Vad innebär det egentligen att vara vis i dagens moderna samhälle? Och vad är skillnaden mellan visdom och intelligens? Bokaktuella Simon Kyaga förklarar hur vi kan må bättre av att bli visare – och hur du kan öva upp din inre visdom.
Simon Kyaga och hans mor Katrin Goldstein Kyaga är aktuella med den gemensamma boken ”Visdom för människor i en föränderlig tid” (Polaris Fakta). Simon är överläkare i psykiatri och forskare, medan Katrin är är forskare och professor i interkulturell pedagogik. Boken har skrivits i skärningspunkten mellan deras olika vetenskapliga synsätt. Boken beskriver fenomenet visdom utifrån både historiska och kulturella källor och den senaste neurovetenskapliga forskningen.
LÄS OCKSÅ: Hitta din mening med livet – lev längre!
Koppling till Tibet
Simons och Katrins gemensamma intresse för området visdom har sitt ursprung i deras koppling till Tibet. Simons pappa kommer nämligen ifrån den buddistiska regionen i Asien, vars andlige ledare är Dalai Lama. Genom boken ville de gå till botten med frågor som: ”Vad är visdom? Behövs visdom i vårt moderna samhälle? Vad visar den senaste forskningen? Och hur kan vi må bättre genom att sträva efter visdom?”
Vi ställde fem snabba frågor till Simon Kyaga!
Vad innebär det att vara vis i dagens moderna samhälle och varför är det något vi ska eftersträva?
– Vår tid präglas av mycket snabb förändring. De senaste tre åren har vi sett en världsomfattande pandemi, krig i vår närmiljö och drastiskt förändrade ekonomiska förutsättningar. Inom kort kommer sannolikt ny teknologi som artificiell intelligens få en avgörande betydelse för hur vi lever våra liv. Samtidigt har vi aldrig haft tillgång till så mycket information och kunskap.
Visdom leder till fred
Vår stora utmaning nu är hur vi ska kunna använda den kunskapen för att möta dagens utmaningar på ett individuellt såväl som samhällsmässigt plan, menar Simon Kyaga.
– Intelligens är inte nog. Vad vi behöver är visdom som kan skapa en bättre värld. Den kan medverka till att skapa samhällen som är präglade av tolerans, hjälpsamhet, empati och fred.
Vad är det för skillnad på att vara vis och intelligent?
– Från 1900 till 2012 har den genomsnittliga intelligensen i industrisamhället ökat med 30 poäng på intelligenstest. Ändå har högre IQ inte bidragit till att vi har kunnat lösa vårt samhälles huvudsakliga problem. Inkomstskillnaderna har ökat, fattigdomen är fortfarande utbredd och vi hotas av en global klimatkatastrof och miljöförstöring. Polisen tycks inte kunna få kontroll över det allt större antalet dödsskjutningar. Auktoritära, antidemokratiska strömningar blir starkare inom politiken. Problemet är alltså att intelligens är otillräckligt för att skapa en bättre värld.
LÄS OCKSÅ: Så stärker sex psykisk hälsa och lycka
Äldre personer ofta visare
Visst kan vi använda intelligens för goda syften, som att skapa tekniska lösningar för gamla och människor med olika funktionsvariationer, understryker Simon.
– Men intelligens kan också användas för onda syften. Som människohandel, den omänskliga ryska krigföringen i Ukraina och andra brott. Visdom däremot kan inte användas för onda syften.
Mår den som är vis, eller strävar efter visdom, bättre än andra?
– Det finns stöd för att visdom är förknippat med välbefinnande. Visa människor mår helt enkelt bättre än andra. Kanske är det en reflektion av en av de mest grundläggande delarna i visdom – att vilja göra gott och hjälpa andra människor.
Kan man öva upp sin vishet, och i så fall hur?
– Vi föreslår en modell av visdom som bygger på intelligens, kreativitet och mänsklighet. Alla dessa tre delar är möjliga att förbättra med konkreta insatser. I boken ger vi flera exempel som har stöd i den vetenskapliga litteraturen. Allt ifrån meditation och fysisk träning till hur du kan arbeta med dina känslor för att bli en visare person.
Kan du ge exempel på personer, nutida eller dåtida, som utstrålar och förmedlar visdom?
– Mer kända exempel idag är till exempel Dalai Lama, Mahatma Gandhi och Nelson Mandela. Men de flesta av oss har någon vis person i sin närhet. Det kan vara en förälder, en farmor, en vän eller någon annan. Ibland ställer ett litet barn visa frågor. Det behöver inte vara en superintelligent person med hög utbildning i filosofi. Oftast är det en äldre person med livserfarenhet, någon som kan ha haft ett hårt liv men har kunnat omvandla sina erfarenheter till något positivt. En sådan människa har omfattande kunskap och är en person som kan ta beslut som gynnar även andra människor, inte bara henne själv.
Av Carolina Eriksson
Detta kännetecknar en vis person
I boken skriver Simon Kyaga och Katrin Goldstein Kyaga att en vis person är känslomässigt stabil och låter inte känslorna fördunkla hennes omdöme. En vis persons kännetecken är medkänsla och altruism, tolerans och ödmjukhet, en medvetenhet om sina egna tillgångar och begränsningar – och ofta också sinne för humor. Slutligen har personen något nytt och kreativt att komma med, något som andra ännu inte har uppmärksammat. ”Det räcker inte med att upprepa vad Aristoteles sa för 2 450 år sedan”.
Så kan du meditera dig visare!
När vi mediterar ökar hjärnans kapacitet när det gäller inlärning, minne, känsloreglering, självuppfattning och empati samt förmågan att se företeelser ur olika perspektiv. Genom meditation kan vi troligen öka vår visdom och bli lyckligare, skriver Simon och Katrin i boken. Och att meditera behöver inte vara svårt.
Gör så här:
Välj en tyst och lugn plats.
Sätt dig bekvämt med rak rygg, gärna korsbent, men det går också bra att sitta vanligt på en stol.
Lägg händerna i knät med höger hand i vänster hand.
Slut ögonen och koncentrera dig på din andning.
Ta lugna och djupa andetag en stund. Känn hur andningen går ut och in.
Rikta uppmärksamheten mot din kropp. Gå igenom varje del.
När du upptäcker en spänning någonstans i kroppen, slappna av just där.
Försök att tänka på ingenting. Tankarna kommer och går, men låt dem bara passera som moln på en blå himmel.
Fortsätt så i ungefär tio minuter.
Öppna ögonen långsamt, avsluta meditationen mjukt.
Senare kan du utöka meditationen till längre perioder. Gradvis ökar du därmed din förmåga till förbättrad uppmärksamhet genom att öva medveten närvaro (mindfulness).