Det som började den där måndagen i augusti 2018 spred sig sedan som en löpeld runt hela jorden. Greta Thunbergs klimatengagemang nådde först ungdomar runt om i världen. Men nu klimatstrejkar allt fler vuxna i solidaritet med de unga. Forskare har studerat aktivisternas motiv. Och nu är den svenska rapporten klar.
Greta Thunberg väckte först ungdomar i hela världen att delta i hennes klimatkamp. För snart ett år sedan anslöt sig en miljon människor i 125 länder i en manifestation för framtidens klimat. I höstas deltog fyra miljoner i en global klimatvecka, och denna gång var andelen deltagare i Sverige över 26 år hela 80 procent.
Forskare runt om i världen har tittat på klimataktivisternas motiv och nu har en svensk rapport kommit. Katrin Uba som är forskare vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution säger i ett pressmeddelande:
– Antalet deltagare som är äldre än 26 år i Sverige uppgår till 80 procent, vilket utgör en fördubbling gentemot aktionen i mars samma år. Vi ser också att andelen demonstranter över 60 år är markant fler i Sverige än i övriga europeiska länder, säger Katrin Uba, forskare vid Uppsala universitets statsvetenskapliga institution.
LÄS OCKSÅ: Så äter du klimatsmart
Arga och rädda
När antalet deltagare i klimatmanifestationer runt om i världen räknades Global Week of Climate Action kom man fram till att det bara i Tyskland kom 1,4 miljoner människor och i Italien anslöts sig en miljon. I Montreal, när Greta Thunberg höll sitt tal lyssnade en halv miljon på vad hon hade att säga.
När forskarna frågade om hur det känslomässiga engagemanget såg ut hos de svenska deltagarna så var det flesta mycket eller ganska arga. Något färre än hälften var också mycket eller ganska rädda. Vad man hade gemensamt var också att det ansågs betydelsefullt att visa sitt engagemang, snarare ön att vinna något för egen del. För många klimataktivister var också detta den första aktion de deltog i.
LÄS OCKSÅ: Matsvinnet – en dyr miljöbov
Tilltro till vetenskapen
De vuxna deltagarna berättade att de ville visa solidaritet med de yngre och hjälpa till att sätta press på politikerna.
– Generellt uttrycker de också stor tilltro till vetenskapen och anser att regeringen bör agera utifrån resultaten som klimatforskningen presenterar, säger Katrin Uba som fått ett nytt treårigt anslag att studera miljöaktivism.
Det nya projektet har ett svenskt fokus och där Katrin Uba och hennes kollegor kommer att titta på hur miljöprotester lyckas påverka politiska beslut de senaste 30 åren då diskussion har handlat om bland annat vindkraft och kärnkraft.
– Varje rörelse har sin idealbild för framtiden, men hur ska de presentera sin lösning för att nå genomslag? Här har forskningen en enastående möjlighet att följa hur grupper mobiliserar sig, hur de utvecklas organisatoriskt och vilken effekt de genererar på sikt, vilket är ur både demokratiskt och samhällsperspektiv oerhört relevant kunskap, säger Katrin Uba.
Av Inger Palm
Källa: Uppsala universitet