I coronakrisens spår eskalerar mäns våld mot kvinnor, vittnar flera kvinnojourer om. Nu är det dags för regeringen att visa att de inte bara kan vara reaktiva utan även proaktiva och arbeta förebyggande, skriver Ina Jönsson, grundare av hjälporganisationen Women to remember, i sin debattartikel.
Idag skrivs det till största del om covid-19 i media. Det skrivs om rädslan för att drabbas, om hur vi människor förhåller oss till rekommendationerna som ges av myndigheter och om riskgrupperna som ska vara på sin vakt för att inte bli en av alla de tusentals som smittas.
LÄS OCKSÅ: Kärlekshormon – framtida behandling mot aggressivitet?
Hemmet den farligaste platsen
Men vi glömmer bort en grupp som drabbas ytterst hårt av coronakrisen. Det vill säga en av de största riskgrupperna som inte ens är smittade av viruset, men som blir offer för det ändå. Kvinnor.
För många kvinnor är hemmet den farligaste platsen man kan vara på, och i dessa coronatider tvingas de till ofrivillig isolering tillsammans med sina förövare.
För vad händer i dessa kristider? Jo, mäns våld mot kvinnor eskalerar. I redan existerande våldsbenägna förhållanden ökar ofta våld då familjer tvingas tillbringa mer tid tillsammans, och inte sällan ökar också alkoholkonsumtion vid ökad ledighet. Arbetslöshet och minskat socialt umgänge är också faktorer som spelar in.
Och när våra makthavare i vanliga fall inte tillsätter resurser och handlingsplaner för att på allvar ta tag i alla de problem som ligger till grund för våldet – hur ska vi få dem att orka ta det på allvar nu?
LÄS OCKSÅ: “Dra ned på alkoholen och stärk ditt immunförsvar”
Kan inte vänta på att krisen ska vara över
Corona har satt världen på paus. Men mitt arbete för utsatta kvinnor kan inte vila eller sjukskriva sig. Jag kan inte gå hemma och vänta på att krisen ska vara över så att mitt och Women to remembers arbete kan fortsätta. Mäns våld mot kvinnor pausar inte under dessa tider – tvärtom, det bara stegrar.
Många är medvetna om att problemet med mäns våld mot kvinnor och att vi måste göra något för att förbättra situationen. Därför är det bra att regeringen nu skjuter till stödpaket till olika branscher, däribland stöd till företag och föreningar som arbetar med att hjälpa kvinnor som råkar ut för mäns våld. Just nu avsätter regeringen extra pengar som ska gå till detta hjälparbete. Dessa pengar kan föreningar söka för att hjälpa kvinnor, vilket är välkommet och jättebra.
Men pengarna kommer inte att vara för alltid och grundproblemet kommer fortfarande att finnas kvar.
Det är dags för regeringen att visa att de inte bara kan vara reaktiva utan även proaktiva och arbeta förebyggande. Det är dags att ställa sig frågan ”vad måste vi göra för att komma åt grundproblemet?”.
Makthavare måste agera och börja prata om hur vi ska kunna förebygga våldet mot kvinnor. Och inte bara prata om vad vi måste göra för att hjälpa utsatta kvinnor, utan också våga prata om vad vi måste göra för att få ett stopp mot mäns våld!
Här finns ingen enkel lösning, utan samhället bör utbildas i att se tidiga signaler på våld och att våga fråga. Personalen i förskola och skola måste ges rätt stöd för att orka hålla de viktiga samtalen i skolklasserna eller i barngrupperna. Polis och socialtjänst måste få bättre resurser och rätt kompetens. Värderings- och jämställdhetsfrågor tillsammans med etik och moral måste prioriteras upp på agendan i både företags- och föreningsvärden. Dessutom står oftast inte straffskalan i relation till brottet vid de tillfällen som någon döms för våldet, vilket gör att risken att dömas är liten om inte obefintlig.
LÄS OCKSÅ: “Jag har förlorat min dotter till en psykopatisk man”
Kvinnovåld hamnar i skuggan
Och med pågående pandemi hamnar de flesta andra händelser i bakgrunden. Våld mot kvinnor och barn är ett samhällsproblem som ofta uppmärksammas men som ändå hamnar i skuggan av till exempel gängvåld, skjutningar, sprängningar och nu även av corona.
Men även i tider som dessa så måste man kunna ta andra beslut som inte gäller corona. Kampen mot detta virus får inte avstanna allt annat.
Forskare arbetar nu för att hitta ett botemedel, ett vaccin mot covid-19. Men när ska man börja forska för att hitta ett botemedel mot mäns våld mot kvinnor?
Av Ina Jönsson, grundare av hjälporganisationen Women to remember som kämpar mot kvinnomisshandel, barnmisshandel, våld i nära relation, sexuella trakasserier och sexuella övergrepp.
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.
Hit kan du vända dig om du är utsatt
Källa: SVT
Alla kvinnors hus: Kvinnojour i Stockholm som ger råd och stöd till vuxna och barn som bevittnat eller upplevt våld. Driver också skyddat boende för upp till 20 personer. Telefonnummer: 08-644 09 20
Kvinnofridslinjen: Erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa till med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonnummer: 020-50 50 50
Storasyster: Erbjuder stöd för den som utsatts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Chattjouren är öppen kvällstid fem dagar i veckan och föreningen erbjuder också stödsamtal eller traumabearbetning i mottagningen på Kungsholmen i Stockholm.
Roks: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
Terrafem: Driver en rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk. Telefonnummer: 020-52 10 10