Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.
Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering.
Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.
En grupp forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, sig kutror nna omvandla restprodukter av lant- och skogsbruk – som halm, grot och sågspån – till värdefulla livsmedel. För att kunna göra detta har de fått 7,5 miljoner kronor av myndigheten Formas, ett statligt forskningsråd under Miljö- och energidepartementet, med fokus på hållbar utveckling.
Växter kan bli till ingredienser i djurfoder och biodiesel
Forskningsteamet har redan visat att de kan omvandla cellulosa, den vanligaste organiska substansen i naturen, till foder och bränsle.
I projektet omvandlade de cellulosa- och hemicellulosafraktionen av lignocellulosa – som till exempel vedväxter och gräs till största del består av – till olja som bland annat kan användas i fiskfoder och för biodieselproduktion.
Denna gång ska de däremot framställa livsmedel för oss människor.
LÄS OCKSÅ: Nu kommer glass med probiotika
Ätbart trä
Forskningsprojektet heter ”Ätbart trä – förädla lignocellulosa till värdefulla livsmedelsingredienser genom mikrobiell fermentering” och koordinator för projektet är forskaren Volkmar Passoth, som berättar att teamet ska göra omvandlingen med hjälp av jästsvampar, vilka kan lagra in stora mängder olja i cellerna.
– För att omvandla sågspån eller andra rester, till exempel grot, krävs först en förbehandling för att släppa fri sockret som är bunden i cellväggarna. Sådana processer har etablerats redan länge för till exempel producerandet av etanol från skogsråvaror, säger Volkmar Passoth till Skog Supply.
Jästolja har använts som mat förut
Nästa steg, berättar han, är att därefter fermentera materialet med speciella jästsvampar.
– Dessa jästsvampar kan producera stora mängder av lipider, upp till 70 procent av deras biomassa, när de växer på hydrolysat av trä eller halm, berättar han och utvecklar:
– Jästoljan har samma kvalitet som växtolja och kan direkt användas som mat, vilket man till exempel gjorde i Tyskland under båda världskrigen.
LÄS OCKSÅ: Nu kan du panta dina plastpåsar
Klimatsmart mat med potentiellt vinstläge
Hur längre forskningen kommer att pågå är inte klart. Forskningsprojektet är i nuläget upplagt för tre år, vilket Volkmar Passoth menar kan vara en bra start.
– Det känns väldigt skönt att Formas satsar pengar på klimatsmart mat och vi hoppas att det blir ett vinst för Sveriges skogs- och lantbruk, säger han.
Av Isabelle G Hedander
Källa: Skog Supply