Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.
Vid Boston university har man funnit samband mellan dagligt intag av lightläsk och ökad risk för stroke och demens. Enligt en studie som nyligen publicerades i amerikanska hjärtförbundets tidning Stroke, har konsumtion av drycker sötade med socker och sötningsmedel sedan tidigare länkats till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom.
I denna studie valde man att undersöka om regelbundet intag av drycker sötade med artificiella sötningsmedel ökade risken att drabbas av stroke och att utveckla alzheimers sjukdom. Man fann att förekomsten av demens och stroke var tre gånger högre hos de som drack lightläsk dagligen jämfört med de som drack det mindre än en gång i veckan. Även om man inte kunde styrka ett direkt orsakssamband, då andra faktorer kan spela in, tror forskarna att sötningsmedel kan ha en negativ inverkan på blodkärlen som triggar sjukdomsutvecklingen. Sötningsmedel som ingick i studien var bland andra sackarin och aspartam.
Läs mer om L-fenylalanin och aspartam i Kureras Näringsguiden
Styrkt koppling till diabetes typ 2
Nyligen kom även nya rön som ytterligare bekräftar sambandet mellan sötningsmedlet och diabetes typ 2, skriver svt.se. Länge har man trott att man med sötningsmedel kan lura kroppen att något smakar sött samtidigt som man slipper den extra energin från det söta och därmed undviker att gå upp i vikt. Men en studie utförd vid universitetet i Sydney i Australien visar att råttor som fick sötningsmedel istället åt mer av annan kaloririk föda när de gavs möjlighet, som om sötningsmedlet triggade ett sug.
– Efter fem dagar märkte vi att djuren som fått sötningsmedel åt 30 procent fler kalorier från annan mat. Obalansen mellan sötma och energi utlöste en kroppslig reaktion som om djuren fastade. Det gjorde dem hungrigare och gjorde sockret godare, så att de åt mer, säger Greg Neely, en av forskarna bakom studien, enligt svt.se.
LÄS OCKSÅ: Kurera guidar: Socker och sötningsmedel
Kroppen kompenserar för utebliven energi
Det kan även vara så att sötningsmedlet ökar upptaget av socker i den övriga maten visar annan ny forskning, som om kroppen på så vis kompenserar för den uteblivna energin. Det finns sedan tidigare teorier om att sötningsmedel bidrar till övervikt genom att påverka bakteriefloran i tarmen. En studie vid Harvard har också visat på samband mellan intag av sötningsmedel och ökad risk för män att utveckla non hodgkins lymfom – en form av cancer.
”Riskerna behöver utredas vidare”
Forskaren Matthew Pase på Boston University säger enligt The Guardian att resultatet av deras studie tydligt visar att riskerna med sötningsmedel behöver utredas vidare. Han är dessutom noga med att påpeka att även om inget samband gick att finna mellan vanlig läsk och och ökad risk för stroke eller demens ska det inte på något vis ska ses som ett alternativ utan rekommenderar att man dricker vatten istället.
I England har försäljningen av läsk sötad med vanligt socker sjunkit markant – cirka 35 procent – medan försäljningen av lightläsk har ökat med ungefär lika mycket, även i Sverige är det sedan länge populärt att byta ut sockersötade drycker mot lightprodukter. Forskarna bakom studien i Boston menar dock att det kan vara dags att sluta se lightdrycker som ett hälsosamt alternativ.
Av Nina Törmark
Källor:
The Guardian
Svt.se
Stroke
Daily mail
Washington Post
Dagens Nyheter
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Sötningsmedlet aspartam (E 951) togs fram 1965 och introducerades på den svenska marknaden i början av 1980-talet
Aspartam får användas till en lång rad produkter, till exempel desserter, glass, konfektyrer, frukt- och grönsaksberedningar, frukostflingor med högt fiberinnehåll, sylt, marmelad, gelé, läsk, vissa soppor, såser, kosttillskott, bordssötningsmedel och spritdrycker med låg alkoholhalt. Sötningsmedlet får även användas som smakförstärkare i tuggummi.
Källa: Livsmedelsverket