”Unika Biologiska museet är en bra fond för natur- och klimatfrågor”

Nutidens stora fråga, klimatet. Och dåtidens banbrytande museum, Biologiska museet i Stockholm. Nu förenas de när vänföreningen arrangerar evenemang med klimattema i den 125 år gamla byggnaden.

Biologiska museet är en unik byggnad som visar hur svensk natur såg ut för 125 år sedan, här kan man beskåda djur ur den svenska faunan mot en bakgrund målad av självaste Bruno Liljefors. Sedan några år är museet stängt på grund av renoveringsbehov men många har engagerat sig och en vänförening som anordnar evenemang med klimattema har visioner om museets framtid. Föreningen Biologiska museets vänner bildades 2017 av konstnärerna Lars Bergström, Mats Bigert och Cecilia Runesson samt Anna Asplind för att rädda det då stängningshotade Biologiska museet i Stockholm.

Målningar av Bruno Liljefors
Biologiska museet är ett konstverk i sig med ett diorama med bakgrund målat av den stora svenska naturmålaren Bruno Liljefors och uppstoppade djur från svensk fauna. Genom åren har en del djur behövt rensas bort och museibyggnaden som ligger snett emot Nationalmuseum på Djurgården, har blivit allt mer sliten och nedgången. Museet som tillhör Skansen var till slut så illa däran med bland annat läckande fönster att det hotades av stängning och framtiden var osäker. Det var länge oklart om Skansen skulle satsa på att restaurera museet så att det kunde drivas vidare, det var i detta skede som vänföreningen bildades.

Förebild för andra museer
Biologiska museet var världsunikt när det grundades för 125 år sedan av Gustaf Kolthoff, konservator vid zoologiska institutionen vid Uppsala universitet. Kolthoff var bland de första som placerade djur i sin rätta atmosfär, något som gjordes genom att resa till platsen man ville återskapa tillsammans med en konstnär, i det här fallet Bruno Liljefors, och avbilda vyn, ta med sig djur från platsen och annat från omgivningarna.
– American museum of natural history, som är ett fantastisk dioramamuseum ska ha inspirerats av biologiska museet i Stockholm säger vänföreningens ordförande Lars Bergström och ena halvan i konstnärsduon Bigert & Bergström.

LÄS OCKSÅ: Hormonstörande ämnen skadar grodors fortplantning

Tjänar som inspiration för konstnärer
Biologiska museet med sitt diorama har haft stor betydelse för Lars eget konstnärskap och inspirerade honom och hans samarbetspartner tidigt i deras arbete. Därför låg det nära till hands att starta föreningen när de hörde att museet var hotat. Även om de inte ser sig som miljöaktivister har förhållandet till klimatet och hur det påverkar människan varit ett tema för duon sedan starten.

Museet har en historia av att vara välkomnande mot konstnärer, det har till exempel anordnats utställningar på museet när det varit kulturnatt och konstnärer har tillåtits fotografera på museet. Inte minst Lars och Mats själva som varit där vid ett flertal tillfällen under de senaste 25 åren och det var för dem en självklarhet att vilja bidra till museets bevarande.
– Det minsta vi kunde göra var att starta en vänförening som bevakar Biologiska museets intressen, säger Lars som ville ge stöd och visa sin tacksamhet men också ta fram en vision om vad museet skulle kunna ha för roll i framtiden.

LÄS OCKSÅ: Forskning stödjer naturens läkande krafter

Lyfter frågor om miljö och klimat
Syftet med föreningens verksamhet förutom att bevara museet är att lyfta aktuella frågor om miljö och klimat men även kolonialisering, samhällsutveckling och vetenskapshistoria. Något man har gjort genom att arrangera olika temadagar med inbjudna experter som föreläst samt diverse konstnärer. Hittills har bland andra filmaren Stefan Jarl, tonsättaren Carl Michael von Hausswolff, Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria och Cecilia Åsberg, professor i genus, natur och kultur vid Linköpings universitet medverkat.

En mötesplats för framtidsfrågor
Det finns, berättar Lars outnyttjade utrymmen i museet som skulle kunna byggas om där man kan ha temporära utställningar om vetenskap, miljö och framtid, en fråga föreningen alltså också driver. Ett sätt att göra museet relevant även i framtiden.
– Biologiska museet är en bra fond och ett bra sammanhang som även bidrar med en tidsaspekt på 125 år, där man kan diskutera framtidens natur och klimatfrågor, säger Lars och fortsätter:
– Det är på så sätt ett sådant museum skulle kunna överleva.

LÄS OCKSÅ: “Människan har utrotat 83 procent av alla vilda djur”

Byggnaden är byggnadsminnesmärkt
Arbetet har givit utdelning och i våras blev museet byggnadsminnesmärkt, något vänföreningen givetvis gläds över. Nu pågår en renovering av takfönstren samt en antikvarisk utredning och först när det är klart får Biologiska museets vänner besked om de kan få fortsatt tillgång till lokalerna.
– Vi hoppas att vi ska kunna fortsätta med vår verksamhet på söndagarna även om museet förblir stängt.
I dagsläget finns dock inga garantier men man kommer jobba för att vara en fortsatt oberoende samarbetsparter till Skansen och att museet ska vara en arena för frågor om hållbarhet, biodiversitet och vad som händer i världen när kartan ritas om som en följd av klimatförändringar och miljöförstörelse.

Hyr in sig i andra lokaler
Tills dess att de får besked har de hyrt in sig i andra lokaler och driver en Pop-upverksamhet, dels dans- och konstscenen Weld, dels Eric Ericsonshallen på Skeppsholmen för två evenemang. Det första den 19 maj är på temat Arktis och tar upp vad som händer när isarna smälter och den 2 juni är temat fåglar. Verksamheten drivs idag med stöd från Stockholms stads Kulturförvaltning.

I ett pressmeddelande säger Skansens ledning att man ser fram emot att kunna bevara byggnaden men att det i dagsläget är oklart när museet kan öppnas igen. Än så länge saknas finansiering för en mer omfattande renovering.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!