Neonatalvård vanligare när mamman ätit antidepressiva läkemedel

En av sju mammor som ätit SSRI-preparat under graviditeten föder ett barn som behöver extra sjukhusvård i början av sitt liv.
Har medicineringen skett i slutet av graviditeten är risken för komplikationer ännu större.
Det visar en ny stor svensk studie.

Mammor som ätit antidepressiv medicin under sin graviditet löper betydligt högre risk att, bland annat, få barn som får problem att andas efter förlossningen. Det visar en ny, omfattande registerstudie gjord av forskare vid Lunds universitet, Uppsala universitet, Karolinska institutet och Stockholms läns landsting.
Studien visar bland annat att de som läggs in på en neonatalklinik i genomsnitt behöver stanna fem dagar på sjukhuset och 30 procent får behandling med en övertrycksmask (CPAP) som hjälper till med just andningen.

► Läs också: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

Bygger på den vanligaste typen av antidepressiva: SSRI
I studien, där fler än 700 000 barn ingår, har data från svenska födelseregistret, läkemedelsregistret och svenskt neonatalt kvalitetsregister samkörts och analyserats.
Studien – vars resultat gäller SSRI, som är den allra vanligaste typen av antidepressiva läkemedel – visar att 14 procent av alla mödrar som under sin graviditet behandlats med SSRI föder barn som behöver vård på neonatalklinik. Detta kan jämföras med bara åtta procent av barn till mammor som inte ätit eller äter antidepressiva.

Ökad risk vid medicinering graviditetens sista tid
Studien visar även att risken för komplikationer ökar om mamman ätit medicinerna under graviditetens sista månader. I denna grupp behöver 16 procent av barnen neonatalvård efter förlossningen, skriver tidningen Vårdfokus.
– Det är viktigt att framhålla att risken för svåra komplikationer är väldigt liten för de här barnen, det handlar om övergående besvär som går att hantera. Vi ser heller ingen ökad risk för dödlighet, säger apotekaren och doktoranden Ulrika Nörby, en av forskarna, till tidningen.

► Läs också: Självmordsbenägna och deprimerade saknar D-vitamin

Andra faktorer kan spela in
Eftersom resultatet utgår från en registerstudie går det inte helt att fastslå huruvida resultatet beror på mammans mediciner, hennes psykiska ohälsa eller på andra faktorer som gör att dessa barn drabbas i större utsträckning, berättar Ulrika Nörby.
– Troligtvis har mammor som äter antidepressiva i slutet av graviditeten svårare sjukdomstillstånd, vilket också kan påverka barnet, säger hon.

”Finns andra behandlingsformer är det bättre än läkemedel”
Det är det här som gör läkemedelsbehandling av gravida med depressionssjukdom till en så svår balansgång, skriver Vårdfokus.
– Finns det andra behandlingsformer, som KBT, som man bedömer kan fungera, då är det klart att det är bättre än läkemedel. Men det är viktigt att som mamma inte ta några dramatiska beslut på egen hand, utan att diskutera igenom behandlingen noga med sin läkare, säger Ulrika Nörby.
Det finns, utöver KBT-terapi, flera alternativ till läkemedel som har många gånger visat sig vara lika effektiva men utan biverkningar vid oro, nedstämdhet och mild till måttlig depression.
Akupunktur, träning, fettsyror, saffran, extra tillskott med D-vitamin och örter som rosenrot och johannesört är några av dessa sätt. Läs mer i länken nedan.

► Läs också: Få bättre mental hälsa naturligt

Vanligt med psykisk ohälsa bland gravida
Psykisk ohälsa är förhållandevis vanligt i vårt samhälle, så även bland gravida kvinnor. Omkring tio procent har depressionsproblematik under graviditeten och även ångest är vanliga bland gravida, skriver Vårdfokus. Samtidigt finns en rädsla för att ta antidepressiva mediciner.
– Många kvinnor behöver den här behandlingen och jag kan tänka mig att det hade varit lättare att ta det beslutet om man sett en mindre riskökning för inläggning vid neonatalklinik, säger Ulrika Nörby.

► Läsarfråga: Hur dämpar jag min ångest? Experten tipsar om B6, tryptofan och…

Fler svar kommer
Frågan om hur skadligt det är med SSRI-läkemedel under graviditeten och vilka konsekvenser det får för barnen på lång och kort sikt är fortfarande inte helt utredd. Det finns många forskningsresultat, även internationellt, som kommer fram till olika resultat, skriver Vårdfokus vidare.
Ny forskning är dock på gång. Bland annat ska en svensk studie jämföra internetbaserad KBT och läkemedelsbehandling med KBT och placebo, för gravida med depressioner som kräver behandling.
– Vi hoppas alla på att få mer säkra svar på hur stor roll läkemedlen spelar in i att barnen drabbas av komplikationer, avslutar Ulrika Nörby.

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!