Så påverkas kvinnors hälsa under och efter graviditet av corona

Mer isolering och oro, onödig smärta, uppskjutna operationer och mindre kontakt med andra kvinnor i samma situation.
Det här är några av effekterna på kvinnors hälsa i spåren av coronakrisen, tror Katarina Woxnerud, grundaren av Mammamage.

Man räknar med att omkring 40 000 kvinnor varje år riskerar att få bestående problem efter graviditet och förlossning. Besvären tas inte alltid på allvar av vården och klassas ofta som skönhetsbesvär.
Katarina Woxnerud är naprapat, personlig tränare och grundare av Mammamage och också initiativtagare till Mamatummy day som inträffar 25 april årligen. Kurera ställde några frågor om hur kvinnors hälsa påverkas av den rådande situationen.

LÄS OCKSÅ: Ny forskning om underlivets muskler på gång

Hur riskerar kvinnors hälsa under och efter graviditet drabbas av coronakrisen?
– Den naturliga motionen påverkas genom att man är hemma mer och rör sig mindre.
Efter förlossning är rörelse och motion viktigt, både för fysisk och psykisk hälsa för mamman, men många kanske drar sig för att gå ut och gå. Nu ställs även föräldragrupper hos MVC in och då försvinner den naturliga kontakten med andra mammor. Man får inte lika mycket information om den egna kroppen, man kan inte ventilera oro och frågor med andra nyblivna mammor och får inte heller svar från barnmorskan direkt på plats – vilket kan öka oron och känslan av isolering och det blir lättare att bli stillasittande hemma. Med föräldragrupperna uppkommer ofta promenadgrupper med andra mammor i samma situation, något som nu också ställs in. Summan kan bli en känsla av mer isolering, mer oro, mindre rörelse och mindre kontakt med andra kvinnor i samma situation.

LÄS OCKSÅ: Olga Rönnbergs sju träningstips till nyblivna mammor

Finns det ett ökat behov av mamatummy day just i år?
– Ja, eftersom många känner en större isolering än andra år.
Man träffar färre andra mammor och har färre fysiska träffar med barnmorskan. Genom mamatummy day vill vi genom föreläsningar berätta vad som händer i kroppen, vad som är naturligt och när man bör söka hjälp.

Vad betyder det att inte ha tillräckligt mentalt stöd, exempelvis om ens partner inte får följa med på förlossningen, för risken att drabbas av bestående skador?
– Hur det kan påverka risken att drabbas av fysiska förlossningsskador är svårt att säga. Främst påverkar nog den nuvarande situationen risken att drabbas av en känsla av isolering och eventuellt nedstämdhet under graviditeten, vilket kan innebära att man inte orkar att röra sig och motionera lika mycket. Motion är en viktig faktor för att må bra och för att minska den mentala stressen inför en förlossning.

LÄS OCKSÅ: Psykologens 10 bästa karantäntips

Hur kan man få hjälp med bäckenbottenträning på distans?
– På distans finns appar som Tät och Mammamage där det nu finns särskilda bäckenbottenprogram inuti appen. Men det behövs helst en fysisk kontroll att man faktiskt kniper rätt. Vissa studier tyder på att 30 procent av de som får instruktioner om knipet inte gör rätt första gångerna. Och knipet kan inte kontrolleras på distans utan här behövs en fysisk träff. Det finns även knipkulor som kan ge en indikation på knipet i väntan på en fysisk träff.

LÄS OCKSÅ: Två barnmorskor bättre än en vid förlossning?

Vilka utmaningar ser du på det här området framöver?
– Mer utbildning behövs för barnmorskor, både under utbildningen och för de redan yrkesverksamma. Fler studier behövs och även en mer homogen syn där man tar in många olika aspekter på hela kvinnan. Jag upplever att det lätt blir att man ser på en sak i taget: antingen bäckenbottenmusklerna. Eller magen. Eller buktande slidväggar. Eller… Men allt hänger ihop och kroppen samverkar med de mentala aspekterna. En mamma som är orolig och upplever att hon inte får svar på sina frågor kan bli mer rörelserädd, kan uppleva mer smärta och därigenom kanske inte våga belasta sig och röra på kroppen. Jag önskar ett större samarbete mellan olika yrkesgrupper och sakkunniga. Jag tror på ett ökat samarbete mellan offentligt driven sjukvård och privatfinansierad, för att kunna tillgodose lika vård och undersökning oavsett var i landet man bor. Jag önskar även att man börjar se på graviditets- och förlossningsskador på liknande sätt som idrottsskador. Inom idrottsmedicin har man relativt tydliga tankar om läkning, stegvis återgång till belastning, rehab och återträning efter muskel-, sen- och vävnadsskador. Tänk att ha en liknande syn på den påverkan som graviditet och förlossning har på exempelvis magen och bäckenbotten. Även efter en graviditet och förlossning uppkommer strukturell påverkan, och vävnaderna reagerar på liknande sätt oavsett om de sitter i bäckenbotten eller lårets baksida.

– Jag skulle även gärna se mer förebyggande arbete och information för kvinnan, mer uppföljning och noggrannare kontroll av kvinnan efter förlossningen för att upptäcka skador. Nu i och med coronakrisen skjuts mycket av behandling och operation upp på framtiden, av förklarliga skäl, och det blir mycket att jobba igen. Risken är att man prioriterar de som har absolut störst besvär, vilket självklart är bra att de får hjälp, men de med mildare besvär – som ändå har funktionella besvär – kanske inte får den hjälp de behöver med onödiga sjukskrivningsdagar och onödig smärta som följd. Dessutom är risken stor att resurserna för att ta hand om ”vanlig” sjukvård, och att utöka vården som jag efterfrågar, inte kan ske som en följd av minskade resurser.

Av Tina Harr