Kärlek kan kännas på olika sätt: att man får fjärilar i magen, svårt att äta och sova, och har tankar som bara upptas av en och samma person. Medan mer långvarig kärlek, efter att förälskelesens första fas har lagt sig, kan göra att man känner sig varm i bröstet och lycklig och lugn när man ser eller tänker på den man håller kär.
Så fungerar kärlekens kemi
Men vad är egentligen ”kärlekens kemi” och vad händer i hjärnan och kroppen när vi är kära? Enligt Katja Valli, professor i kognitiv neurovetenskap vid högskolan i Skövde, rör det sig något förenklat om en kemisk cocktail som aktiverar olika hjärnområden på ett specifikt sätt. Hon menar till och med att förälskelse kan liknas vid en beroendesjukdom.
Signalsubstanserna dopamin och serotonin spelar en avgörande roll i kärlekens kemi. Men även oxytocin och vasopressin. När vi känner kärlek blir en del av hjärnan som forskare kallar det ”ventrala tegmentala området”, aktivt. Det är en del av hjärnans belöningssystem.
Så här jobbar och samspelar de olika signalsubstanserna när vi känner kärlek genom att aktivera olika delar av hjärnan på ett visst sätt!
Dopamin och serotonin
- När vi tänker på, pratar med eller ser på vår älskade så frisätts dopamin, och det gör att vi känner njutning och belöning. Den starka känslan av belöning liknar de känslor som brukar uppstå när vi utvecklar ett beroende. Vi vill alltså alltid ha mer kärlek!
- Dopamin minskar i sin tur produktionen av serotonin, och hjärnan får därför brist på serotonin i den första förälskelsefasen. Serotoninbrist är i sin tur kopplat till aptit, humör, tvångsmässiga beteenden och besatthet, vilka allihop kan bli påverkade i förälskelsefasen. Vi kan tappa hungerskänslor, bli besatta av den vi är kär i och bete oss märkligt, till följd av de låga nivåerna av serotonin. Men denna ”neurokemiska obalans” blir som tur var återställd med tiden, enligt Katja Valli.
- När passionen går över till varaktig kärlek och tillgivenhet så fortsätter samma områden i hjärnan att vara aktiva, men även ett annat område i hjärnan aktiveras: basala ganglierna och nucleus accumbens. Dessa delar inrymmer bland annat känslor av anknytning.
LÄS OCKSÅ: Få bättre relationer med kärlekens språk
Oxytocin och vasopressin
- Dessa två neurohormoner är också inblandade i känslor av tillgivenhet, anknytning och i mellanmänskliga band och spelar en viktig roll inom sociala interaktioner och fortplantning. Men både oxytocin och vasopressin ökar även vid exempelvis orgasm och passionerad förälskelse.
Men, slutligen måste tilläggas att hur vi upplever och känner kärlek är subjektivt och individuellt, även om den kognitiva neurovetenskapen i grunden kan svara på hur kärlek fungerar rent kemiskt i hjärnan.
Källa: Högskolan i Skövde