Rödbetsjuice har positiv effekt på hjärt-kärlsjukdomar

Hjärt-kärlsjukdomar är en av vår tids stora folksjukdomar. Livsmedel rika på nitrat, som rödbetsjuice, kan bidra till att förebygga dessa sjukdomar. Två forskare bekräftar rödbetsjuicens effekt på patienter med vaskulära sjukdomar.

Kväveoxid har länge förknippats med luftföroreningar, snarare än hälsa. När tre amerikanska forskare 1998 fick Nobelpriset i medicin för upptäckten att just kväveoxid är med och styr blodkärlens muskulatur, väckte det stort intresse inom forskarvärlden.

Idag vet vi att en fungerande bildning av kväveoxid har livsviktiga funktioner i kroppen och att en brist kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, blodproppar och åderförfettning.

Vi vet också att tillräckligt med kväveoxid i kroppen förebygger åderförfettning, att plack bildas på insidan av kärlväggen och täpper till blodkärlen. Kväveoxid hjälper till att fördela blodflödet och reglera blodtrycket genom att vidga kärlen när kroppen behöver mer blod. Det förhindrar även att kärlväggarna växer ihop så att blodflödet minskar.

LÄS OCKSÅ: Därför ökar du din uthållighet av att dricka rödbetsjuice

Nitratrika grönsaker

I takt med att vi blir äldre blir blodkärlen mindre elastiska. Den hinna som finns på blodkärlens insida lagrar in skräp och ju mer skräp som sätter sig på kärlens väggar (plack), desto sämre fungerar de. Över tid kan en låggradig inflammation byggas upp som sätter sig i placken, men även i den fettvävnad som omger kärlen. Detta märks oftast inte till en början, men kärlstelhet kan på sikt bidra till stroke och hjärtinfarkt.

Grönsaker som rödbetor, ruccola, mangold och spenat är rika på nitrat. Detta omvandlas i munhåla, mage och tarm till nitriter som i sin tur kan frisättas som kväveoxid i blodet, och i den processen vidgas våra blodkärl. Detta underlättas om vi har en sund livsstil med en kost som är rik på antioxidanter.

Gerhard Wikström är överläkare och professor i hjärtsviktsforksning vid Akademiska sjukhuset. Han var en av initiativtagarna till studien på patienter med den svåra hjärt-lungsjukdomen PAH (pulmonell arteriell hypertension) som fick dricka rödbetsjuice. Och här kunde man se en snabb förbättring.

– Vi såg att patienterna fick ett ökat upptag av kväveoxid i blodet med indirekta tecken på produktion av kväveoxid i lungorna. Även deras prestationsförmåga blev bättre, och redan efter en vecka med en dos på cirka 1,5 deciliter koncentrerad rödbetsjuice per dag noterades förbättringar. Åtta av tio patienter fick en uttalad höjning av nitrithalterna i blodet. Deras prestationsförmåga ökade i relation till syrgasupptaget, det vi kallar för verkningsgraden. Vi såg även tecken till en viss förbättrad hjärtfunktion, säger Gerhard Wikström.

När patienternas saliv och blodplasma analyserades visade det förhöjda nivåer av nitrat och nitrit. Och när sedan kväveoxiden hamnar i blodet uppstår den kärlvidgande effekten som i sin tur bidrar till mer ork och uthållighet som känns i musklerna.

Den rödbetsjuice som patienterna fick i studien var koncentrerad, och mängden som kan behövas för att effekt ska nås kan variera ganska rejält beroende på vilken rödbetsjuice som används.

– Det är också viktigt att veta att en mängd faktorer spelar in när det gäller dosering. Det är individuellt och kan bero på allt från hur ditt upptag i tarmen är till hur du äter, om du röker eller dricker mycket alkohol. Generellt kan man säga att om du motionerar, äter en sund kost med mycket grönsaker, inte röker och är måttlig med alkoholen, då är sannolikt ditt upptag av nitrater också bra, säger Gerhard Wikström.

LÄS OCKSÅ: ”Utan rödbetsjuicen stiger mitt blodtryck”

Sänker blodtrycket

Mattias Carlström är docent i fysiologi vid Karolinska Institutet. Han leder ett team med forskare och säger att rödbetsjuicen bland annat har en tydlig effekt på blodtrycket.

– Kliniska studier har visat att cirka 400 mg nitrat i form av koncentrerad rödbetsjuice per dag sänker blodtrycket med 3–10 mmHg. Den blodtryckssänkande effekten håller i sig i ungefär ett dygn. Rödbetor, rödbetsjuice och grönbladig sallad kan användas som tillägg i den normala kosten för att hjälpa till att sänka blodtrycket. Det är en säker diet utan några direkta risker. Det är dock alltid bra att hålla koll på sitt blodtryck och konsultera läkare om trycket är onormalt högt, och med högt menas 140/90 mmHg och uppåt, säger Mattias Carlström.

Vid ett intag av rödbetsjuice kan blodtrycket gå ner redan efter cirka 45 minuter och effekten kan hålla i sig i upp till 24 timmar. Därför kan ett glas koncentrerad rödbetsjuice morgon och kväll associeras med gynnsamma hjärt- och kärleffekter.

Kan den som tar blodtryckssänkande medicin även dricka rödbetsjuice?

– Kombinationen med andra läkemedel är inte något som har studerats ordentligt, men det har gjorts studier på personer med högt blodtryck och läkemedel. Hos dessa individer sänktes blodtrycket i en studie där man använde rödbetsjuice (400 mg nitrat), men inte i en annan efterföljande studie då man använde grönsaker (300 mg nitrat). Det finns många olika potentiella förklaringar till dessa skillnader, säger Mattias Carlström.

Hur mycket behöver man dricka för att få effekt?

– Man bör få i sig i alla fall cirka 400 mg nitrat. Juicer som finns i butik brukar vanligtvis inte ange dess innehåll av nitrat, vilket är problematiskt. Mängden nitrat i en flaska juice på marknaden kan variera ganska så mycket mellan olika fabrikat och sorter. I våra studier har vi använt en koncentrerad rödbetsjucie som heter Beet it. Anledningen till att vi valt just denna är för att de även tillverkar en identisk placebo-juice utan innehåll av nitrat, säger Mattias Carlström.

Mattias Carlström menar att biverkningar av läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar och diabetes kan göra att patienter ibland avbryter behandlingen utan att informera läkare. En förhoppning finns om att framtida ökat intag av nitratinnehållande frukt och grönsaker i befolkningen, tillsammans med ökad fysisk aktivitet, kan minska risken för hjärtkärlsjukdom och därmed minska antalet mediciner och associerade biverkningar.

Av Inger Palm