Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du.
Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker?
Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.
Kanske lever du (till och med) i tron om att de varma soliga dagarna under rekordsommaren 2018 var så många och välutnyttjade att du D-vitamintankat upp ett lager stort nog att räcka fram till denna sommar – minst? Och att det därför inte alls är nödvändigt med D-vitamintillskott under vinterhalvåret?
I så fall bjuder den här artikeln förmodligen på aningen nedslående nyheter.
LÄS OCKSÅ: D-vitaminbrist kan orsaka allvarliga sjukdomar
En halveringstid på tre veckor till två månader
Solexponering det mest effektiva sättet att tillgodogöra sig D-vitamin och 15-30 minuter när solen står som högst anses ge tillräckliga mängder (cirka 10 000 IE). I alla fall för några veckor framåt.
Va falls, tänker du. Inte mer?
Nej, tyvärr.
Johan Malm är professor i klinisk kemi vid Lunds universitet.
– Den som tror att det räcker ända till nästa sommar tror fel. D-vitamin har en halveringstid på mellan tre veckor och två månader, säger han till tidningen Land.
Lagras i fettvävnaden – men sjunker snabbt
Faktum är att kroppens nivåer, av det som brukar kallas solskensvitaminet, sjunker mycket snabbare än de flesta tror – hur mycket vi än lyckades få upp nivåerna när det begav sig. Så det är alltså inte alls säkert att det fettlösliga D-vitaminet, som lagras i kroppens fettvävnad, finns kvar särskilt länge.
LÄS OCKSÅ: Gravida med högt D-vitamin får starka barn
Räcker högst 60 dagar
Efter höstdagjämningen, som alltid inträffar under den 22:a eller 23:e september, står solen alldeles för lågt på himlen för att vi ska kunna dra nytta av den. I alla fall när det kommer till att bilda mer D-vitamin. Och den D-vitamindepå som vi byggt upp när vi exponerat vår hud i solsken räcker högst 60 dagar efteråt.
Dessutom är det, berättar professor Johan Malm, väldigt individuellt hur stort lager varje individ har och hur länge det räcker.
Men – inte ens de som anses ha väldigt bra upptag av ”solens” D-vitamin kan lagra några jättestora nivåer. Och när de är slut är de slut. Brist på vitaminet kan få många konsekvenser för hälsan. Betydande fler än ”bara” bristsjukdomen rakitis, engelska sjukan, hos barn – vilket länge verkade vara det enda människor hade hört talas om som potentiell konsekvens av D-vitaminbrist.
Idag vet vi bättre. Och allt fler människor tar också tillskott av D-vitamin för att fylla på sina nivåer – året om.
LÄS OCKSÅ: D-vitaminbrist kan orsaka allvarliga sjukdomar
D-vitaminbrist vanligt bland unga
Risk för brist har konstaterats extra stor i vissa grupper – och faktum kvarstår: Sverige är beläget på en breddgrad med få soltimmar och det kan vara svårt att få i sig de D-vitaminnivåer man behöver via kosten, inte minst för små barn.
I Sverige har Livmedelsverkets rekommendation för barn länge varit fem D-vitamindroppar (10 mikrogram) per dag upp till två års ålder.
I Finland lyder rekommendationen att alla barn bör äta tillskott upp till och med 18 år.
Ända sedan Finland så kraftigt skärpte sin rekommendation i januari 2011, har röster höjts även här om att vårt Livsmedelsverk borde göra samma sak. Hittills utan gehör.
Livsmedelsverkets uppdaterade råd: Tillskott även till äldre barn
Livsmedelsverkets undersökning från 2018: ”Riksmaten ungdom”, visar att närmare var tionde ungdom i Sverige kan ha D-vitaminbrist.
Det låter rimligt eller i underkant, konstaterade experter.
I slutet av 2018 uppdaterade sedan myndigheten sina råd om vilka som bör äta D-vitamintillskott.
LÄS OCKSÅ: Livsmedelsverket: ”Vi måste öka intaget av D-vitamin”
Idag rekommenderar Livsmedelsverket D-vitamintillskott även till äldre barn samt för vuxna som inte äter D-vitaminberikade livsmedel och fisk eller som undviker solexponering.
Dessutom rekommenderar myndigheten nu ett högre intag av D-vitamintillskott till personer som både undviker livsmedel rika på D-vitamin och solexponering.
Av Isabelle G Hedander