Kolesterol är en lipid, ett fettaktigt ämne som är viktiga byggstenar i de cellmembran som utgör varje cells yttre skal, och finns även i organeller inuti varje cell. Rent kemiskt är kolesterol även en steroid och en alkohol. Det har hög molekylär vikt och tillverkas främst i levern. Tillsammans med mättat fett ger kolesterol våra celler nödvändig stabilitet och integritet. Om kosten består av ett alltför stort överskott av fleromättat fett, kommer de fleromättade fetterna att ersätta det mättade fettet i cellmembranen. Det har konsekvensen att cellväggen blir ”sladdrig”. När det inträffar sänder kroppen en signal och kolesterol drivs ut i vävnaden för att ge strukturell integritet.
Modersmjölken är extra rik på kolesterol och innehåller ett speciellt enzym som hjälper barnet att utnyttja detta näringsämne. Spädbarn och barn behöver mat som är rik på kolesterol under hela sin tillväxtperiod för att tillgodose rätt utveckling av hjärnan och nervsystemet.
Kolesterol finns i synnerhet i animalisk kost som kött, mjölk, ägg och smör. Via kosten får vi i oss ca 300–400 mg per dag, varav 40–45 procent tas upp. Kroppen däremot syntetiserar ca 1–2 g dagligen och innehåller sammanlagt 150 g varav 7 procent återfinns i blodet. För mycket kolesterol i blodet, synnerligen den oxiderade formen, är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Gallsalter tillverkas av kolesterol. Galla är vitalt för matsmältning och assimilering av fetter från kosten. Kolesterol i kosten spelar en viktig roll för att behålla tarmslemhinnan i bra skick. Därför kan bl.a. vegetarisk kost med låg kolesterolhalt leda till tarmläckage och andra matsmältningsbesvär.
Kolesterol är en förlöpare till vitala kortikosteroider, hormoner som hjälper oss handskas med stress och skydda kroppen från hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Den är också vital för bildandet av könshormoner som androgen, testosteron, östrogen och progesteron. Kolesterol utgör förstadier till D-vitamin.
I dagligt tal omnämns ibland ”gott och ont kolesterol”, HDL-kolesterol och LDL-kolesterol. Detta syftar dock inte på själva kolesterolmolekylen, utan på lipoproteinerna LDL (low density lipoprotein) och HDL (high density lipoprotein), som transporterar både kolesterol och annat fett i blodet. I korthet fraktar LDL fett från levern ut i kroppen, medan HDL för fett tillbaka till levern. I det här sammanhanget pratar man även om 2 andra former av lipoprotein: VLDL (very low density lipoprotein) och IDL (intermediate-density lipoprotein).
LDL är en viktig bidragande faktor vid arterioskleros. LDL har en dragningskraft till kärlväggar och kommer exempelvis vid naturlig skada, t.ex. p.g.a. högt blodtryck, att ta sig igenom kärlväggen och fästa vid peptidoglykaner inne i kärlet, vilket i sin tur leder till oxidation av LDL-molekylen p.g.a. versikaner, vilket i sin tur resulterar i rekrytering av makrofager från immunförsvaret. Dessa fagocyterar
LDL-ox och dör själva i processen (och blir hålfyllda skumceller som bidrar till förstoppningen av blodkärlet), samtidigt som de då rekryterar fler makrofager (med hjälp av cytokiner), som i sin tur dör. Makrofagerna utsöndrar även tillväxtfaktorn PDGF som gör så att glatta muskelceller (som förstärker kärlväggar) ansamlas för att bygga upp den presumptiva skadan (vilket också bidrar till kärlförträngning). När LDL binder till peptidoglykanet konkurrerar det med andra molekyler om ledig plats på denna, och därmed måste mer peptidoglykan bildas (p.g.a. utsöndring av tillväxtfaktor TGF-B).
Mellan VLDL, LDL, IDL och HDL sker ett naturligt utbyte av kolesterol mot fett genom enzymet CETP, där exempelvis VLDL (eller IDL) får en andel kolesterol av HDL (eller LDL) och HDL får tillbaka en andel triglycerid. Molekyler med högre andel TG blir substrat för det hepatiska lipaset. Om stor andel VLDL finns i blodet kommer stor del TG föras över till HDL (eller LDL) vilket leder till att det blir substrat för hepatiskt lipas, vilket bryter ner TG, och gör denna till en ”small dense HDL (eller LDL)”, vilken i sin tur är extra farlig för uppkomst av arterioskleros p.g.a. sin lilla storlek och höga koncentration av kolesterol. Därav är höga blodfetter och kolesterolhalter farliga.
Kolesterol i sig själv orsakar inte hjärtsjukdomar utan fungerar som en potent antioxidant mot fria radikaler i blodet och är en substans som reparerar kärlskador. Men på samma sätt som fett kan kolesterol skadas om det utsätts för värme och syre. Det skadade eller s.k. oxiderade kolesterolet verkar kunna bidra till både skada på kärlväggen och patologiskt plack i artärerna.
Oxiderat kolesterol förekommer bland annat i pulveriserat ägg, torrmjölk (läggs i fettreducerad mjölk för bättre konsistens), kött och fett som utsätts för riktigt varma temperaturer (hård stekning).
Höga kolesterolnivåer i blodserum indikerar ofta att kroppen behöver kolesterol för att skydda sig själv från höga nivåer av hybrida fetter innehållande mycket fria radikaler. En stor polisstyrka behövs i ett område där hög kriminalitet är vanligt förekommande, och på samma sätt behövs kolesterol i en undernärd kropp för att skydda individen från hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Att lägga skulden till hjärt-kärlsjukdomar på kolesterolet kan jämföras med att ge polisen skulden för mord och stöld i ett område med hög kriminalitet.
Senare forskning visar att kolesterol agerar som en antioxidant. Det kan vara en av orsakerna till att kolesterolnivåerna går upp med åldern. Hos människor över 85 år föreligger lägre risk att dö av cancer eller infektioner om dessa har hög total-kolesterolnivå.
En stor studie från 1986 kan tolkas som att det är de högsta och lägsta kolesterolhalterna som kan vara farliga, de grupp män som har de 10–15 procent högsta värdena hade störst ökning av cancerrisk. När halterna sjunker minskar risken successivt. Även när kolesterolnivåerna sjunker under en låg nivå (gruppen med de 10 procent lägsta värdena) finns det en ökad risk för att dö i cancer.
Dessutom finns det tydliga indikationer på att kolesterolsänkande läkemedel, så kallade statiner, inte minskar risken för cancer: ”För tillfället finns det inga bra bevis som talar för att statiner ska användas för att förhindra några typer av cancer”, säger Eric Jacobs vid American Cancer Society. Det finns till och med större risk för att få cancer. Kolesterol håller ihop en grupp av enzymer som deaktiverar extracellulär signalrelaterad kinas (ERK). Överaktiv ERK är associerat med olika cancerformer.
Underfunktion av sköldkörteln resulterar ofta i höga kolesterolnivåer. När sköldkörteln är underaktiv ser kroppen till att det finns ett överflöd av kolesterol i blodet för att agera som adaptor och som en skyddande substans. För övrigt kan nämnas att individer med låg sköldkörtelfunktion har en benägenhet att få infektioner, hjärtsjukdomar och cancer.
För att serotoninreceptorerna i hjärnan ska fungera krävs kolesterol. Serotonin är kroppens naturliga ”må bra”-hormon. Låga kolesterolnivåer har påträffats hos de som lider av aggressivt, våldsamt uppträdande, depression och de som har tendens att begå självmord.
Av Peter Wilhelmsson