Höga halter av mikroplast har uppmätts i bland annat dricksvatten och livsmedel och från den första juli förbjuds mikroplaster i vissa produkter men frågan är hur långt det räcker. En studie från Göteborgs universitet visar nämligen att exponeringen för mikroplaster i omgivningen är hisnande 40 miljoner gånger högre än den i maten.
Som Kurera tidigare rapporterat återfinns plastfragment, även kallade mikroplaster i allt från kranvatten till livsmedel som öl och fisk. När diskussioner förs om hur denna exponering inverkar på hälsan är det vanligt att man fokuserar på fynden i livsmedel. Som en följd av att fynd gjorts i fisk och skaldjur förbjuder regeringen mikroplaster i vissa produkter från och med första juli i år.
Mer i miljön än i maten
Men forskare vid Göteborgs universitet och Danmarks tekniska universitet har jämfört bland annat den mängd bisfenol A som en människa får i sig under ett år genom att äta skaldjur som fått i sig mikroplaster med exponering från bland annat kläder. Beräkningarna visade att exponeringen genom andra vägar var 40 miljoner gånger högre än den genom födan, skriver forskning.se.
LÄS OCKSÅ: Vägsalt och andra föroreningar kan störa vår inre klocka
Missar helheten
Exponering som vi utsätts för genom användning av olika plastmaterial är alltså betyligt större än det vi får i oss genom födan. Forskarna tror att ensdig fokusering på livsmedel gör att vi riskerar missa att se helhetsen. Och Bethanie Carney Almroth som forskar inom ekotoxikologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet säger till forskning.se att hon välkomnar en diskussion om följderna av den totala plastkonsumtionen i världen.
LÄS OCKSÅ: Storbritannien inför förbud mot mikroplaster
Fibrer från kläder i luften
Plastfibrer är en känd förorening även i luft och inomhusmiljöer. Många kläder är tillverkade av syntetmaterial och släpper ifrån sig fibrer. Forskargruppen jämförde kontamineringsnivån i kranvatten med den mängden fibrer som hamnar i ett vattenglas som får stå framme på ett bord. Redan efter fyra timmar fann man liknande eller högre nivåer av plastfibrer som i kranvattnet.
LÄS OCKSÅ: Badrumsskåpets 4 värsta bovar
Dålig kunskap om hälsopåverkan
Det finns idag väldigt lite kunskap om hälsoeffekter av mikroplaster. Och forskarna menar att det är oroväckande att plastskräp hittas på så många ställen. Det är viktigt att framtida forskning studerar effekter av både mikro- och nanoplaster menar de och hoppas att vi framöver kan prata mer om plastkonsumtionen i sin helhet.
Mikroplaster förbjuds i vissa produkter
I ett försök att stoppa mikroplasterna tar Sverige efter Storbritannien och förbjuder från och med den 1 juli i år mikroplaster i vissa sorters produkter. Förbudet gäller mikroplast med rengörande, skrubbande eller polerande funktion i hygienprodukter. Dessa återfinns i bland annat tandkräm, schampo, balsam och skrubbar, skriver Supermiljöbloggen. Förslaget kom från Kemikalieinspektionen och mötte stort motstånd innan det antogs. Även om beslutet är ett steg i rätt riktning tycks vi med tanke på mängden luft- och vattenburna partiklar från bland annat textilier ha en bit kvar innan vi lyckas vända utvecklingen.
Av Nina Törmark
Källa: Forskning.se och Supermiljöbloggen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!