gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Fakta

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.

Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.

Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös  – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp.
Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO.
– Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens, säger Teodora Wi, expert på WHO.

Resistenta bakterier ökar och blir ett allt större problem inom sjukvården och i samhället. Vad gör vi den dagen våra mediciner inte längre fungerar? Det är ett orosmoln vi bör ta på allra största allvar, menar experter. Livsmedelsverket har tidigare gått ut och varnat för att antibiotikaresistenta bakterier är vår tids största folkhälsoproblem. Läs mer här.

 

En väldigt smart bakterie
Nu har minst tre personer världen över smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla, varnar Världshälsoorganisationen WHO.
Experterna säger att det bara var en tidsfråga innan den sexuellt överförbara sjukdomen skulle börja utveckla resistens mot de i dag tillgängliga typerna av antibiotika, skriver TT-Reuters.
– Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens, säger Teodora Wi, expert på WHO till nyhetsbyrån.

"Kan vara toppen av ett isberg"
Uppgifterna om den aktuella bakteriens allt starkare motståndskraft mot de mediciner som finns kommer från två studier, publicerade i tidskriften PLO Medicine, och de tre drabbade patienterna med antibiotikaresistent gonorré finns i Japan, Frankrike och Spanien.
– Det här är personer som kan smitta andra. Och de här fallen kan vara toppen av ett isberg, eftersom system kring att rapportera in resistenta infektioner inte fungerar i fattiga länder där gonorré är långt vanligare, berättar Teodora Wi.
I dagsläget får omkring 78 miljoner människor runt om i världen gonorré varje år.

Ett akut behov av ny medicin
En studie utförd 2009–2014 visar att det var vanligt att gonorré var resistent mot en viss typ av antibiotika och att det även fanns resistens mot ytterligare en typ av antibiotika. I den aktuella studien varnades även för att gonorré skulle kunna utveckla resistens mot ett sista bredspektrum-antibiotikum, meddelar WHO.

Just bredspektrum-antibiotikum är nu i många länder den enda typ av antibiotika som fungerar för den som drabbats av gonorré.
– Det finns ett akut behov av att utveckla ny medicin, resonerar Manica Balasegaram, chef för en WHO-kopplad organisation som jobbar med antibiotikafrågor, enligt TT-Reuters.

 

Dessvärre ser det fortfarande mörkt ut på den fronten. Endast tre potentiella gonorré-antibiotikum är under utveckling och det finns ännu inga garantier för att dessa ska fungera.

Mer läsning i ämnet?

 Multiresistenta bakterier fortsätter öka
• Otillåten privatimport av antibiotika riskerar öka resistens
• Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”
• Nu införs nya regler mot antibiotika i kött
• WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!
• Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv
• Alternativa behandlingar kan avvärja resistenshot
Mjölksyrabakterier i färsk honung kanske mer effektivt än antibiotika
• ”Ge inte djur antibiotika i onödan”
”Det råder ett antibiotikamissbruk”
Allt fler förskolebarn bärare av antibiotikaresistens

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.

Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.

Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.

Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.

Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.
Källa: Folkhälsomyndigheten

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Överträningssyndrom har nått vanliga motionärer

TRÄNING

Att elitidrottare pressar sig för hårt och kan drabbas av överträningssyndrom, OTS, det är vida känt. Men nu har OTS även nått elitmotionärerna. Symtomen är svårupptäckta eftersom de handlar om humörsvängningar, infektioner, dålig aptit och en oförklarlig trötthet.  Det finns bara ett sätt att komma ur situationen.

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

 

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

 

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.

 

De sticker hål på myten om psykopaten

Mental hälsa

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

 

D-vitamin ger KOL-patienter färre skov

Forskning

För låga värden av D-vitamin har visat sig vara utbrett, framförallt bland den nordiska befolkningen eftersom solen är vår främsta källa för inlagring av vitaminet i kroppen. D-vitaminbrist kan ge allt från värkande muskler och benbrott till allvarliga sjukdomar som depression. En studie på KOL-patienter visade att om de som hade normala nivåer D-vitamin minskades risken markant för besvärliga skov.  

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Forskning

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

Therese ändrade kosten och blev frisk från en ilsken reumatisk värk

Hälsa

För tio år sedan drabbades Therese Gillberg, 41 år, av en aggressiv reumatisk sjukdom. Hon provade sig igenom alla mediciner sjukvården kunde erbjuda, men ingenting fungerade. Fem år senare, efter två operationer och månader av sängliggande beslöt hon sig för att hitta sin egen väg bort från värken. Hon lade om kosten och efter bara tre månader var hon medicinfri. Idag är Therese frisk från sin ”kroniska” sjukdom.

Låginflammatorisk kost prövas på reumatiska barn

Forskning

Nu provar Akademiska sjukhuset i Uppsala låginflammatorisk kost som medicin för barn med inflammatorisk ledsjukdom. Tidigare har barn och tonåringar behandlats med smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, men nu söker läkarna alternativ och komplement till den traditionella behandlingen.

 

Förläng livet med styrketräning

Hälsa

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.