Peder Gustafsson

Foto: Fotograf Charlotte

“Rödbetan boostar min träning”

Peder Gustafsson

Ålder: 50 år
Bor: Ulricehamn
Gör: Delägare i ett företag som tillverkar betongväggar till industri och bostäder
Familj: Fru och två söner på 13 och 16 år
Så mår jag bra: Tränar fotboll och längdskidåkning. Under helger och ledigheter försöker jag lägga in längre konditionspass på tre-fyra timmar.

Peder Gustafsson har idrottat i hela sitt liv. Numera är skidträningen det han satsar mest på och i årets Vasalopp kom han på 331 plats. Det tackar han åtminstone delvis ett tillskott med rödbetsextrakt för. Med hjälp av det kan han träna hårdare och orka mer.

Peder Gustafssons mamma var bara 48 år gammal när hon fick en hjärtinfarkt och senare en stroke, följt av andra problem med hjärtat. Läkarna uppmanade henne att börja dricka rödbetsjuice för att sänka blodtrycket. Rödbetorna hade enligt läkaren också en föryngrande inverkan på blodkärlen.

Peder har burit med sig sin mammas erfarenheter och tänker förebyggande.
– Det finns en viss ärftlig faktor bakom hjärt- kärlsjukdomar, därför började jag också dricka rödbetssaft. Det kändes psykologiskt bra, men jag hade också hört talas om rödbetornas prestationshöjande effekt för idrottare, så det egentliga målet för mig var att se om rödbetorna kunde ge bättre ork, säger han.

 

LÄS OCKSÅ: Bättre uthållighet med rödbetsjuice

Aldrig gillat smaken av rödbetor
Fast Peder drack inte rödbetsjuicen med någon större förtjusning. Han har aldrig gillat smaken av rödbetor, men fortsatte för hälsans och prestationens skull. För sex år sedan hittade han Beet Speed, som är rödbetor i kapselform, vilket gjorde att han slapp juicen.
– Jag hade nog fortsatt att tvinga i mig rödbetssaften om jag inte hittat kapslarna, men kapslarna är dessutom smidigare att ha med sig, säger Peder.

LÄS OCKSÅ: Petra tar rödbetsjuice under långloppen – och presterar bättre

Tog upp träningen igen
I Ulricehamn där Peder är uppvuxen och nu tillbakaflyttad satsar kommunen en hel del på att erbjuda möjligheter att idrotta. Lassalyckan är ett stort idrotts- och friluftsområde med allt från fotbollsplaner och ishockeyrinkar till skidspår och tennisbanor. I sin ungdom ägnade Peder mycket tid åt fotbollen, men han sysslade även med triathlon, multisport och längdskidåkning.
– Idrotten har alltid varit viktig för mig, men när jag och min fru flyttade till Bohuslän så förlorade jag mina träningskamrater och då blev det inte lika roligt att hålla på själv. För åtta år sedan flyttade vi tillbaka till Ulricehamn och då tog jag upp träningen igen. Det jag satsar mest på just nu är skidåkningen och att åka Vasaloppet. I år kom jag på 331 plats, säger Peder.

Han tränar bara två gånger i veckan, vilket kan låta lite för en elitmotionär som Peder, som dessutom ligger så långt fram i Vasaloppet som han gör. Men passen är effektiva och håller hög kvalitet.

Han är ofta ute en till två timmar åt gången. Är han ledig så försöker han få till ett långpass på mellan tre och fyra timmar. På fritiden är han ungdomstränare i skidor, vilket innebär att han tränare ytterligare en timma. Och visst tycker Peder att rödbetstillskottet gör skillnad.
– Med kapslarna märker jag att jag kan köra lite hårdare under längre perioder. Jag har ingen pulsklocka eller något annat som kan mäta effekten, det är mer känslan i kroppen jag utgår ifrån, säger Peder.

 

LÄS OCKSÅ: Forskning: Rödbetsjuice hjälper hjärtsviktspatienter

Förbättrar uthålligheten
Kväveoxid var fram till 1998 något som de flesta förknippade mer med luftföroreningar än med hälsa. Det året fick tre amerikanska forskare Nobelpriset i medicin för sin upptäckt att kväveoxid är en av parametrarna som styr blodkärlens muskulatur.
Rödbetor är naturligt rika på nitrat, vilket är det ämne som fått idrottare att äta, dricka eller ta betor i kapselform för att höja prestationen vid träning och tävling. Studier har visat att vid lågintensiv träning minskar rödbetor kroppens syreförbrukning och vid högintensiv träning förbättrar de uthålligheten.

Det har också visat sig att muskelcellernas energianvändning blir mer effektiv av rödbetor, vilket kan förklara den ökade uthålligheten. Rödbetor var tidigare mest kända för att kunna förbättra den explosiva styrkan och aktivera snabba muskler men på senare tid har allt mer forskning visat på rödbetornas positiva effekter vid uthållighetssporter.

LÄS OCKSÅ: Ämne i rödbeta kan bromsa Alzheimers

Bra för hjärthälsan
Nitraterna i rödbetor omvandlas till nitriter i kroppen och de i sin tur bildar kväveoxid i blodet. Kväveoxid hjälper till att fördela blodflödet och reglera blodtrycket genom att vidga kärlen när kroppen behöver mer blod samtidigt som det förhindrar att kärlväggarna växer ihop så att blodflödet minskar.

 

Att ha tillräckligt med kväveoxid i blodet förebygger därför också åderförkalkning, det vill säga att plack utvecklas på insidan av kärlväggen och täpper till blodkärlen. Rödbetor kan ge kraftiga förbättringar i kärlen redan efter några dagar.

Det ska egentligen inte gå, men en förklaring verkar vara att kväveoxiden även mjukar upp det stelnade muskellagret runt kärlen. Rödbetor innehåller inte bara nitrat utan också andra nyttiga ämnen som kalium, kalcium, natrium, magnesium, mangan, zink, järn, betakaroten, biotin och folat samt A- och C-vitamin.
– När jag tränar tar jag en kapsel varannan dag. Inför en tävling ökar jag på dosen till fyra kapslar fyra till fem dagar innan loppet. Det känns då tydligt att man får en effekt av rödbetan, säger Peder.

Källa: The Potential Benefits of Red Beetroot Supplementation in Health and Disease

Av Inger Palm


Peder Gustafsson

Ålder: 50 år
Bor: Ulricehamn
Gör: Delägare i ett företag som tillverkar betongväggar till industri och bostäder
Familj: Fru och två söner på 13 och 16 år
Så mår jag bra: Tränar fotboll och längdskidåkning. Under helger och ledigheter försöker jag lägga in längre konditionspass på tre-fyra timmar.

Nitrat för hjärtat

En brittisk studie har visat att blodtrycket sjunker med 10-15 procent redan inom några timmar efter att man intagit rödbeta, som är rikt på nitrat.

Nitrat omvandlas till kväveoxid i kroppen vilket utvidgar blodkärlen, därför minskar trycket, vilket är goda nyheter för alla som lider av högt blodtryck.

Högt blodtryck försvårar hjärtats arbete och ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom bland annat.

Nitratet i rödbetan omvandlas i kroppen till kväveoxid (NO), som öppnar upp blodkärlen och ökar cirkulationen och på så sätt underlättar för kroppen att leverera blod och syre till muskler och hjärna. Musklernas syreupptagning är viktigt för att du ska orka och ökar uthålligheten vid fysisk ansträngning.

Rödbeta är en av våra mest nitratrika grönsaker. Andra grönsaker som innehåller mycket nitrat är spenat, broccoli, rädisor, mangold och ruccola.

Grönsaker som är rika på nitrat har en karakteristisk besk smak som vissa har svårt för. Då kan man istället göra smoothies eller ta ett kosttillskott.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

sanna ehdin

Sanna Ehdin: Antioxidanter är inte farligt vid cancer

Debatt

Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.

 

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

 

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.