulle ändras, säger Helena Dorfh.
Av redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Bisfenol A (BPA) används framför allt för att tillverka polykarbonat- och epoxiplaster. Polykarbonatplast används bland annat i CD- och DVD-skivor och tandfyllningsmaterial. Det kan också användas i plastflaskor och matlådor. Epoxiplast kan användas i elektronik, byggmaterial, i lim, som skyddande lack i konserv- och läskburkar samt vid renovering av vatten- och avloppsrör. Bisfenol A finns också i termopapper som används till kvitton och biljetter.
Bisfenol A är ett ämne som är misstänkt hormonstörande och som kan påverka fortplantningen. Ämnet påträffas i nästan alla urin- och blodprover från människor. Det tyder på att de flesta av oss hela tiden får i oss låga doser av ämnet. Det sker främst genom mat och dryck som varit i kontakt med polykarbonatplast eller epoxi eftersom rester av bisfenol A kan läcka från materialen.
Bisfenol A är förbjudet i nappflaskor i hela EU. Från och med i januari 2020 kommer ämnet också att vara förbjudet i termopapper som används i bland annat kvitton och biljetter. Sverige har egna förbud mot bisfenol A i matförpackningar för barn upp till tre år och vid relining av dricksvattenrör. Sedan i januari 2017 finns bisfenol A med på EU:s kandidatlista över särskilt farliga ämnen. Det innebär bland annat att konsumenter på begäran har rätt att få information inom 45 dagar om en vara innehåller mer än 0,1 procent bisfenol A. Det finns även stränga regler för hur mycket bisfenol A som får läcka från leksaker.
Källa. Kemikalieinspektionen