Placeringen i syskonskaran har betydelse för personlighet och yrkeskarriär – och även hur högt man når på karriärstegen. Det äldsta syskonet har, oavsett kön, störst chans att bli chef medan småsyskon oftare startar eget.
Det visar en ny svensk rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Nu har den länge omdiskuterade frågan om huruvida placeringen i syskonskaran har betydelse för personlighet, och därmed yrkeskarriär, äntligen fått ett svar. Den har betydelse – och ganska stor betydelse till och med. Storasyskon har till exempel bättre social förmåga och större chans att bli chefer vidar nu en ny svensk rapport.
► Läs också: Forskning: Att ha yngre syskon är bra för hälsan
”Alltid bäst att vara förstfödd”
Det är nationalekonomer i Uppsala som har grävt ned sig i frågan.
Professor Björn Öckert är en av rapportförfattarna:
– Jag är förvånad över att allt pekar åt samma håll, att det alltid är bäst att vara förstfödd i nästan allt vi kan mäta, säger han till DI.se.
Första studien med så stort dataunderlag som tittar på frågan
Det är Björn Öckert som tillsammans med kollegorna vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har gjort studien – som är den mest omfattande studien som gjorts i ämnet hittills. Den omfattar totalt över en halv miljon individer och bygger på data från olika register (bland annat SCB:s befolkningsregister, uppgifter om yrke och sysselsättning samt data från militära mönstringen).
– Det är den första studien med så stort dataunderlag som tittar på skillnader inom familjer, de flesta andra studier baseras på mindre urval och gäller skillnader mellan familjer, berättar Björn Öckert.
60 respektive 33 procents större chans att bli toppchef
Forskarna har studerat hur syskonordningen påverkar sannolikheten att arbeta inom två typer av yrken, chefer och kreativa yrken.
Resultatet visar att storasyskon har bättre social förmåga, mer uthålliga, stresståliga, större initiativförmåga. De har även större social mognad och större känslomässig stabilitet – och att yrkesval är systematiskt relaterade till födelseordning.
Förstfödda män har 33 procent större chans att vara toppchef än män som är födda som nummer tre i syskonskaran. Motsvarande effekt för kvinnor är 60 procent.
– Det är stora effekter, konstaterar professor Björn Öckert i DI.se.
Äldre bättre på att läsa böcker och läxor
En av orsakerna kan vara att föräldrar lägger mer tid på första barnet och har mindre koll på småsyskonens läxläsning. Enligt rapporten läser storasyskon oftare medan småsyskon lägger mer tid på tv-tittande och dataspel.
– Det vi ser är att yngre syskon tillbringar mindre tid på att läsa böcker och göra läxor. Dessutom diskuterar inte föräldrar skolarbetet i samma utsträckning med yngre som med äldre syskon, säger Öckert till TT.
► Läs också: Vad längden på fingrarna kan avslöja om din personlighet
Nackdel att vara småsyskon till syskon av samma kön
Rapporten visar också att nackdelen av att vara småsyskon är större om de äldre syskonen är av samma kön som familjens sistfödde.
Småsyskon har svårare att hitta jobb och driver oftare eget företag. Oavsett om det är en pojke eller flicka har det barn som föds som nummer tre i syskonskaran 1,7–1,8 procent lägre sannolikhet att i sitt yrkesliv vara anställd, jämfört med det äldsta syskonet.
Rapporten visar också att man har större nackdel av att ha storasyskon av samma kön, det vill säga att till exempel vara lillebror med storebröder.
Försöker nu hitta förklaringar till effekterna
Vad gäller kreativa yrken finns det inget samband med födelseordningen för män, skriver DI.se. Däremot finns det större sannolikhet för att en kvinna med en storasyster blir verksam i ett kreativt yrke som konstnär, arkitekt eller musiker.
Nu försöker forskarna att hitta förklaringar till mönstret och kan fastlägga att det inte handlar om biologiska skillnader.
– Det är ingen biologisk skillnad, utan någon form av miljöskillnad som ger de här effekterna, säger professor Björn Öckert, till DI.se, och tillägger:
– Vi ser tendenser till att föräldrar lägger mindre tid och resurser på senarefödda barn, vilket skulle kunna förklara en del av sambanden. Men det kan finnas andra faktorer, som till exempel hur syskon förhåller sig till varandra.
► Läs också: Därför är vissa barn mer känsliga än andra
Av Redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!