Näsandning har gynnsam effekt på minne och inlärning

Forskare från Karolinska Institutet har visat att vi minns lukter bättre när vi andas genom näsan i stället för med munnen. Anders Olsson grundare av Medveten andning är inte förvånad.

I ett experiment som utfördes på Karolinksa institutet fick försökspersoner lukta på tolv lukter som de ombads att memorera. Därefter fick de under en timmes tid antingen andas genom näsan eller genom munnen. När timmen var över exponerades de för lukterna igen, men även tolv nya lukter, och fick till uppgift att avgöra om lukten de kände kom från inlärningstillfället eller om det rörde sig om en ny.

Resultatet visade att de som andats genom näsan under perioden mellan inlärning och igenkänning mindes lukterna bättre. Detta förvånar knappast Anders Olsson som länge förespråkat näsandning.

Vad är dina tankar när du hör detta?
– Det är verkligen kul att mer forskning görs för att få upp ögonen för betydelsen av att andas genom näsan. Särskilt med tanke på att kunskapen inom sjukvården är eftersatt, bland annat på grund av att det är svårt att få forskningsanslag för att forska på näsan.

 

Bättre minne vid inandning
För några år sedan gjordes emellertid en studie på Northwestern University Feinberg School of Medicine som påminner om den aktuella studien, där man  fann att det är en dramatisk skillnad i hjärnaktiviteten i amygdala och hippocampus vid inandning jämfört med utandning. Områden förknippade med lukt, känslor och minne. Studien visade att deltagarna kände igen rädda ansiktsuttryck snabbare och hade bättre minne när de såg bilderna vid inandning jämfört med utandning. Det gällde enbart vid inandning genom näsan, inte munnen.

LÄS OCKSÅ: Nötter – bra för knoppen och resten av kroppen

“Vårt mest underskattade organ”
Näsan är menar Anders vårt mest underskattade organ och dess betydelse för vår hälsa är enligt honom av största vikt. Som exempel nämner han att de som har problem med trång näsa kan få näsgångarna vidgade genom ett kirurgiskt ingrepp. En operation som innebär att man borrar upp större hål i näsan för att luften lättare ska kunna passera. Något som riskerar att få långtgående negativa effekter menar Anders.
– Anledningen till att vi andas är ju för att syresätta kroppen. Och för att syret i inandningsluften effektivt ska kunna föras över till blodet för vidaretransport ut i kroppen behövs ett visst tryck i lungorna. Men om trycket sänks så faller alveolerna i lungorna ihop, vilket gör det svårare för syret att föras över till blodet.

Det är just detta som riskerar att inträffa när näsgångarna förstoras, luften från lungorna flödar ut alltför lätt och trycket i lungorna sänks. Samma sak sker om vi går omkring med öppen mun förklarar Anders.

LÄS OCKSÅ: Vill du hålla dig frisk? Andas djupt!

Empty nose syndrome
Enligt Anders vittnar många som borrat upp näsgångarna om mentala problem, trötthet och svårighet att sova. Fenomenet, som kallas ENS, Empty Nose Syndrome, är dock än så länge relativt okänt förklarar han.
– Nyligen deltog jag i en andningsstudie på ENT Research Center på Stanford i USA, under ledning av Dr Nayak. Dr Nayak är en av endast ett fåtal kirurger i världen som hjälper patienter med ENS, genom att sätta in ett implantat så att näsan börjar fungera normalt igen, vilket ökar trycket i lungorna och förbättrar syresättningen.

Vilka andra effekter tror du kommer beläggas vetenskapligt härnäst?
– Jag tror, och hoppas, att kopplingen mellan andning och sömn kommer beforskas mer. Vår sömn är otroligt viktig, vilket fler börjar uppmärksamma.

Sover med tejpad mun
Såväl försämrad sömn som för få sömntimmar kopplas till en mängd hälsoproblem, problem med inlärning, trötthet och koncentrationssvårigheter dagtid. förklarar Anders.
– Det finns dock väldigt få studier som tittat närmare på hur andningen påverkar sömnkvalitén, exempelvis den livsviktiga djupsömnen.
Anders förordar att vi ska tejpa munnen på natten med en särskild tejp för att säkerställa att munnen är stängd och vi bara andas genom näsan, något han menar har gynnsam inverkan på sömnkvaliteten.

LÄS OCKSÅ: Sänk stressen med hjälp av andningen

Testade att munandas i studie
I studien på Stanford som Anders nyligen deltog i, testade han att enbart andas genom munnen under ett antal dagar, istället för genom näsan som han gör i vanliga fall.
– Det var en intressant studie. Den pågick under tre veckor och det var oerhört lärorikt.
Anders berättar att de först blockade näsan i 10 dygn, så att de bara kunde andas genom munnen och resultaten lät inte vänta på sig.
– Sömnen blev väldigt dålig. Jag vred och vände mig, vaknade ofta, låg vaken, var torr som en öken i munnen, sov längre och vaknade trots detta uttröttad. I snitt snarkade jag nästan tre timmar per natt.

Märkte snabbt en försämring
Anders berättar att han till en början hade en hel del energi trots dålig sömn. Men att det var en mer stressig form av energi. Efterhand blev han tröttare och påverkad mentalt. Även matvanorna påverkades då Anders tappade både lukten och aptiten och Anders som i normala fall äter hälsosamt kände ett ökat sug efter sött.
– De sista fyra dagarna åt jag glass och choklad varje dag.

När Anders återgick till tejpad mun och näsandning förbättrades sömnen omgående.
– Jag snarkade mindre än 10 minuter per natt. Min mentala hälsa och matsmältning förbättrades också och sockersuget sjönk undan för undan.

Vad sker i hjärnan när vi andas
Nästa steg för forskarna på Karolinska Institutet är att ta reda på vad som verkligen sker i hjärnan under andningen och hur det i sin tur är kopplat till minne.

Av Nina Törmark

Källa: Forskning.se och Svt.se

 Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Läkaren som skriver recept på växtbaserad kost

Kost

Åsikterna om vad som är den optimala kosten för människan går isär, paleo säger vissa, LCHF säger andra och medan några går så långt som att påstå att vi är karnivorer, det vill säga renodlade köttätare menar andra att vi mår bäst av en helt växtbaserad kost. En av dem är läkaren Tobias Schmidt Hansen vars bok ”Den växtbaserade kosten” som han skrivit ihop med dietisten Maria Felding nyligen kom ut på svenska.

9 tecken på att du är på väg in i väggen

9 tecken på att du är på väg in i väggen

Mental hälsa

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem, både i Sverige och globalt.  Symtomen kommer smygande och att sätta stopp i tid är för många svårt – men oerhört viktigt. Tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom. Här är några viktiga signaler på att dina marginaler håller på att ta slut.

Min kropp säger att nyponen är bra

Hälsa

När man är så aktiv som Claes  så är det viktigt att kroppen hänger med och fungerar. När han märkte att kroppen blev allt stelare på morgnarna och kände sig orörlig och trög valde han att prova att äta strandnypon, trots att han var skeptisk.

olika strumpor

Rocka gärna sockorna – men tänk på det här

Krönikan

Susanne Wide skriver om en annan aspekt av  "rocka sockorna" – och uppmanar föräldrar och övriga vuxna att ta tillvara dagen som (ännu) en chans att prata med sina barn om att kanske låta flickan som gungar ensam få vara med, eller se den lilla pojken som kastar sten för sig själv i ett hörn. Och som gör det just för att de är, eller av någon anledning anses vara, annorlunda... Något som i verkligheten tyvärr bara är konstigt och allt annat än okej, menar hon.

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Allmänt

Varje år föds omkring 120 barn med Downs syndrom i Sverige. Det motsvarar ett barn på cirka 800 födslar och är den vanligaste kromosomavvikelsen.  FN har utlyst 21 mars till Internationella Världsdagen för Downs syndrom. Dagen har blivit synonym med fenomenet "Rocka sockorna", där många sätter på sig eller barnen olika strumpor – för att hylla människors olikheter och stå upp för vårt lika värde.

Tävla och vinn boken “Den växtbaserade kosten”

Tävling

Tävla och vinn boken "Den växtbaserade kosten" där du kan lära dig mer om fördelarna av att äta växtbaserat från läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding. I boken tar de upp myter och missförstånd och besvarar de vanligaste frågorna om vad det innebär att äta växtbaserat samt ger en praktisk introduktion.

Lär känna de fyra olika sömnfaserna

Hälsa

Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter - flera gånger per natt? Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.

Hjärnträning hjälper utmattade

Forskning

Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration. Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.

Carl Schlyter: “Minskade klyftor förbättrar hälsan”

Kurera debatt

Debatten kring sjukvård handlar ofta om hur vi behandlar ohälsa. Vi behöver mer resurser, fler sjuksköterskor och hur vården ska organiseras blir till ändlösa debatter. Mer sällan talar vi om hur individen kan förebygga ohälsa. Träning för äldre, bättre kosthållning, minskad stress i arbetslivet. Allra mest sällan talar vi om hur samhällsstrukturer kan skapa ohälsa. Det vill Carl Schlyter partiledare för det nybildade partiet Vändpunkt ändra på.