Vi äter odlad norsk lax som aldrig förr och det trots skandalrapporter om vanvård och smittspridning. Nu visar även en ny rapport att laxodlingen även orsaker stort klimatavtryck, bland annat används foder tillverkat av brasiliansk soja.
Sedan 2009 har norsk laxodling vuxit kraftigt och anläggningarna har blivit större och med mer avancerad utrustning och specialiserade fartyg. Med tillväxten har problemen med dödlighet och reducerad tillväxt på grund av laxlus och sjukdomar ökat. Utmaningar som lett till bland annat ökat behov av behandling och produktion av läkemedel som används vid behandling av laxlus.
Foder av brasiliansk soja
Under de sista tio åren har det skett en förskjutning i fiskarnas diet mot ett foder som till runt 70 procent är växtbaserat, detta på grund av att tillgången på vild fisk är begränsad och i vissa fall ohållbara fiskenivåer.
– Mer växtbaserat foder är inte nödvändigtvis positivt ur klimatsynpunkt om marina råvaror ersätts med brasiliansk soja, vilket i stor utsträckning är vad som skett, säger Friederike Ziegler, forskare inom hållbar sjömat på RISE, i ett pressmeddelande.
LÄS OCKSÅ: Förbjudet bekämpningsmedel i odlad lax – och allt mindre omega-3
Behövs ta fram nytt foder
Man behöver därför ta fram nya fodersorter. Ändring i sammansättningen av fodret utgör den största potentialen för att reducera laxens klimatavtryck. I den nya analysen har forskarna tagit med effekten av klimatutsläppen på grund av förändrad markanvändning vid produktion av soja och effekten av mikroingredienser som pigment och vitaminer i fodret, vilket också har bidragit till att klimatavtrycket ökat.
LÄS OCKSÅ: Endast tre av 13 fiskarter i Östersjön får grönt ljus
Flera åtgärder krävs
I rapporten föreslås en rad åtgärder för att reducera klimatutsläppen vid laxodling. Det handlar om att minska svinnet så mer av laxen som produceras når konsumenten, förändra fodersammansättningen och förbättra foderutnyttjandet. Säkra full användning av biprodukter i hela distributionskedjan. Minimera transportbehov och hitta alternativ till flygfrakt.
Att öka energieffektiviteten och övergå till förnybara energikällor är ett annat område där det kan ske förbättring. Mycket kan förbättras och om vissa av dessa åtgärder genomförs kan utsläppen från laxodling närmare halveras.
LÄS OCKSÅ: Norsk torsk sänds till Kina – och fylls där med vatten och kemikalier
Sill och makrill ger minst avtryck
Klimatpåverkan av torskfiskar var i samma storleksordning som lax 2009, medan avtrycket av pelagisk fisk som sill och makrill var lägre. De nya beräkningarna visar att det nu har gått ner för alla typer av vildfångad fisk. Det på grund av utfasningen av kylmedel med hög klimatpåverkan, men också större fiskbestånd vilket leder till mer effektivt fiske och visar på betydelsen av en god förvaltning av fisket.
Skaldjur har högst klimatpåverkan
Forskarna bakom rapporten menar att om all torsk idag blev fångad av de mest bränsleeffektiva fiskebåtarna, skulle det totala klimatavtrycket nästan halveras. Skaldjur som räkor och kungskrabba har högst klimatpåverkan.
I studien har forskarna också jämfört klimatavtrycket av norsk sjömat med animaliskt protein från europeisk produktion. Jämförelsen visar att nötkött och gris har större klimatavtryck än all sjömat, där lax och räkor ligger högst och landar mellan kyckling och gris.
Av redaktionen