Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Livsmedelsverket lanserar nya kostråd för barn i förskolan

Mer grönt, mindre socker och mer lek med maten i förskolan. Nyttigt, miljösmart och kul!
Så beskriver Livsmedelsverket sina nya uppdaterade råd gällande kost till förskolebarn, som de presenterar idag.

Livsmedelsverkets uppdaterade råd "Bra måltider i förskolan", som presenteras idag i samband med mässan MAT2016 i Växjö, bygger på Livsmedelsverkets kostråd "Hitta ditt sätt – att äta grönare, lagom mycket och röra på dig". I det 46-sidor långa dokumentet uppmanas förskolorna att se helheten och att använda måltiden som en resurs i det pedagogiska arbetet.

Läs också: Livsmedelsverkets nutritionister: ”Förlegad kritik mot kostråden”

 

Generaldirektören: "Hoppas råden ska användas som stöd"
Livsmedelsverkets nya generaldirektör Annica Sohlström beskriver råden i dokumentets förord:
– Råden ”Bra måltider i förskolan” är avsedda som övergripande vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för att skapa matglädje och främja bra matvanor
i förskolan. Jämfört med tidigare version från 2007 är råden mindre detaljstyrande och lägger större vikt vid måltiden som helhet.
Hon fortsätter:
– Livsmedelsverket hoppas att råden ska användas i kommunerna och förskolorna som stöd i det viktiga folkhälsoarbetet att främja bra matvanor hos barnen i
förskolan. Att ge barnen en grund för bra matvanor är en satsning för framtiden.

► Läs också: "Kosten som kan underlätta för energibarn"

Forskning visar att barns matvanor och smakpreferenser grundläggs tidigt
Många barn äter frukost, lunch och flera mellanmål på förskolan – ofta mer mat än de äter hemma. Forskning visar att barns matvanor och smakpreferenser grundläggs tidigt. Förskolan kan därför på ett naturligt sätt ge alla barn, oavsett bakgrund, samma möjlighet till bra och hållbara matvanor och ett sunt förhållningssätt till mat. Inte bara genom att servera god och näringsrik mat, utan också genom att personalen aktivt använder måltidstillfällena i det pedagogiska arbetet.

► Läs också: Mindre näring i dagens grönsaker

Nutritionisten: "Inte så svårt"
– Det finns mycket oro kring barns mat, men egentligen är det inte så svårt. Bra mat för barn är samma som bra mat för vuxna, det vill säga att äta mycket grönsaker och mindre sötsaker. Det ska förstås även gälla maten som serveras i förskolan, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket, i ett uttalande.

Skolverket: "Vuxna är förebilder"
Lars-Åke Bäckman är utbildningsråd på Skolverket. Han poängterar de vuxnas viktiga roll.
– Vuxna är förebilder, de kan väcka nyfikenhet och göra mötet med ny mat lustfullt istället för läskigt. Förskolepersonalen sitter på några av de viktigaste nycklarna till att måltiden ska bli bra och att maten verkligen hamnar i barnens magar. De nya råden kan stötta och inspirera förskolorna att riva väggen mellan köket och det pedagogiska rummet, säger han i ett uttalande.

 

► Läs också: Ny forskning: Tillskott med fettsyror gör att barn läser bättre

Rekommendationer kring enskilda produkter har tagits bort
"Bra måltider i förskolan" innehåller råd om hur förskolorna kan göra livsmedelsval som är bra både för barnens hälsa och för miljön och beskriver tydligare den vetenskapliga grunden för råden, beskriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Däremot har detaljerade rekommendationer kring exempelvis portionsstorlekar och enskilda produkter tagits bort.
– Vi vet att kostchefer och kockar oftast har kompetens att göra sådana avvägningar på ett sätt som är anpassat till deras verksamhet och råden ska inte begränsa i onödan, säger Anna-Karin Quetel.

 Läs också: Näringsexperten: ”Även barn behöver vitaminer”

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kvinna serverar seniorer mat

Så ska undernäring hos äldre förhindras

Äldre

2017 kom en rapport från Socialstyrelsen som berättade att 40 000 personer som har äldreomsorg lider av undernäring och att fler än 100 000 riskerar att hamna där. I Sigtuna utbildar man personalen, men även seniorer som vill, för att komma tillrätta med problemet.

Ett par vilar

9 effektiva tips för att hjälpa sömnen på traven

Hälsa

Vi behöver sova tillräckligt för att må bra. Hjärnan repareras under natten och om du inte sover tillräckligt fungerar inte denna process optimalt. Anledningarna till sömnproblem kan vara många, och inte sällan går problemen i cykler. Här är några tips för att hjälpa sömnen på traven.

 

färgglad omelett på tallrik

Lunchtips: Grekisk omelett

Glutenfritt

Utsökt sälta från fetaost, härlig krämighet från avokado och protein från ägg gör det här till en snabb, enkel och somrig lunch full av näring. Granatäpple och valnötter ger förutom supernäring även ett skönt tuggmotstånd. 

kvinna som får skönhetsbehandling

IPL – kan det vara bra för huden?

Hud

Det finns en uppsjö av nya behandlingsformer med olika maskiner inom skönhetsindustrin. Fokus ligger på att förbättra hudkvalitén i ansikte, hals och på dekolltaget. Har du hört talas om IPL? Det är en form av mjukverkande laser som stimulerar kollagenet och ger en jämnare hudton.

 

kvinna och mygg

Variant av botox som skydd mot myggor

Eko/miljö

Pål Stenmark är professor i strukturell biokemi och han har belönats med ett pris för att ha hittat ett nytt botox-gift som fungerar mot malariamyggor. Insektsgifter är ofta väldigt miljöovänliga, men just detta botoxmedlet, som är ett protein, bryts ner i naturen och lämnar inte några onaturliga rester.

två kvinnor med former vid stranden

Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre

Vikt

De allra flesta tycker nog att det blir allt svårare att hålla vikten i takt med att de blir äldre. Forskning från Karolinska Institutet visar att vi med åren får en minskad omsättning av fett – eller så kallade lipider – i fettväven, vilket gör att vi lättare går upp i vikt när vi blir äldre.

 

Kvinna före och efter viktnedgång

Så gjorde Mam Zuta sin fantastiska hälsoresa

Hälsa

I januari 2018 vägde Mam Zuta 100,5 kilo. Värken i kroppen gjorde att hon hade svårt att fungera i sitt vardagsliv. Då bestämde hon sig för att nu fick det vara nog. Hon började en hälsoresa som idag landat i 56 kilo och en kropp som många drömmer om.

flaskor och glas med fläder

Flädersaft utan citronsyra

Hälsa

Nu blommar flädern för fullt och det är dags att göra bär, saft, smoothies eller te. Fläderblommorna har traditionellt använts för dess hälsofrämjande egenskaper, bland annat vid förkylning. Men hoppa över citronsyran om du vill vara nyttig. Den utvinns ur svartmögel.

 

Sara Nomberg, hudvårdsexpert

Sara Nomberg: ”Jag är min egen försökskanin”

Hälsa

Hon är bara 30 år, men har redan drivit sitt eget hudvårdsmärke i över tio år. Kureras skönhetsexpert Sara Nomberg är eldsjälen som långt före de flesta andra förstod fördelarna med ekologisk hudvård. Men livet började på tuffast möjliga vis för Sara, som var nära att inte överleva barndomen.

kvinna vid träd

Matilda fann hormonbalans – slapp akne och PMS

Hälsa

När Matilda Lundqvist kom in i puberteten fick hon problem med akne. Hon provade den ena behandlingen och krämen efter den andra, men inget hjälpte mer än för stunden. Till sist hittade hon ett tillskott med ren bidrottninggelé. På bara några månader var hennes hy i princip problemfri.

händer tar på ett knä

Inflammation – en fiende som kan bli din vän

Leder

Inflammation förknippas oftast med något negativt, men vi behöver inflammation för att läka skador och infektioner. Att däremot gå med en låggradig inflammation under en längre tid ökar risken för sjukdom, menar överläkaren Stefan Branth. Gurkmeja och boswellia är två örter som kan hjälpa kroppen att nå balans och läka inflammation.

 

äldre par promenerar

Fler hjärtinfarkter kopplas till låg inkomst

Hälsa

Det forskas mycket på hjärt-kärlsjukdomar eftersom det är ett stort problem i samhället. Nu visar en ny svensk avhandling, som omfattar runt 30 000 personer, att det finns en tydlig koppling mellan risken att få fler hjärtinfarkter och låg inkomst.