Annons

Skillnaden mellan spf 15 och 50? Inte så stor som du tror!

Hur kan det komma sig att antalet hudcancerfall ökar i samma takt som försäljningen av solskyddsprodukter? Problemet ligger i missförstånd kring hur spf fungerar och att vi vistas för länge i solen. Visste du exempelvis hur liten skillnaden i solskydd är mellan spf 15, 30 och 50?

Carolina Eriksson

Webbredaktör
29 april, 2022
Skillnaden mellan spf 15 och 50? Inte så stor som du tror!

Hur kan det komma sig att antalet hudcancerfall ökar i samma takt som försäljningen av solskyddsprodukter? Problemet ligger i missförstånd kring hur spf fungerar och att vi vistas för länge i solen. Visste du exempelvis hur liten skillnaden i solskydd är mellan spf 15, 30 och 50?

UV-strålningen börjar öka redan under tidig vår och är starkast under sommaren. Och när solen gassar smörjer många in sig med solskyddskräm. Under 2021 såldes hela 930 miljoner solskyddsprodukter världen över. Men kanske är det dags att tänka om när det kommer till hur vi förlitar oss på solskyddsfaktor. För trots att försäljningen av solskyddsprodukter har ökat stadigt, så drabbas varje år cirka 60 000 svenskar av hudcancer – och 500 dör i sjukdomen. Antalet fall av hudcancer stiger alltså i samma takt som försäljningen av solskydd ökar. Hur kan detta gå ihop?

LÄS OCKSÅ: Så skyddar du huden mot solen – med rätt näringsämnen

Togs fram av schweizisk kemist

Vi tar det från början! Det var den schweiziska kemisten Franz Greiter som 1962 tog fram metoden Sun Protection Factor, på svenska ”solskyddsfaktor”. Det är ett mått för hur lång tid du kan vistas i solen utan att bränna dig, i jämförelse med om du inte hade haft något solskydd alls. Om du till exempel blir röd efter 15 minuter i solen så multiplicerar du det med spf-siffran på din solkräm för att få fram den ”säkra tiden”.

Men vad innebär det egentligen när ett solskydd har spf 50, jämfört med spf 15? Det ska vi förklara närmare nu.

Annons

Brant ökning i spf planar ut

På 1980- och 90-talen använde vi ofta solskyddskrämer med spf 2, 4, 6 och 8 – siffror som idag ofta anses vara för låga. Men faktum är att dessa siffror egentligen är mer rättvisande och ärliga – eftersom solskyddsfaktormetoden är utformad och uträknad endast för solskydd upp till spf 10. Den största och viktigaste ökningen i nivån av solskydd sker alltså upp till spf 10, där spf 2 blockar 50 procent av de skadliga UVB-strålarna, och spf 10 blockerar cirka 90 procent. Men sedan planar ökningen ut rejält. Det gör att skillnaden mellan de vanligaste solskyddskrämerna idag, från spf 15 och uppåt, inte skiljer sig så mycket åt. Alla skyddar till mellan 90 och 100 procent.

LÄS OCKSÅ: Bara 8 av 45 solkrämer godkända – hormonstörande ämnen i många

Marginell skillnad i solskydd

Problemet är att många av oss nog fortfarande tänker att spf 50 skyddar nästan dubbelt så bra som en spf 30. Vi tror helt enkelt att ju högre spf, desto längre tid kan vi tillbringa i solen.

Men, sanningen är alltså att det som skiljer i solskydd mellan SPF 30 och 50 är så lite att det inte innebär en märkbar skillnad i UVB-skydd. 1,3 procent, för att vara exakt. Spf 30 blockerar cirka 97 procent av de skadliga solstrålarna, medan spf 50 blockerar 98 procent.

Skillnaden i skydd mellan spf 15 och 30 är på samma sätt inte det dubbla, utan bara cirka 4 procent.

Annons

Tiden i solen avgör

Så hur ska vi då skydda oss i vår och sommar, utöver att förstås stanna inne eller i skuggan om vi är oroliga, samt täcka oss med kläder och hatt, som är de allra säkraste alternativen?

Ett tips är att hålla koll på UV-index där du befinner dig. Det hjälper dig att avgöra om det är dags att börja använda solskyddsprodukter. UV-index hittar du via SMHI eller olika appar. Om index stiger till över 3 bör du skydda dig, framförallt om du har ljus hy.

LÄS OCKSÅ: Här är 4 myter om solskydd

Smarta sensorer är framtiden

Dessutom har svenska företaget Skin plan tagit fram en patenterad metod på sin solkrämsprodukt ”Sun Control”. Du håller upp solkrämsflaskan mot solen när du kliver ut – och vips så färgas en UV-sensor under flaskans lock till en ton mellan ljuslila och mörklila, beroende på hur stark UV-strålningen är. Med hjälp av en tabell på flaskans ena sida får du sedan veta hur länge du, givet din hudton och strålningsnivån för dagen, kan vistas säkert i solen utan att bränna dig.

Flaskan är framtagen och formgiven i samarbete med Philippa Parnevik, som själv fick malignt melanom redan vid 21 års ålder. Hon vill bidra till att sprida information om det viktigaste vad gäller vistelse i solen: tiden. Det gäller framförallt att inte bränna sig och att sluta sola i tid, det vill säga när du börjar få färg.

Och kanske kommer vi i framtiden få se spf-sensorer som inte är knutna till en särskild produkt?

Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten, Skin plan, Apotek hjärtat.

Av Carolina Eriksson

Annons
Fakta

Fakta: Skillnad mellan UVA och UVB

Det är främst UVB-strålning som gör att vi bränner oss om vi solar för mycket. Medan UVA är det som gör pigmentet i huden mörkt.

UVB-strålar har kortare våglängd än UVA och är därför mer energirika. De gör, precis som UVA, att kollagenet i huden bryts ner och att huden åldras i förtid. Både UVA och UVB kan också orsaka hudcancer.

Fysikaliska eller kemiska solskydd?

Vanliga, det vill säga kemiska, solfilter innehåller ämnen som kan vara hormonstörande.
De har även visat sig vara skadliga för våra hav – bland annat påverkas de livsviktiga korallreven negativt, men även den marina miljön i Östersjön.
Det är alltså bra att välja naturliga, ekologiska (fysikaliska) solskydd, både för vår egen hälsa och för miljön, som slipper” ta hand om” produktens kemikalier efter att vi badat eller duschat med krämerna på huden.

Annons