Att läsa och samtala om det man har läst kan påverka ditt välbefinnande, självförtroende och den existentiella hälsan – på ett sätt som medicinering inte kan.
Nu startas landets första universitetsutbildning i biblioterapi.
Att läsa och samtala om litteratur, även kallat biblioterapi, kan ha en läkande kraft och har länge använts med gott resultat för en rad sjukdomar och tillstånd av ohälsa – som depression, ångest, stress, cancer och olika
former av drogberoende, men även för att bearbeta mer vanliga livskriser som en separation eller förlust av anhörig eller vän.
Det berättar Cecilia Pettersson, litteraturvetare vid Göteborgs universitet som har forskat om biblioterapi sedan 2011 och skrivit en rad vetenskapliga artiklar i ämnet och som nu ger ut det första större vetenskapliga verket om biblioterapi, hälsofrämjande läsning, på svenska.
LÄS OCKSÅ: Deckardoktorn Jonas Moström: ”Att läsa böcker är vaccination mot stress”
Intresset växer
Och arbetssättet blir allt populärare. 2017 startade landets första akademiska utbildning i biblioterapi och i vår påbörjas den första universitetsutbildningen i biblioterapi vid Göteborgs universitet, som Cecilia Pettersson är kursansvarig för – och intresset är stort.
LÄS OCKSÅ: 10 poddar om mental hälsa och personlig utveckling
Ökad psykisk ohälsa
Att fler fått upp ögonen för biblioterapi på senare år kan bero på den pågående debatten om ökad psykisk ohälsa och att det finns en tydlig kritik mot vårt samhälles starka tro på mediciner och läkemedel, tror hon.
– Biblioterapi är en i sammanhanget ganska ofarlig behandlingsform som inte anses ha några allvarliga negativa biverkningar, vilket kan vara en förklaring till intresset.
I USA och Storbritannien har biblioterapi praktiserats länge och också varit föremål för mycket forskning. För det finns flera studier på området som visar att bilbioterapi kan hjälpa i olika utsträckning mot depression. Enligt den kvalitativa forskningen kan biblioterapi påverka både psykiskt och socialt välbefinnande och bland annat leda till minskad social isolering, ökat självförtroende, stärkt identitet och förmågan att utföra olika vardagsaktiviteter.
LÄS OCKSÅ: Därför är feelgood-böcker bra för hälsan
Skepsis mot nya alternativa behandlingsformer
Men enligt Cecilia Pettersson finns det dem som förespråkar evidensbaserad forskning som inte tar den kvalitativa forskningen kring biblioterapi på allvar.
– Det är synd, eftersom man just via intervjuer och observationer, som är den kvalitativa forskningens metoder, får veta mer exakt vad det är med biblioterapin som gör att den är verksam, inte bara att den är det.
I Norden sticker Finland ut, där biblioterapin fick en hemvist som praktisk metod redan på 1980-talet, berättar Cecilia Pettersson. I Sverige har det dock dröjt innan biblioterapin fått fäste och blivit ett etablerat begrepp. Något som kan hänga samman med en skepsis och försiktighet gentemot nya, alternativa och komplementerande behandlingsformer, tror Cecilia Pettersson.
– Det kan också bero på en okunskap hos många yrkesgrupper om hur man faktiskt kan bedriva biblioterapi och vilka anspråk terapiformen kan ha. En sådan okunskap vill vi med vår kurs råda bot på, säger hon.
Av Tina Harr