Övriga antioxidanta ämnen | Kurera.se

Övriga antioxidanta ämnen

• Mannitol: eliminerar inte utan ersätter fria radikaler.

• Liponsyra: en källa för antioxidanter i sulfhydralgrupperna.

• BHA och BHT: starka syntetiska antioxidanter som förekommer som tillsatser i livsmedel.

• Antioxidanta örter:
• Silymarin: har påvisats ändra immunresponsen och SOD-aktiviteten i erytrocyter och lymfocyter hos patienter med levercirros. Silymarin skyddar och regenererar leverceller.
• Ginkgo biloba: flavoglycosider i ginkgo innehåller quercitin och naturligt förekommande flavonoider som har en kraftfull antioxidant verkan.
• Chaparral, myrra och salvia: har bevisade antioxidanta egenskaper
• Japanskt grönt te: polyfenoler innehållande katechiner som kallas epigallokatechin gallat (EGCG) ger grönt te en stark antioxidantverkan.
• Rosmarin: rosmarinsyra och andra flavonoider ger rosmarin en antioxidant effekt likvärdig BHA och BHT.
• Vitlök: innehåller antioxidanter, selen, A-vitamin, C-vitamin, B-vitaminer samt motarbetar åderförkalkning och immunsjukdomar.
• Lök: innehåller quercetin samt har liknande men svagare ämnen än vitlök.

Nedan presenteras de allra viktigaste fria radikalerna, de tillstånd där de bildas och de antioxidanta näringsämnen som absorberar dem. Det framgår tydligt att det inte räcker med megadoser av en eller 2 antioxidanta vitaminer. Det bästa skyddet och effekten uppnås av en kombination av flera antioxidanter.

Indikationer        Superoxid           Väteperoxid        Hydroxyljon       Singlet o2            Peroxyl               Hydroklorid

Ledvärk               ++                        ++                        ++

Neoplasm            ++                        ++                        ++

Arterioskleros     ++                        ++                        ++

Inflammation       ++                        ++                        ++                                                                                                                            ++

Infektion             ++                        ++                        ++                                                                                                                                ++

Autoimmuna       ++                        ++                        ++                        +                                                             ++

sjukdomar

Etanol                  +                          ++                        ++

Reumatisk artrit   ++                        ++                        ++

Motion                ++                        ++                        ++

Kemiska toxiner  ++                        ++                        ++                        +                                                           ++

Strålning              ++                        ++                        ++

Asbest                 ++                        ++                        ++

Cigarettrök           ++                        ++                        +                          +

Ögon                   ++                        ++

 

Skyddande

antioxidanter:
koppar                 glutation              mannitol              betakaroten          betakaroten          taurin

zink                       Vitamin C            tioler                      Vitamin A            zink
histidin                selen                                                       Vitamin E            Vitamin C
lysin                                                                                                                        glutation
mangan                                                                                                                  Vitamin E
askorbylpalmitat

Antioxidantsystemet arbetar som ett lag
Av det som beskrivits framgår att samspelet mellan fria radikaler och antioxidanter är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Vi kan se de fria radikalerna som offensiva vapen och antioxidanterna som defensiva. Balansen mellan dessa styrs genom ett otal komplexa system som vi själva till viss del kan styra. Om vi exponeras mycket för trycket från miljön av hälsovådliga substanser och utövar hårt kroppsarbete, som stimulerar bildandet av fria radikaler, måste vi tillföra extra antioxidanter som komplement till vår dagliga föda.
I illustrationen framgår betydelsen av balansen mellan olika antioxidanter och det här belyser hur enskilda antioxidanter förnyar och förstärker varandras verkan. Text med fet stil indikerar vilka näringsämnen som är antioxidanter eller som stimulerar deras aktivitet.

Initiering av fria radikaler

 

Dosering
Att inta för stora mängder av antioxidanter, kan leda till trötthet och muskelvärk, enligt Dr Denham Harman, grundaren till den moderna fria radikalteorin. Man bör eftersträva en balans där man intar tillräckligt med antioxidanter för att hämma aktiviteten hos skadliga fria radikaler. Men man bör inte inta sådana mängder som kan nedsätta ATP-produktionen eller hämma vissa viktiga funktioner som fria radikaler har i kroppen. Vita blodkroppar använder exempelvis fria radikaler för att förinta bakterier och virus. Med hjälp av fria radikaler avgiftar levern kemikalier i cytokrom-P450-enzymsystemet.
En nivå av verksamma men inte nedsättande mängder finns i följande rekommendationer som bör finnas i ett bra antioxidantkomplex. De första 5 ingredienserna bör ingå i alla antioxidantkomplex i nedanstående mängder. Sedan kan man uppnå ytterligare förhöjd effekt genom att komplettera med flera av de andra.

För att öka antioxidantskyddet, förebygga mot kroniska sjukdomar samt bromsa åldringstakten gör följande:
• krydda med mer gurkmeja, cayennepeppar, rosmarin, oregano och basilika.
• ät mera grönsaker, frukt och bär, öka intag av födoämnen och växtkoncentrat med höga ORAC-värden. Ha målsättningen att inta minst 10 portioner frukt och grönt varje dag samt en greensdryck.
• drick 2–4 koppar av grönt-, vitt- eller rött te per dag.
• inta granatäpple, astaxantin som kosttillskott eller/och ett kraftfullt antioxidantkomplex som säkrar att man får bättre antioxidantstatus och bättre skydd mot kroniska sjukdomar. Välj ett optimalt multivitamin-mineraltillskott som innehåller rikligt med antioxidanter.
• om du tål det och inte överdriver, drick ett glas rött vin till middagen och ät några bitar mörk choklad några ggr per vecka. Detta är också positivt för antioxidantstatusen samt livsglädjen.

Ditt multivitamin/mineralkomplex och antioxidantkomplex bör innehålla flera av följande näringsämnen i nedanstående doser: 

betakaroten                                                          5 000–50 000 IE
A-vitamin (palmitat)                                         2 500–5 000 IE
E-vitamin (d-alfatokoferolsuckinat)             200–600 mg
C-vitamin                                                                  200–2 000 mg
selen                                                                           25–300 µg
askorbylpalmitat                                                 50–200 mg
bioflavonoider                                                    50–200 mg
pyknogenol                                                             5–30 mg
quercitin                                                             25-100 mg
sorbinsyra                                                           25–100 mg
d-mannitol                                                          25–100 mg
l-taurin                                                                25–250 mg
n-acetylcystein                                                    50–300 mg
glutation                                                              25–300 mg
liponsyra                                                             50–300 mg
coenzym Q10                                                         5–60 mg

SOD Mikronäringskomplex:

zink (glycin, histidin-dipeptidkelat)                         5–20 mg
koppar (lysin-dipeptidkelat)                                       500–2 000 µg
mangan(glycin-dipeptidkelat)                                    2–10 mg

Vid flera av följande stressfaktorer bör högre dosering eller en mer komplett och kraftfull antioxidant rekommenderas:

  • sjukdomstillstånd
  • inflammationer
  • akuta skador
  • strålning
  • rökning
  • alkoholintag
  • luftföroreningar
  • dåligt vatten
  • solexponering
  • bekämpningsmedel
  • tillsatser i maten
  • stress
  • mycket resande
  • hård träning eller mycket ansträngande motionsvanor hög konsumtion av fett
  • lågt intag av grönsaker
  • intag av läkemedel
  • när man passerat femtioårsåldern

Toxicitet
För detaljerad information om toxicitet för varje antioxidant bör man kontrollera aktuella vitaminer eller aktuella mineral i respektive kapitel.
Det har diskuterats mycket i pressen angående toxicitet. Mycket kan vara skrämselpropaganda och inte grundat på fakta. Följande framställning om betakaroten visar detta och hur viktigt det är att känna till fakta innan man inleder en diskussion.

Är betakaroten farligt?
Betakaroten har omtalats i medierna. Man har till och med diskuterat åtgärder att ta bort detta kosttillskott från marknaden p.g.a. negativa rapporter. Men dessvärre har bakgrundsinformationen inte kommit fram. Denna information är mycket viktig när man bedömer effekten och säkerheten hos betakaroten som sjukdomsförebyggande kosttillskott.

Det finns fyra viktiga frågor som man bör ta hänsyn till:
1. Var finns beviset att betakaroten minskar risken för cancer och hjärtsjukdomar?
2. Vilka är de nya studier som visar faran med betakaroten och som citeras av media?
3. Hur mycket betakaroten kan man inta som kosttillskott utan toxisk effekt?
4. Vilka typer av patienter och sjukdomstillstånd kan betakaroten hjälpa?

Redan 1981 rekommenderade den brittiske epidemiologen Peto, ett ökat intag av gulröda grönsaker, som innehåller rikliga mängder karotenoider och som sänker incidensen av många cancerformer.1 Detta kom han fram till efter att ha granskat studier från hela världen. Av de hundratals karotenoider som finns naturligt i födan blev man mest intresserad av betakaroten för att det lättast omvandlas i kroppen till A-vitamin.
På 1980-talet trodde man att det var betakaroten som hade de viktigaste egenskaperna och den bästa inverkan på kroppen. Men under senare år har man undersökt och upptäckt många andra karotenoider och färgämnen som finns naturligt i växter och som också har viktiga gynnsamma effekter på människans fysiologi. Flera av dessa effekter är oberoende av förmågan att omvandlas till A-vitamin. En studie som rapporterades i Journal of the National Cancer Institute december 1995, jämförde vilka ämnen i kosten som sänkte risken för att utveckla prostatacancer. Man fann då att betakaroten, alfakaroten, lutein- och betacryptoxantin inte minskade incidensen av prostatacancer. Det gjorde däremot växtfärgämnet lycopen som finns rikligt i bl.a. tomater. Detta visar att det är bäst att inta en blandning av grönsaker och frukt som innehåller en blandning av skyddsämnen och ett tillskott med hela karotenkomplexet samtidigt. Detta är naturligtvis bättre än isolerat syntetiskt framställt betakaroten.
Några exempel på studier under 1980-talet som påvisar ett klart samband mellan låga betakarotenvärden och ökad cancerrisk tar jag upp i kapitel 4. Låg betakarotenhalt i blodet ökar t.ex. risken för cancer vid exponering av ultraviolett ljus.2 Miljontals människor i västvärlden har använt diverse betakarotenpreparat i åratal för att minska risken för brännskador av solen. Man har också märkt ett samband mellan högre halter karoten i blodet och minskad risk för livmodertappscancer. Detta med hela 80 procent enligt den prestigfyllda medicinska forskningstidskriften National Cancer Institute3.
Den första stora undersökningen som påvisade negativa effekter vid intag av betakarotentillskott var en finsk studie av rökare året 1994, "The Alpha Tocopherol, BetaCarotene Cancer Prevention Study Group" 4. Rapporten visade en något ökad risk för en tidigare död hos storrökare som använde betakarotentillskott. Resultatet var inte helt överraskande när man jämför med forskaren Liebers arbete. Det visade att apor som tvingades dricka stora mängder alkohol samtidigt som de intog betakaroten fick mer omfattande leverskador än apor som inte intog betakaroten tillsammans med alkohol.5 En ökad alkoholkonsumtion ger ökad oxidativ stress. Krinsky påpekar att betakaroten är mycket känsligt för oxidativa skador.6 Skyddet från betakaroten mot oxidativa skador är därmed beroende av närvaro av flera andra oxidativa faktorer och ämnen. Alla dessa ämnen samarbetar för att ge kroppen ett adekvat antioxidantskydd mot angrepp från fria radikaler och cellförstörelse. Om inte betakaroten är omringat av sina "medarbetare" och utsätts för stark oxidativ stress finns det en ökad risk för att karoten omvandlas till potentiella mutagena och skadliga ämnen.7
Det är mycket intressant att se hur gruppen i den finska studien som fick både E-vitamin och betakaroten inte drabbades av en ökad incidens av cancer. Däremot fanns det en liten förhöjd cancerrisk hos gruppen som endast fick syntetisk betakaroten. Den stora kontrollgruppen på 7 287 personer som inte fick det syntetiska betakarotentillskottet påvisade ett klart samband mellan högre intag av karotenrika grönsaker och minskad incidens av lungcancer. Man såg också ett klart samband mellan låga serum-betakarotenvärden och en ökad incidens av lungcancer. Men vad rapporterar media? De plockar ut en delsanning och skrämmer folk med att säga att betakaroten är farligt.
Skyddet mot cancer och andra kroniska sjukdomar som orsakas av oxidativ stress kan ökas genom ökade halter karotenoid och ett antioxidantkomplex som samarbetar för att skydda mekanismen. E-vitamin och betakaroten är särskilt beroende av varandra och ger inbördes stöd i kampen mot skadliga fria radikaler.
Den andra studien, som visar vilken roll betakarotentillskott spelar hos människor som tillhör en högriskgrupp, är CARET-studien (Carotene and Retinol Efficacy Trial).8 Avsikten var att se hur intag av betakaroten och retinol kunde förebygga cancer och hjärt-kärlsjukdomar hos rökare som utsatts för asbest. Studien avslutades p.g.a. av ökad sjukdom och dödlighet i den grupp som intog höga doser av A-vitamin och betakaroten. CARET-studien visade också upp farorna med intag av betakaroten hos rökare. Media var kvicka att dra de slutsatser som nu florerar runt om i västvärlden med sensationsrubriker om att betakaroten är farligt. I Finland har man t.o.m. beslutat att stoppa försäljning av tillskott som innehåller betakaroten.
Professor Rutgers rapporterade att man i studien använt en mycket hög dos av retinol.  Hela 25 000 IE A-vitamin gavs tillsammans med 30 mg betakaroten per dag under långa perioder. Men i mediarapporterna sades eller skrevs det litet eller inget om att höga mängder av retinol intogs tillsammans med betakarotenet.
De flesta böcker om vitamin- och mineralterapi avråder doser som överstiger 5 000 IE A-vitamin per dag under längre perioder om flera månader eller år. Många rekommenderar < 2 000–5 000 IE rent A-vitamin utan att komplettera med betakaroten samtidigt. Varför användes inte högre halter betakaroten i en naturlig form istället för att komplettera retinolet? Eller ännu bättre, varför kombinerades inte E-vitamin och andra kompletterande antioxidanter med naturligt betakaroten. Varför tog inte forskarna lärdom av tidigare studier som visar att betakaroten behöver arbeta tillsammans med andra oxidanter för att skydda mot kroniska sjukdomar? Blot och hans kollegor har redan rapporterat en lägre cancerfrekvens hos individer i Kina som fått ett antioxidantkomplex som innehöll en blandning av betakaroten, E-vitamin och selen.9
Att inta hela komplex är mycket viktigt då det gäller näringsämnen som motarbetar vissa fria radikaler. Betakaroten binder t.ex. singletsyre och peroxylradikaler men inte superoxid, väteperoxid, hydroxyl eller hydroklorid. Även i CARET-studien fann man återigen att gruppen som i början av studien hade de högsta halterna av betakaroten i blodet också hade lägst incidens av hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Betakarotenvärdena i blodet kan möjligtvis vara en markör för halterna av kompletterande antioxidanter. Man ska inte stirra sig blind på betakaroten. Det är hela karotenoidkomplexet, andra antioxidanter och säkert också fytokemikalier som vi inte ens känner till, som ger ett ökat skydd mot välfärdssjukdomarna. Därför bör man använda en naturlig källa för liknande studier. Man bör använda algen Dunaliella salina som är en koncentrerad källa för betakaroten och hundratals andra kompletterande karotenoider och fytokemikalier.
En tredje studie som avslutades den 31 december 1995 heter "The Physicians Health Study". Här studerades användningen av betakarotentillskott i en grupp med låg sjukdomsrisk. Man fann att betakaroten inte hade någon som helst effekt på deltagarna inte heller bland de 11 procent av dem som rökte. Det fanns varken en ökning eller minskning av sjukdom och dödsfall när man jämförde med kontrollgruppen.10

Slutsatser
En sammanställning av vetenskapliga och epidemilogiska studier samt erfarenhet från kliniker visar att antioxidanter är mycket värdefulla i förebyggande av kronisk sjukdom som cancer eller hjärt-kärlsjukdomar. Men antioxidanter bör intas som ett komplex. Ett ökat intag av frukt och grönsaker som är naturliga källor till antioxidanter rekommenderas varmt. Mina rekommendationer av motsvarande 10 portioner per dag av frukt och grönsaker ger ett bra basförråd av antioxidanter. Det har också visat sig att ett antioxidantkomplex i form av kosttillskott är ett värdefullt komplement, särskilt för människor som inte äter en allsidig kost med rikliga mängder frukt och grönsaker. Man kan däremot dra slutsatsen att det för rökare och andra i högriskgrupper kan vara skadligt att inta höga doser av syntetiskt betakaroten och retinol tillsammans.
Inom näringslitteraturen har betakaroten ansetts vara icke-toxiskt. Den främsta reaktionen har varit en gulfärgning av huden vid högdosering. Inga tidigare studier har påvisat att betakaroten är toxiskt och detta trots dosering med många hundratusen enheter under lång tid utan några som helst tecken på toxicitet. Att ge syntetiskt betakaroten med mycket höga halter A-vitamintillskott till storrökare ger oss över huvud taget ingen information om hur farligt eller effektivt syntetiskt eller naturligt betakarotentillskott är för den vanliga befolkningen. Men många studier visar att tillskott av ett antioxidantkomplex innehållande bl.a. betakaroten, C-vitamin, E-vitamin och selen har en mycket positiv inverkan på människors hälsa. Flera exempel på hundratals studier och den positiva effekten av antioxidantkomplex finns i slutet av kapitlet. Det finns också intressanta studier som påvisar hur behandling med antioxidantkomplex kan hjälpa sjuka människor. Den finske läkaren Karlo Jaakkola publicerade en studie år 1992 som visar att cancerpatienter som fick antioxidantbehandling tillsammans med strålbehandling och cellgifter levde längre och hade färre besvär än de som inte tog antioxidanter.11
De allra senaste undersökningarna som citeras i pressen visar egentligen inte att extra intag av betakaroten är farligt för människor utan att intag av syntetiskt betakaroten tillsammans med 50 000 IE av retinol (A-vitamin) ökar hälsoriskerna för storrökare. Detta ger inget som helst belägg för att man ska ta bort betakaroten från marknaden och inte heller finns det någon anledning att skrämma upp folk. Studiernas uppläggning har tyvärr varit mycket dålig.
Med tanke på att en undersökning vanligtvis är mycket kostsam kan man tycka att studien skulle ha genomförts på ett bättre sätt.

En betydligt intressantare studie skulle vara:
• att följa sjukdoms- och dödlighetsstatistiken bland storrökare som intar stora mängder av antingen placebo, eller syntetisk betakaroten respektive samma mängder naturligt betakaroten.
• att följa sjukdoms- och dödlighetsstatistiken hos storrökare som intar ett starkt och balanserat antioxidantkomplex respektive placebo.
När en tidning går ut med delsanningar skapas till slut en lögn. Gång på gång blir människor lurade av missvisande information. Den här gången har människor skrämts upp rejält utan att någon ens läst eller analyserat studierna i fråga. Sedan förmedlas endast en liten del av resultaten.
Tyvärr tar man ofta inte hänsyn till flera viktiga faktorer när man använder den skolmedicinska "dubbelblind-placebo-kontrollmodellen" för att utvärdera effekten av enskilda näringsämnen. Modellen har utvecklats och används för utvärdering av effekten hos enskilda läkemedel mot specifika sjukdomar. Näringsämnen i kroppen samverkar alltid med varandra och vi som arbetar med näringsterapi vet att vi måste ge en kombination av de näringsämnen som varje patient har behov av. Man ger naturligtvis inte megadoser av bara ett enskilt kosttillskott.

Är antioxidanter farliga?
En mycket uppmärksammad studie från Journal of the American Medical Association
(JAMA, 2007;297:842 –857) fick stora delar av världspressen att skriva rubriker om att antioxidanter är farliga och ökade riskerna för dödlighet. Denna metaanalys som skulle utvärdera om antioxidanter ökade eller minskade risk till en för tidigt dödlighet var mycket dåligt utförd och hade många allvarliga brister i sin metodik och tolkning. Studien är ett exempel på hur man kan med studieupplägg, tolkning och sedan spridning genom världspressen göra mycket skada.
Bristerna i metaanalysstudien är bland andra:
• Man börjar med att utvärdera 1 663 kliniska undersökningar och gör följande: Man tar bort 848 på grund av de utvärderade akuta symtom. Man tar bort 747 på grund av de är studier (de flesta med positiva resultat) där ingen har dött i studierna. Man tar bort 21 studier till som inte möter deras standard. Man tar bort ytterliggare 21 studier med selen som visar en minskad dödlighet och sedan baserar man sina resultat och sammanfattning på 26 studier. Man handplockar alltså studier för att visa den resultat man vill komma fram till.
• Man blandar ihop studier som är 28 dagar med studier som pågår upp till 12 år.
• Man blandar ihop studier som visar primär prevention där man utvärderar om antioxidanter förebygger sjukdomar med sekundär prevention där man utvärderar om antioxidanter hjälper minska symtom eller sjukdomstillstånd hos de som har olika typer av etablerade kroniska sjukdomar.
• Man blandar studierna med stora variationer i doserna t.ex. studier som visar intag av doser på 10 IE E-vitamin med utvärdeing av studier där man använder 5 000 IE E-vitamin, en studie där man använder 2 000 000 IE A-vitamin under en enkel dagsdosering blandas med studier innehållande A vitamin med låga doser under flera årstid.

• Man är inte noggrann när man tolkar hur bra eller inte antioxidanter minskar risk för dödlighet. Man tar med orelavanta dödsorsaker, t.ex., mord, drunkningar, olyckor och mycket annat statistik i studier där det är uppenbarligen inte logiskt att antioxidantintag har ingenting att göra med.
Denna studie illustrerar mycket väl det jag påpekade i början av boken att det finns vissa studier och studie upplägg som är felaktig utförda eller som ger felaktiga slutsatser. Denna dåligt utförda studie är en av de få ”negativa” studier angående antioxidanter de senaste 50 åren. Man ska alltid ta hänsyn till den stora samlade massan av kliniska erfarenheter, epidilogiska studier, djur- och människostudier. Man ska alltid vara mycket försiktig att jämföra ”äpplen och päron”, som oftast förekommer vid metaanalys studier. Den samlade erfarenhet samt flera tusen studier ger en överväldigad signal att antioxidanter i kosten och tillskott är mycket säkra och viktiga för hälsan. Följande speglar en bråkdel av alla positiva studier. Att använda fel grupp, fel dosering, felaktiga upplägg och förutsättningar för studien, felaktiga antioxidantkombinationer och felaktiga tolkningar av statistiken kan vara huvudorsaken att det finns ofta förvirrande uppgifter angående kosttillskott.

Exempel på studier, referenser

Antioxidanter och hjärt-kärlsjukdomar
En finsk studie med 5 133 finska män och kvinnor visar att de som hade lägre halt av karotenoider och C- och E-vitamin i kroppen hade en större dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar.
Knekt P. “Antioxidant Vitamin Intake and Coronary Mortality in a Longitudinal Population Study”. Amer J of Epid, 1994;139:1180–90.

Antioxidanter och minskade kolesterolvärden och fettperoxidering
Man mätte effekten av intag av ett antioxidantkomplex med A-, C- och E-vitamin samt kolesterol och fettperoxidering på en grupp universitetsstudenter och konstaterade minskade fettperoxideringsvärden, sänkt plasma kolesterol och förhöjda värden av HDL-kolesterol efter tillskott.
Vinson J. “Beneficial Effects of Antioxidant Vitamins on Lipids and Lipid Peroxidation”. J Am Coll Nutr, 1990;9:5:537/Abstract 55.

Hjärtinfarkt och antioxidanter
63 personer intog 50 000 IE A-vitamin, 1 000 mg C-vitamin, 400 mg E-vitamin och 25 mg betakaroten per dag under 28 dagar och jämfördes med en placebogrupp bestående av 62 personer. Alla 125 som deltog i undersökningen misstänktes ha hjärtinfarkt. Enzym- och EKG-mässigt hade antioxidantgruppen signifikant mer gynnsamma värden tydande på mindre infarktstorlek och även färre farliga kliniska anfall. Slutsats: ett antioxidanttillskott med A-, C- och E-vitamin och betakaroten kan skydda vid nyligen genomgången hjärtinfarkt, mot hjärtmuskelnekros och oxidativ stress.
Singh RB. et al. “Usefullness of Antioxidant Vitamins in Suspected Acute Myocardial Infarction”. Am J Cardiol, 1996;77:232–6.

Cancer och tomater
Män som äter minst 10 portioner tomatbaserad mat i veckan, minskar risk att få prostatacancer med
40 procent, medan män som äter 4–7 portioner minskar den risken med 20 procent, enligt en nyligen gjord studie från Harvard. Av de 46 frukter och grönsaker som man har studerat var det bara tomater och jordgubbar som påverkade insjuknandet i prostatacancer. Tomaternas goda effekt fanns både i färska och tillagade tomater. Tomater har höga halter av lykopen, som är en potent antioxidant i karotenoidfamiljen.
Giovannucci E. et al. “Intake of Carotenoids and Retinol in Relation to Risk of Prostate Cancer”. J Natl Cancer Inst, 1995;87:23:1767–76.

C- och E-vitamintillskott skyddar mot äggstockscancer
Intag av C- och E-vitamintillskott i mängder större än RDI ger ett skydd mot äggstockscancer som är bättre än om man bara får ökade mängder antioxidanter genom kosten. Intag av antioxidanttillskott tillsammans med antioxidantrik kost ger det allra bästa skyddet mot äggstockscancer.
Fleischauer AT. et al. “Dietary antioxidants, supplements, and risk of epithelial ovarian cancer”. Nutr Cancer, 2001;40:2:92–8.

Cellförändringar i livmodertappen och antioxidanter
Författarna till denna artikel menar att antioxidanter som intas med kosten har en skyddande effekt mot utvecklandet av cervixcancer (cancer i livmodertappen). Lägre intag av A-vitamin och betakaroten i kosten har visat sig ha klart samband med grava cellförändringar och cancer "in-situ" (första stadiet av cancer som är lokalt och ytligt växande). Risken att insjukna i cervixcancer ökar vid lågt intag av både karotenoider och antioxidanter. Låga plasmanivåer av betakaroten, E-vitamin och C-vitamin har hittats hos patienter med cervixcancer. Intag av antioxidanter skulle kunna vara ett värdefullt, preventivt komplement till sedvanliga kliniska behandlingsmetoder.
Romney SL. et al. “Nutrient Antioxidants in the Pathogenesis and Prevention of Cervical Dysplasias and Cancer”. J of Cell Biochem, 1995;23:96–103.

 

Bröstcancer
I en uppföljande enkätsvarsstudie på över 5 000 kvinnor, hälften med bröstcancer och hälften friska, sågs en signifikant minskning i risken att insjukna i bröstcancer vid högt intag av betakaroten, E-vitamin och kalcium.
Negri E. et al. “Intake of selected micronutrients and the risk of breastcancer”. Int J of Canc, 1996;65:2:140–4.

Blåscancer
Av 65 män med biopsiverifierad blåscancer fick hälften sedvanlig immunoterapi och hälften fick även tillägg av 40 000 IE A-vitamin, 100 mg vitamin B6, 2 000 mg C-vitamin, 400 IE E-vitamin och 90 mg zink. Efter 4 år sågs en 40 procentig, signifikant, minskning av återfall i behandlingsgruppen jämfört med placebogruppen. Inga biverkningar sågs och författarna menar att antioxidanterna troligtvis har en synergistisk effekt.
Lamm DL. et al. ”Megadose Vitamins In Bladder Cancer: A Double-Blind Clinical Trial”. J of Urol, 1994;151:21–6.

Koloncancer
I en studie där samtliga deltagare hade koloncancer, fick 20 personer A-, C- och E-vitamin medan de 23 andra deltagare fick placebo. Innan behandlingen tog man 6 biopsier hos alla deltagare i tillsynes normal slemhinna, och upprepade biopsierna efter 3 och 6 månader. I behandlingsgruppen fanns flera markörer som tydde på minskad patologisk cellproliferation, vilket skulle kunna minska risken att precancerösa tillstånd uppkom.
Paganelli GM. et al. “Effect of Vitamin A, C and E Supplementation in Rectal Cell Proliferatioin in Patients With Colorectal Adenomas”. J Natl Canc Inst, 1992;84:1:47–51.

Antioxidanter i kosten hjälper barn med leukemi
Ökat intag av antioxidanter i kosten ger mindre biverkningar från cellgiftsbehandling hos barn med akut lymfoblastisk leukemi. Lågt intag av A-, C- och E-vitaminer i maten gav ökad risk för infektioner, behov av längre sjukhusvistelse och ökad toxicitet och biverkning från cellgiftsbehandling.
Kennedy DD. et al. ”Low antioxidant vitamin intakes are associated with increases in adverse effects of chemotherapy in children with acute lymphoblastic leukaemia”. Am J Clin Nutr, 2004;79:6:1029–36.

Cancer, antioxidanter och DNA-skador
I denna undersökning fick 50 rökare och 50 icke-rökare, samtliga friska, under en 20-veckors period antingen placebo eller 100 mg C-vitamin, 280 mg E-vitamin och 25 mg betakaroten per dag. De som fick vitamintillskott hade signifikant klart reducerat antal oxidativa skador på basparen i lymfocyt-DNA och det gällde både rökare och icke-rökare. Lymfocyterna i antioxidantgruppen hade bättre uthållighet och färre skador vid oxidativ stress vid in-vitro försök.
Duthie SJ. et al. ”Antioxidant Supplementation Decreases Oxidative DNA Damage in Human Lymphocytes”. Canc Res, 1996;56:1291–5.

Småcellig lungcancer
18 patienter med småcellig lungcancer fick, förutom sedvanlig strålning och cytostatika, antioxidantbehandling i form av vitamin-, mineral- och fettsyretillskott. Resultaten där bl.a. 8 patienter fortfarande levde 32 månader senare, visade att denna behandlingskombination hade bättre resultat än någon tidigare publicerad studie vid denna mycket svåra cancerform.
Jaakkola K. et al. “Treatment with Antioxidant and other Nutrients in Combination with Chemotherpy and Irradiation in Patients with Small-Cell Lung Cancer”. Anticanc Res, 1992;12:599–606.

Munhålecancer
Åtta kliniska studier har visat att betakaroten och E-vitamin minskar leukoplaki utveckling (vita fläckar som kan vara förstadium till cancer) i munhålan, även om den sortens okontrollerade studier har begränsningar. Dosintervallen har för betakaroten varit 30–60 mg per dag och E-vitamin maximalt 800 IE per dag. Den gemensamma teorin är att antioxidanter kan reducera radikalers kumulativa skador.
Garewal HS. ”Emerging Role of B-Carotene and Antioxidant Nutrients in the Prevention of Oral Cancer”. Arch of Oc Head and Neck Surg, 1995;121:141–4.

Antioxidanter bra att ta med cellgifter vid cancerbehandling
En analys av 19 studier där man kombinerar antioxidanttillskott med cellgiftsbehandling visade ingen sämre effekt av cellgiftsbehandling som många läkare få lära sig, men däremot visade att patienter som intog antioxidanter vid cellgiftsbehandling levde längre, hade ökade tumördödande effekter av cellgiftsbehandling samt hade mindre biverkningar av behandlingen.
Block KI. et al. ”Impact of antioxidant supplementation on chemotherapeutic effecacy: a systematic review of the evidence from randomized controlled trials”. Cancer Treat Rev, 2007 Mar 14.

Motion, antioxidanter och muskelskador
Studier på människor har visat att tillskott av antioxidanta vitaminer i samband med motion minskar lipidperoxidationen. En ökning av oxidativ stress och antioxidanternas enzymaktivitet som hindrar lipidperoxidation inträffar i samband med motion. Därför kan antioxidanta vitamintillskott rekommenderas till dem som har ett tungt kroppsarbete eller regelbundet motionerar hårt. Antioxidanterna i dessa studier som intogs per dag var: C-vitamin 400–1 000 mg, E-vitamin 400 mg och betakaroten 30 mg.
Dekkers JC. et al. “The Role of Antioxidant Vitamins and Enzymes in the Prevention of Exercise-Induced Muscle Damage”. Sports Med, 1996; 21:3:213–38.

Ledgångsreumatism
I denna studie fick 41 personer med långvarig ledgångsreumatism antioxidantbehandling i form av vitaminer, mineral och fettsyror i de fall värdena låg under normalvärden. Kliniskt fick 90 procent en lindring av smärtan och minskat behov av smärtstillande medel. Plasma A- och E-vitaminnivåerna var generellt låga, men bara E-vitaminnivåerna ökade i samband med behandlingen. En signifikant sänkning av plasma-arakidonsyra uppmättes, där arakidonsyran har en mycket viktig roll vid initiering av inflammationskaskaden.
Jaakkola K. et al. ”Behandling av ledgångsreumatism med antioxidanter och andra stödämnen”. Sw J of Biol Med, 1992:1.

Nyttan av antioxidantvitaminer vid hjärtinfarkt
En indisk dubbelblind placebokontrollerad studie visar att vid hjärtinfarkt ger 28 dagars tillförsel av
A-vitamin 150 000 IE per dag, E-vitamin 400 mg per dag, C-vitamin 1 000 mg per dag och betakaroten 125 mg per dag minskad infarktstorlek, både EKG- och enzymmässigt, minskade symtom och bättre hjärtfunktion.
Singh RB. et al. ”Usefullness of antioxidant vitamins in suspected acute myocardial infarction (the Indian experiment of infarct survival-3)”. Am J of Cardiol, 1996,77;4:232–6.

Åderförkalkning
20 kaniner åt olika dieter under 24 veckors tid och delades upp i 4 grupper. Grupp A fick frukt och grönsaker, B fick antioxidanta vitaminer, C en högfettsdiet och D en lågfettsdiet. Efter detta hade A en signifikant minskning av blodfetter medan C och D hade en signifikant ökning av blodfetter och signifikant större plack. Kaninerna utsattes för lipidperoxidation och flera kaniner i grupp C och D dog, men inga i grupp A och B.
Singh RB. et al. “Randomized, Controlled Trial of Antioxidant Vitamins and Cardioprotective Diet on Hyperlipidemia, Oxidative Stress, and Development of Experimental Atherosclerosis: The Diet and Antioxidant Trial on Atherosclerosis (DATA)”. Cardiovasc Drugs and Ther, 1995;9:763–71.

HIV
Flera mindre cell-, djur- och kliniska studier har visat att antioxidanta vitaminer kan fördröja utvecklingen från HIV till aids och minska relaterade symtom.
Landvik S. ”Vitamin E Research Summary”. VERIS, maj 1995.

Carotisartärsjukdom
Hos drygt 1000 personer mättes tjockleken på halspulsådern (a. carotis) och intaget av ett flertal vitaminer analyserades. Det fanns ett omvänt förhållande mellan E-vitamin och C-vitaminintag och väggtjockleken hos halspulsådern. Dessa antioxidanter kan skydda mot ateroskleros hos människor över 55 år.
Kritchevsky SB. et al. “Dietary Antioxidants and Carotid Artery Wall Thickness”. Circulation, 1995;92:8:2142–50.

C- och E-vitamintillskott skyddar mot reumatoid artrit
Ökat intag av C- och E-vitamin minskar utveckling av reumatoid artrit. Ökat intag av zink, samt en kosthållning som är rik på antioxidanter samt grönsaker från kålfamiljen minskar risken att utveckla reumatoid artrit.
Cerhan JR. et al. “Antioxidant micronutrients and risk of rheumatoid arthritis in a cohort of older women”. Am J Epidemiol, 2003:15;157:4:345–54.

C- och E-vitamintillskott minskar arterioskleros
Antioxidanter, C-vitamin 500 mg per dag och E-vitamin 300 mg per dag förbättrade artärhälsan och värden hos barn med förhöjda blodfetter. Tillskott av C- och E-vitamin anses bromsa utveckling av arterioskleros hos de som är benägna att utveckla det.
Engler MM. et al. ”Antioxidant vitamins C and E improve endothelial function in children with hyperlipidemia: Endothelial assessment of Risk from Lipids in Youth Trial.” Circulation, 2003;108:9:9016–7.

C- och E-vitamintillskott minskar risken för Alzheimers
Intag av C- och E-vitamintillskott i kombination minskar risken att utveckla Alzheimers sjukdom. Skyddet kommer inte från intag av enbart C-vitamin eller E-vitamin. De bör intas tillsammans och helst i samband med ett multivitamintillskott.
Zandi PP. et al. “Reduced risk of Alzheimer disease in users of antioxidant vitamin supplements: the Cache County Study”. Arch Neurol, 2004;61:1:82–8.

Intag av antioxidanter fördröjer kognitiv försämring
En studie land 3,831 personer över 64 år visade att ökad intag av C-vitamin och/eller E-vitamin från födan eller tillskott fördröjer kognitiv försämring hos äldre.
Wengreen HJ. et al. ”Antioxidant intake and cognitive function of elderly men och women:the cache county study”. J Nutr Health Aging, 2007;11(3):230-7.

 

Intag av antioxidantkomplex skyddar vid träning
Intag av antioxidanttillskott under två månader visade sig skydda blodet mot snabbare nedbrytning, inflammatoriska processer och risk för dödsfall i samband med intensiv träning.
Senturk UK. et al. “Effect of antioxidant vitamin treatment on the time course of hematological and hemorheological alterations after an exhausting exercise episode in human subjects”. J Appl Physiol, 2005;98:4:1272–9.

Oxidativ stress och träning
I en placebokontrollerad studie med 48 aerobiskt tränade män och kvinnor, kunde tillskott av E- och C-vitamin, eller tillskott med ett frukt- och grönsaksjuicepulverkoncentrat, reducera ökningen av proteinkarbonyler efter aerobisk träning. Reduktionen var 21 respektive 13 procent för vitamingruppen och 17 respektive 6 procent för grönsaksgruppen, beroende på när mätning gjordes.
Bloomer RJ. et al. “Oxidative stress response to aerobic exercise: comparison of antioxidant supplements”. Med Sci Sports Exerc, 2006;38:6: 1098–105.

C- och E-vitaminer tillsammans med zink och magnesium förbättrar njurfunktioner hos diabetiker
I en dubbelblindstudie med 69 patienter med typ 2-diabetes fann man att dagligt intag av C- och E-vitaminer samt mineralerna zink och magnesium under 3 månader förbättrade njurfunktionen jämtemot placebo. Gruppen som intog både vitaminer och mineral fick bättre resultat än gruppen som intog endast vitaminer eller mineral.
Farvid MS. et al. “Comparison of the effects of vitamins and/or mineral supplementation on glomerular and tubular dysfunction in type 2 diabetes”. Diabetes Care, 2005;28:10: 2458–64.

Intag av antioxidantkombination minskar smärta och ökar livskvaliteten hos patienter med kronisk pankreatit
I en dubbelblindstudie hos 36 patienter med kronisk pankreatit visade sig att en kombination med selen, betakaroten, L-metionin, C- och E-vitamin under 10 veckor, gav minskad buksmärta och bättre livskvalitet än hos gruppen som intog placebo.
Kirk GR. et al. “Combined Antioxidant Therapy Reduces Pain and Improves Quality of Life in Chronic Pancreatitis”. J Gastrointest Surg, 2006;10:4: 499–503.

Intag av antioxidantkombination minskar frekvens och intensitet av migränattacker
Intag av en antioxidantkombination innehållande pykno genoler, C-vitamin och E-vitamin hos 12 patienter med kroniska migränbesvär visade sig minska antal dagar per månad med migränattacker samt minska smärtan och tiden som attacken höll i sig.
Chayasirisobhon S. “Use of a pine bark extract and antioxidant vitamin combination product as therapy for migraine in patients refractory to pharmacologic medication”. Headache, 2006;46:5:788–93.

Antioxidanter minskar tinnitus symptom
En studie med 31 patienter som led av tinnitus visade att intag av antioxidant kombination gav stark lindring intensitet och obehagen av tinnitus attackerna. Markörer för oxidativ stress mätes 48 timmar före och efter en 6 veckors antioxidant kur och visade förbättringar i markörerna.
Savastano M. et al. ”Antioxidant therapy in idiopathic tinnitus: Prliminary outcomes”. Archives of Medical Research, 2007, 38(4):456-9.

Intag av antioxidantkombination med C- och E-vitamin skyddar mot benskörhet
En studie med 533 icke rökande kvinnor som har passerat menopausåldern visade att kvinnorna som regelbundet intog C- och E-vitamintillskott hade en minskad takt av benförlust.
Pasco JA. et al. ”Antioxidant vitamin supplements and markers of bone turnover in a community sample of women”. J Wom Health, 2006;15:3:295–300.

Intag av antioxidantkombination förbättrar huden
En 12-veckors studie med 39 volontärer visade att de som intog antioxidantkombination med lycopen, lutein, betakaroten, E-vitamin och selen visade på en bättre, lenare hud med mindre grovhet och mindre fjällning.
Heinrich U. et al. “Antioxidant Supplements Improve Parameters Related to Skin Structure in Humans”. Skin Pharmacol Physiol, 2006;19:4: 224–31.

Antioxidanter minskar försämring hos patienter med makuladegeneration
En dubbelblindstudie visade att patientgruppen som fick antioxidanttillskott bromsade oxidativa stressmarkörer som reflekterar försämringar som sker vid ögonsjukdomen, makuladegeneration.
Moriarty-Craige SE. et al. “Antioxidant supplements prevent oxidation of cysteine/cystine redox in patients with age-related macular degeneration”. Am J Ophthalmol, 2005;140:6:1020-6.

Lägre blodvärden av antioxidanter hos de som försöker begå självmord
Det fanns i en studie bland 6 680 personer i åldern 17–39 ett tydligt samband mellan låga serumvärden av antioxidant vitaminer och karotenoider hos de som försökte begå självmord jämförd med andra personer.
Li Y. et al. ”Serum concentrations of antioxidant vitamins and carotenoids are low in Individuals with a history of attempted suicide”. Nutr Neurosci, 2007;10:1-2:51–8.

Referenser

1. Peto R. et al. “Can dietary betacarotene materially reduce human cancer rates?” Nature, 1981;290:201–8.
2. Wendy S. et al. “Ultraviolet light-duced reductions in plasma carotenoid levels” Am J of Clin Nutr, 1988;47:879–83.
3. National Cancer Institute. 80 (June 15, 1988): 580-585.
4. Beta Carotene Cancer Prevention Study Group The Alpha-Tocopherol, “The Effect of Vitamin E and Beta Carotene on the Incidence of Lung Cancer and Other Cancers in Male Smokers” N Engl J Med, 1994;330:15:1029–35.
5. Leo MA. et al. “Interaction of ethanol with B-carotene: Delayed blood clearance and enhanced hepatotoxicity”.
Hepatology, 1992;15:5:883–91.
6. Krinsky NI. “The biological properties of carotenoids”. Pure & Applied Chemistry. 1994:66:5:883–91.
7. Krinsky NI. “Antioxidant functions of carotenoids”. Free Rad. Biol & Med. 1989;7:617–35.
8. Omenn GS. et al. “The B-carotene and retinol efficacy trial (CARET) for chemoprevention of lung cancer in high risk populations: Smokers and asbestos-exposed workers”. Cancer Res, 1994;54:2038–43.
9. Blot WJ. et al. “Nutrition intervention trials in Linxian, China: Supplementation with specific vitamin/mineral combinations, cancer incidence, and disease-specific mortality in the general population”. JNCI, 1993;85:18:1483–91.
10. Row PM. “Beta-carotene takes a collective beating”. Lancet, 1996;347:249.
11. Jaakkola K. “Treatment with antioxidant and other nutrients in combination with chemotherapy and irradiation in patients with small-cell lung cancer”. Anticanc Res, 1992;12:599–606.
12. Livsmedelsverket www.slv.se.

Källor

Barilla J. et al. The Nutrition Superbook: The Antioxidants, Keats Publ, USA, 1995.
Bland J. “The Beta-Carotene Controversy in Perspective”, Health Comm. Gig Harbor, USA, 1996.
Intervju i Stockholm med den amerikanske näringsfysiologen Alexander Schauss, Februari 1996.
Bland J. ”Interview with Jeffrey Blomberg”. FMU. June 2007.
Baranowski Z. Free Radicals, Stress and Antioxidant Enzymes, Santa Cruz,USA, 1990.
Bland J. Institute of Food & Nutrition, Health Comm Inc, Gig Harbor, USA, 1992.
Bland J. ”Oxidants and Anti-oxidants in Clinical Medicine: Past, Present and Future Potential”.
J of Nutr and Environ Med, 1995;5:255–80.
Challem J. “Are you Overdoing Antioxidants”. Natural Health, 1995;May/June: West Haven, USA, p. 56–8.
Foster S. Herbal Renaissance, Peregrine Smith Books, Salt Lake City, USA, 1993.
Fernlund P. et al. Klinisk kemi i praktisk medicin, Studentlitteratur, Lund, 1986.
Percival M. ”Antioxidants”, Nutritional Pearls, 1996;36:1.
Shao A. “Meta-analysis on Antioxidants Provides Muddled Conclusions”. Council for Responsible Nutrition.2007.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Antalet fall av gonorré och klamydia ökar

Sex- och relationer

Könssjukdomen gonorré ökar lavinartat, förra året smittades cirka 2 700 personer i Sverige. För tio år sedan låg siffran på omkring 800. Samtidigt blir sjukdomen allt svårare att behandla i takt med att den utvecklar resistens mot antibiotika. Även klamydia ökar – främst bland unga kvinnor.

 

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

 

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.