Annons
Annons

Klimatpsykologerna: ”Många känner sig maktlösa”

Larmen om klimatkris och miljökatastrofer avlöser varandra och forskare världen över är till synes eniga om att något måste göras. Ändå tycks väldigt lite ske, något som kan leda till frustration hos oss som individer. Många tvivlar på om det är någon idé att dra sitt strå till stacken när det är så mycket som behöver förändras som de inte rår över – då är det kanske tid att konsultera en klimatpsykolog.

Redaktionen

25 december, 2019
Klimatpsykologerna: ”Många känner sig maktlösa”
Dela inlägget

Larmen om klimatkris och miljökatastrofer avlöser varandra och forskare världen över är till synes eniga om att något måste göras. Ändå tycks väldigt lite ske, något som kan leda till frustration hos oss som individer. Många tvivlar på om det är någon idé att dra sitt strå till stacken när det är så mycket som behöver förändras som de inte rår över – då är det kanske tid att konsultera en klimatpsykolog.

Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén är samtliga legitimerade psykologer – tillsammans bildar de Klimatpsykologerna. Med en varierad bakgrund inom organisation, politik och ickevåldsrörelsen har de även det gemensamt att de ser ekologisk och social hållbarhet som en förutsättning för allt liv på jorden. Det är anledningen till att de skrivit boken ”Klimatpsykologi”. Kurera ställde några frågor till Kali Andersson om varför vi kan behöva hjälp att handskas med den omställning som de menar måste ske.

Vad är klimatpsykologi och varför behövs det en bok om det?
– Hittills har mycket av klimatforskningen varit inriktad på naturvetenskap, ekonomi och delvis juridik. Men nu har vi så gott som all fakta vi behöver om läget och kontentan är att det kommer att krävas en omfattande förändring av vårt samhälle och hur vi lever våra liv. Då behövs beteendeförändring, och det är där klimatpsykologin och vår bok kommer in.
– Som psykologer är vi experter på människors känslor och beteenden, och har lång träning i att jobba med beteendeförändring.

Är det många som lider av klimatångest idag?
– Det är svårt att säga hur många som lider av klimatångest eftersom det inte finns några kriterier för vad klimatångest egentligen innebär.
Men siffrorna talar sitt tydliga språk, i Sverige är det mer än 60 procent som oroar sig mycket över klimat och miljö.
– Klimatet är ju inte den enda ekologiska krisen vi har på planeten, och kanske inte ens den mest allvarliga.
Insikter som enligt Klimatpsykologerna kan sätta igång en rad känslomässiga reaktioner, varav de vanligaste är rädsla, sorg, frustration och skuld.

LÄS OCKSÅ: Stefan Sundström: ”Vi kan inte bara frälsa oss själva”

Vad är det för skyddsmekanismer som ligger bakom att så många tycks ha svårt att ta till sig fakta i frågan och acceptera att det behöver ske förändringar om vi ska nå klimatmålen?
– Frågan är egentligen felställd, eftersom de flesta inte alls har svårt att ta till sig fakta. Det är otroligt ovanligt med forskningsförnekelse i Europa. I Sverige ligger den siffran på omkring 3-5 procent.
Det betyder att de allra flesta faktiskt inser allvaret om än i varierande grad, problemet är snarare att vi inte kommer till skott med en storskalig beteendeförändring menar Klimatpsykologerna.
– Många känner sig ensamma och maktlösa i det här, som att deras lilla strå till stacken inte spelar så stor roll. De senaste decennierna har vi lärt oss att agera väldigt mycket ensamma, och det fungerar inte bra när det kommer till stora frågor. Brist på gemenskap, en konkret handlingsplan och ett tydligt ledarskap är några av de faktorer som gör det svårt för oss att förändra.

LÄS OCKSÅ: TV- kocken Paul Svensson: “Att slänga mat är det dummaste vi kan göra”

Vad är det som skrämmer så med att behöva lägga om sin livsstil?
– Det som de flesta tar upp är att det tar emot att byta bana när man har investerat så mycket i sitt gamla liv. Många är också rädda att deras närstående och bekanta ska se ner på dem, det tar emot oerhört att bryta mot sociala normer och gå emot det man tror att andra förväntar sig. Människan är mer social än logisk, kan man säga.

Hos Skavlan sade den norske miljardären Peter Stordalen med anledning av att han precis köpt resebolaget Ving, att det var bättre med dubbelmoral än ingen moral. Vad är det som gör att vi kan vara så inkonsekventa att vi kanske komposterar och sopsorterar men sedan sätter oss i bilen eller tar flyget till solen?
– Det bästa skulle väl vara att man valde mellan moral och dubbelmoral, och att “ingen moral” inte skulle finnas på kartan. Men det här är en oerhört bra fråga! Fenomenet förklaras av något som heter moraliskt rättfärdigande, moral licensing på engelska. Det handlar om att vi använder oss av duktiga beteenden för att kompensera för våra synder. Sådant fungerar oftast ganska bra i sociala relationer, där man kan be om ursäkt och kompensera för ett snedsteg. Men de utsläpp man gjort i ekosystemet finns ju kvar hur mycket man än ångrar sig. Sedan är det också så att det är otroligt svårt för oss att hålla koll på alla miljödestruktiva handlingar precis hela tiden, och dessutom hela tiden säga nej till dem.

LÄS OCKSÅ: Besprutade bananer åter i butikerna – så hjälper du till att stoppa dem

Riggat för att vi ska trilla dit
Men som konsumtionsamhället ser ut är det nästan gjort för att vi ska trilla dit, konsumera och “unna oss” anser Kali som menar att det därför är direkt riskabelt att lägga ansvaret för hållbarhet på våra egna val som konsumenter. Istället behöver vi gå ihop och arbeta för att förändra lagstiftningen och skapa ett system som inte innebär att vi ständigt behöver akta oss för att göra skada, något som även skulle medföra andra positiva effekter.
– Det ger oss tillgång till gemenskap och vår kollektiva intelligens, saker som är väldigt hjälpsamt och tröstande för oss i den här svåra situationen.

Bygg nytt istället för att bekämpa det gamla
Enligt Klimatpsykologernas sätt att se på saken behöver vi bygga ett samhälle som är hållbart i grunden, och som inte frestar oss att låna av framtida generationer.
– Då får ordet klimatsmart en helt annan innebörd. Det smarta är att göra det som är mest effektivt, och det är att gå samman på olika sätt. Vi behöver organisera oss politiskt och för demokrati, och vi behöver odla och producera betydligt mer själva. Omställningen handlar mer om att bygga upp, än att undvika att göra det som är destruktivt.

Slutligen, hur når man fram till skeptikerna som vägrar ta till sig fakta?
– Det är den svåraste frågan. Generellt sett så behöver man nog fråga sig hur mycket tid man orkar lägga på dessa skeptiker. Det kanske är smartare att få stöd och gå samman med den stora majoriteten som redan är oroad och bryr sig. Att få någon att ändra åsikt är inte lätt, och det brukar kräva en kärleksfull relation med mycket lyssnande och respekt, samtidigt som man behöver vara påläst. I forskning på konservativa män som är klimatskeptiker i USA har det visat sig att det inte är forskare eller andra auktoriteter som har en chans att påverka dem. Istället är det deras egna barn som har en chans att få dem att börja tänka annorlunda om framtiden och ekosystemet.

Av Nina Törmark

Annons
Fakta

Fakta

Klimatpsykologerna
Namn: Kali Andersson, Frida Hylander och Kata Nylén
Yrke: Legitimerade psykologer
Aktuella med: Boken ”Klimatpsykologi – hur vi skapar hållbar förändring” på Natur och Kultur (2019).

Annons
Annons