Från lägenheten på Södermalm i Stockholm hörs musik och skratt. I köket doftar det av hemlagad pizza och allt eftersom fylls lägenheten av tjejer och buffébordet fylls på med god mat. Men det är ingen vanlig fest. Det är ett klädbyte.
Reglerna är enkla. Man tar med sig schyssta kläder som man vill byta bort och ser till att gå därifrån med ungefär lika mycket som man kom med. Ingen räknar utan allting sker med vanligt sunt förnuft.
– Alla har med sig olika mycket men det brukar aldrig bli några konflikter, ibland går man därifrån med mer än man kom med och ibland med mindre. Det jämnar ut sig, berättar Kicki Ericson som har varit med sedan starten.
I 15 år har det här tjejgänget ordnat ett klädbytesparty varje vår. De har en facebookgrupp för evenemanget, som många anser vara årets höjdpunkt. Många plagg byter ägare under kvällen och får ett nytt liv i en annan garderob. Amanda som är lägenhetsinnehavaren börjar som konferencier.
– Här har vi en ursnygg tröja. Kort men intensiv. Stora fickor med plats för många mobiler, förklarar Amanda när hon beskriver den knallgröna tröjan.
Hon tar plagg efter plagg ur kassarna som fyller vardagsrumsgolvet. Hon håller upp, provar vissa kläder på sig själv och beskriver plaggen med inlevelse på ett så roligt sätt att tjejerna som sitter i soffan ofta tjuter av skratt.
– Med den här klänningen behöver du inte ens klä av dig hos naprapaten, beskriver Amanda nästa plagg.
Vill man ha ett av plaggen som visas så ropar man högt ”aspirant”. Om det är flera som vill ha samma plagg så hamnar det i ”heta högen”.
– Ibland händer det att det kommer ett plagg som man kan offra allt för. Jag kommer ihåg en gång när jag utbrast ”jag kan ge tillbaka allt jag fått hittills bara jag får den klänningen”, berättar Kicki.
► Läs också: Klädbytardagen – för bättre miljö
Klädduell
Skratten fyller lägenheten medan tjejernas högar blir allt större. En del behöver provas innan man kan bestämma sig. Ibland har det till och med varit dueller där två tjejer fått prova kläderna och juryn – tjejerna i soffan – har fått rösta om vem som ska få den.
– Man måste vara hel och ren under när man går på klädbyte, skrattar Eva.
Vissa plagg är har gått runt bland alla tjejerna och kommer tillbaka år efter år.
– En klassiker är en dress i fejkat ormskinn. Den har gått laget runt, berättar Kicki.
Även om tjejerna är i olika storlekar så brukar det aldrig vara något problem. Det brukar finnas gott om kläder i alla färger och former.
– Jag har många årsringar av klädbyte. Idag hade jag Åsas väska och Kickis jacka, någons linne och Lottas halsduk. Och övervägde någons kavaj. Just nu myser jag i någons mysbyxor. Och jag älskar det. Jag känner som jag bär med mig lite av mina vänner, inte bara i hjärtat utan även på kroppen, berättar Amanda.
► Läs också: Så lever du ett grönare liv
Kläder med en historia
Ett år tog Eva med rariteter från sin gudmor. En dam som tillbringat mycket tid i Gambia och därför hade haft många afrikanska tunikor i kraftiga färgstarka tyger i sin garderob. Det fanns så många att det räckte till alla som ville ha.
– Kläder som det finns en historia till tycker jag extra mycket om, som Evas gudmors kläder från Gambia. En av klänningarna är perfekt för varma sommarkvällar i Grekland och en lång tunika använder jag som mysplagg hemma, berättar Kicki.
Det som ingen vill ha hamnar i en särskild hög som Amandas man snällt brukar ta på sig att lämna in till Stadsmissionen nere på hörnet. Det brukar bli en hel del över trots allt.
► Läs också: ”Vi måste handla mer eko-kläder”
Naturskyddsföreningens klädbyten
Vill man inte själv anordna klädbyten så arrangerar Naturskyddsföreningen varje år Sveriges största klädbytardag över hela landet. Jessica Andréason som är projektledare för Naturskyddsföreningens evenemang berättar att de har drygt 100 klädbyten från norr till söder, och det blir fler för varje år.
– Förra året bytte 44.500 plagg ägare. Det ger en resursbesparing på cirka 29 ton kemikalier, 165 ton koldioxid och 110.000 kubikmeter vatten, berättar Jessica Andréason.
På Naturskyddsföreningens klädbytesdagar tar man med sig maximalt tio hela och rena plagg. Under inlämningen, som oftast sker före klädbytet börjar, får man lika många biljetter som man lämnar godkända plagg. Sedan kan man handla för biljetterna. På vissa orter finns det även sömmerskor på plats.
– På många orter är det folkhögskolor, sportföreningar, kommunen, kompisgäng eller liknande som arrangerar i samarbete med Naturskyddsföreningen. Vi hoppas det tillkommer ännu fler orter nästa år, säger Jessica Andréason.
Miljöfakta om kläder
• Tillverkning av en T-shirt kräver cirka 4 000 liter vatten. När man tillverkar jeans går det åt cirka 10 000 liter.
• Det krävs cirka ett kilo olja för att producera ett kilo bomull.
• Att producera ett kilo ny textil som bomull, viskos eller polyester ger upphov till cirka 15 kilo växthusgaser.
• Vi köper i genomsnitt 13 kilo textil per person och år.
• Cirka tre kilo av det vi har i våra garderober använder vi inte.
• 7,5 kilo slänger vi i vanliga soppåsen varje år. Nästan 60 procent av detta är helt och inte slitet utan skulle kunna återanvändas.
• Det går åt nästan två kilo kemikalier för att tillverka ett par jeans.
Av Malin Holm
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Miljöfakta om kläder
• Tillverkning av en T-shirt kräver cirka 4 000 liter vatten. När man tillverkar jeans går det åt cirka 10 000 liter.
• Det krävs cirka ett kilo olja för att producera ett kilo bomull.
• Att producera ett kilo ny textil som bomull, viskos eller polyester ger upphov till cirka 15 kilo växthusgaser.
• Vi köper i genomsnitt 13 kilo textil per person och år.
• Cirka tre kilo av det vi har i våra garderober använder vi inte.
• 7,5 kilo slänger vi i vanliga soppåsen varje år. Nästan 60 procent av detta är helt och inte slitet utan skulle kunna återanvändas.
• Det går åt nästan två kilo kemikalier för att tillverka ett par jeans.