En ny studie visar att patienter som vårdats för covid-19 haft en förändrad tarmflora – och att magbakterierna kan påverka hur sjuk man blir av coronaviruset.
I studien, gjord av forskare i Hongkong, jämfördes blodprov, avföringsprov och journaler från 100 patienter som insjuknat i covid-19 med (laboratoriebekräftad smitta) med en frisk kontrollgrupp. Och man fann att sammansättningen av bakterier i tarmfloran hos covid-sjuka var förändrad, även flera veckor efter tillfrisknande.
Jan Vesterbacka är överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset och kommenterade studien i ett uttalande till SVT så här: ”Det var intressant att se att förekomsten i tarmen av vissa bakterier som har kända antiinflammatoriska effekter på immunförsvaret visar sig vara lägre vid covid-19.
LÄS OCKSÅ: Studier visar: Barn sprider covid-19 i högre grad än vi trott
Dåliga bakterier hos covid-sjuka
Fler bakterier som förknippats med ökad inflammation, till exempel vid inflammatorisk tarmsjukdom, hittades hos de sjuka patienterna.
Och när forskarna jämförde de covid-sjukas tarmflora med inflammationsmarkörer i blodet – som påverkar hur sjuk man blir – så visade det sig att ju sjukare patienterna var, desto mer var deras tarmflora förändrad. Man drog därför slutsatsen att tarmbakterierna kan associeras med svårare sjukdom.
Vad som är hönan och vad som är ägget är dock lite oklart; alltså om det är en förändrad tarmflora som leder till svårare sjukdomsförlopp, eller om covid-19 leder till en förändrad tarmflora, menar Jan Vesterbacka.
LÄS OCKSÅ: Näringsämnen som kan bidra till lindrigare symtom vid covid-19
Stora kunskapsluckor
Studien är intressant, trots att den är relativt liten, eftersom det finns stora kunskapsluckor kring vad som gör att sjukdomen drabbar människor så olika– från asymtomatisk infektion till dödsfall. Det är också den första studien som kopplar samman tarmbakterier med inflammatoriska markörer i blodet vid covid-19.
Framtida studier får också visa om behandling med t ex probiotika har effekt på personer med långvariga symtom, menar Jan Vesterbacka.
Studien publicerades först i tidskriften Gut.
LÄS OCKSÅ: Så styr tarmfloran ditt immunförsvar
Av Carolina Eriksson