Probiotika för sköna magkänslor och mental hälsa

Det kommer ständigt ny forskning och nya rön som bekräftar tarmflorans betydelse för hälsan. Inte bara för mag- och tarmhälsan utan för vårt välmående i stort, och kanske särskilt för vår mentala hälsa. Probiotika, de goda bakterierna är därför hetare än någonsin. Här får du veta mer om hur de påverkar din hälsa och varför de kan behöva tillföras i form av tillskott.

I dag bor majoriteten av befolkningen i städer och rotar knappt i så mycket som en balkonglåda. Det äts inte mjölksyrafermenterad mat i samma utsträckning som förr och få har den kontakt med jord, djur och natur som vi tidigare haft. Vi lever ett allt mer kliniskt liv och just det är en av anledningarna till att vi idag, i större omfattning än tidigare, kan behöva tillföra probiotika i form av tillskott.

Utöver vårt allt mer kliniska leverne är även exponeringen av ämnen som påverkar bakteriefloran negativt större. Genom kosten och vår omgivning får vi i oss diverse kemikalier och inte minst läkemedel och antibiotika som stör den naturliga balansen i tarmen. Nyligen visade sig protonpumpshämmande läkemedel, som Losec, till och med ha större negativ inverkan på sammansättningen av gynnsamma bakterier och mikrober i mage och tarm än antibiotika.
Biovetaren Anna Widells intresse för tarmfloran började när hon arbetade för Agnes Wold på Sahlgrenska i Göteborg för mer än 15 år sedan. Sedan dess har hon föreläst om tarmfloran och jobbat med probiotika i många år.
– Tarmfloran är det mest spännande som finns, säger Anna. Tarmfloran påverkar indirekt eller direkt allting i kroppen.

LÄS OCKSÅ: Goda bakterier för en glad mage

Bakterier är ett forskningsämne
Det bedrivs mycket forskning på tarmfloran och probiotika och det publiceras ständigt nya resultat som visar på kopplingen mellan tarmfloran och vår hälsa, och då vår hälsa i stort, inte bara mag- och tarmhälsan även om det är där bakterierna ”bor”. Att tarmfloran har stor så stor påverkan på hela kroppen kanske av många uppfattas som ny kunskap. Men inte inom forskarvärlden.
– Egentligen har man förstått det sedan länge, säger Anna.
Hon menar att det dröjer många år innan kunskap når ut till allmänheten eller för den delen blir praxis inom sjukvården.
– Redan när jag började arbeta med detta för mer än 15 år sedan fanns det mycket forskning, berättar hon.
Något som kommit mer på senare år är forskning kring kopplingen mellan tarmfloran och vår mentala hälsa samt effekterna av en avföringstransplantation. Där ser man väldigt tydligt att tarmfloran påverkar hela kroppen och inte bara det som sker i tarmen.

Påverkar hur vi hanterar stress
Probiotiska bakterier har visat sig kunna lugna vårt nervsystem. I en studie fick en grupp möss tillskott av Lactobacillus rhamnosus, en bakterie som förekommer i en del yoghurtsorter och vissa probiotiska tillskott. Man fann att mössen blev lugnare och mindre stresskänsliga. Man kunde se att mängden receptorer för den lugnade signalsubstansen GABA hade förändrats i olika delar av hjärnan hos mössen, vilket troligen bidrog till deras ökade lugn. Signalerna från tarmen till hjärnan kunde man också se gick via den stora vagusnerven(1). I en annan studie på råttor fann man att tillskott av Lactobacillus rhamnosus GG och prebiotika gjorde att genuttrycket i hippocampus i hjärnan förändrades, just i gener kopplade till stresshantering, oro och inlärning(2).

LÄS OCKSÅ: Probiotika fick ordning på Sebastians IBS-mage

Vad händer när man tar probiotika?
– Olika stammar har lite olika egenskaper men generellt kan man säga att mängden skadliga bakterier minskar och att mängden så kallade goda bakterier ökar, förklarar Anna.
Det kan även ha positiv påverkan på pH-värdet i tarmen som ska vara åt det sura hållet.
– Man kan tänka att man ska ha surkål i tarmen, säger Anna.
Probiotika stimulerar även bildningen av det som heter tight junctions i tarmslemhinnan. Deras funktion är att hålla ihop tarmcellerna. Probiotika kan därför sägas ha en läkande effekt på tarmslemhinnan genom att det gör att barriärfunktionen blir bättre. Probiotika ersätter inte våra egna bakterier utan blir som tillfälliga besökare vars närvaro stödjer de egna goda bakterierna och ger dem bättre förutsättningar.
Även om tillskott av probiotika är särskilt lämpligt för de som ätit en antibiotikakur eller utsatts för annat som skapar obalans i tarmfloran, är frånvaron av gynnsamma mikrober i vår omgivning idag skäl nog för att de flesta har fördelar av att ta tillskott.
– Vi behöver exponeras för mikroorganismer. Så har människan levt i alla tider. Bara genom att påta i jorden inhalerar vi mikroorganismer som stimulerar immunsystemet.

Kosten påverkar tarmfloran
Fermentering eller mjölksyrning var förr standardmetoden för konservering och i de länder där det fortfarande är kutym är behovet av tillskott av probiotika inte lika stora. Hur vi äter har också en stor inverkan på sammansättningen av bakterier i tarmen. Äter man mycket vegetabilier och fibrer kommer det gynna de goda bakterierna medan om man äter mycket kött och fett kommer de inte trivas lika bra. Det handlar alltså om vad man ger bakterierna för mat.
Precis som att det går fort att försämra bakteriefloran i tarmen med en fiberfattig och ensidig kost vill Anna poängtera att det även kan gå snabbt åt andra hållet.
– Ju mer mångsidigt vi äter desto större mångfald av bakterier får vi i tarmen, och det är något vi bör sträva efter. Genom att lägga om till en mer allsidig kost och ta tillskott av probiotika kan man vända trenden, förutsatt att man inte lider av väldigt svåra obalanser, svamp eller parasiter. Då behövs fler insatser för att få ordning på tarmhälsan.

LÄS OCKSÅ: Probiotika och kostomläggning – hjälp vid depression

Kvalitet är a och o
Något som är viktigt när man tar probiotiska bakterier i form att tillskott är kvaliteten på bakterierna, det är önskvärt att de ska stå emot magsyra, gallsyra och att de kan fästa till tarmslemhinnan.
– Det finns tekniker som gör att bakterierna blir mer tåliga, säger Anna som berättar att bakterier som är frystorkade aktiveras i kroppen när de kommer i kontakt med fukt igen. Det är en känslig process men det finns metoder för att stärka bakteriernas cellmembran som gör att de klarar denna övergång bättre, förklarar hon.
– Med hjälp av dessa kan så mycket som 90 procent överleva.
Hälsoföretaget Holistic som Anna idag jobbar för satsar på att så många som möjligt ska vara vid god vigör när de når tarmen, men hon understryker att även döda bakterier har effekt på immunsystemet.
– De blir inte helt overksamma för det. Men det bästa är förstås att så många som möjligt är vid liv när det kommer fram, avslutar hon.

Av Johanna Gustafsson

(1). Bravo JA, Forsythe P, Chew MV, Escaravage E, Savignac HM, Dinan TG, Bienenstock J, Cryan JF. Ingestion of Lactobacillus strain regulates emotional behavior and central GABA receptor expression in a mouse via the vagus nerve. Proc Natl Acad Sci U S A. 2011 Sep 20;108(38):16050-5. Epub 2011 Aug 29.
(2) McVey Neufeld KA et al. Neurobehavioural effects of Lactobacillus rhamnosus GG alone and in combination with prebiotics polydextrose and galactooligosaccharide in male rats exposed to early-life stress. Nutr Neurosci. 2017 Nov 27:1-10

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!