Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter – flera gånger per natt?
Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.
Lättsömn
När du börjar känna dig trött blir dina hjärnvågor, som är kommunikationen mellan nervcellerna, något långsammare och färre per sekund. Om du blundar blir de ytterligare lite långsammare vilket beror på att intrycken minskar. I lättsömnen blir de ännu långsammare.
Denna första fas är ungefär fem procent av din sömn. Det dröjer bara fem minuter innan du går in i sömnfas två.
LÄS OCKSÅ: Kvalitetssömn är avgörande för fysisk och psykisk hälsa
Mellansömnen
I sömnfas två stannar du betydligt längre i. Drygt hälften av din sömn sker i denna fas. Förutom de långsamma hjärnvågorna består den av sömnspolar.
Det är korta utbrott av väldigt snabba rytmiska hjärnvågor från thalamus till hjärnbarken. Studier har visat att barn har många sömnspolar, medan äldre i regel har färre, detta beror på att barn lär sig mycket nytt. Sömnspolarna ger bra förutsättningar för att våra minnen ska fastna.
Framförallt hjälper sömnspolarna våra procedurminnen som används för motoriska kunskaper. Du blir helt enkelt bättre på att till exempel cykla, snickra, spela gitarr eller sy om du har många sömnspolar i sömnfas två. Men de spelar även en viktig roll i djupsömnen i fas tre, för att befästa faktaminnen. Människor som generellt är mer mentalt stimulerade har fler sömnspolar. Att ha få sömnspolar för med sig att du blir mer lättväckt.
Djupsömnen
I sömnfas tre, djupsömnen, är den del av sömnen då vi har vår djupaste återhämtningsfas. I denna fas är du svårväckt. Thalamus agerar dörrvakt till hjärnbarken och gör så att yttre sinnesintryck inte stör sömnen. Hjärnan befäster minnen men skalar även bort det som inte är relevant under djupsömn.
Nivåerna av stresshormonet kortisol är som lägst och tillväxthormon utsöndras vilket är viktigt för muskeluppbyggnaden, för barns tillväxt och för kroppens förmåga att ta hand om infektioner. Hormoner, bland annat testosteron, produceras och hos de som sover dåligt ser man tydligt att nivåerna av detta hormon minskar.
För att få en bättre djupsömn kan du läsa, studera, spela spel, lösa korsord och vara aktiv, både mentalt och fysiskt. Då behöver du nämligen mer djupsömn för att kunna ta hand om all ny information.
Dagsljus, framförallt förmiddagsljus, påverkar djupsömnen positivt medan stress påverkar denna fas negativt eftersom höga kortisolnivåer i blodet gör det svårt för hjärnaktiviteten att gå ned tillräckligt mycket för att du ska hamna i djupsömn.
LÄS OCKSÅ: Därför behöver kvinnor mer sömn än män
Drömsömnfasen
I drömsömnfasen har kortisolet och blodtrycket höjts och aktiviteten i delar av hjärnbarken ökat rejält. Det pågår en aktivitet i hjärnbarken som påminner om när du är vaken och hjärnan gör en analys och jämför information du fått under dagen, med saker du undermedvetet redan känner till. Den kan sedan komma fram till en lösning på ett problem du har.
En del av det som du har upplevt under dagen kan aktiveras, särskilt om det inte hann färdigbearbetas när du var vaken. Även intryck och minnen från förr kan väckas till liv.
En liten detalj du varit med om under dagen kan räcka för att sätta igång en känslomässig bana som blir en del av din drömsömn.
Musklerna får emellertid inte nervimpulser och du kan därför inte röra dig under denna fas, vilket är tur eftersom du annars kanske skulle agera på innehållet i dina drömmar.
Källa: Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet som forskar på sömnens betydelse.
Av Malin Holm