två händer

Snällhet kan förbättra världen över en natt – elakhet aldrig

Fakta

Namn: Filip Reineby
Yrke: Utbildad retorikkonsult vid Örebro universitet. Filip såg sitt talhandikapp som en utmaning och utbildade sig inom talekonsten retorik och är numera verksam som motivationstalare och retorikkonsult. Finalist i UnionenPitch 2017.
Läs mer om Filip på hans hemsida.

Det måste vara viktigare att vi bryr oss om varandra än att tävla om vem som har högst status skriver retorikkonsulten Filip Reineby. I denna debattartikel vill han göra oss uppmärksamma på vikten att visa vår välvilja i både ord och handling.

Vid två tillfällen hösten 2017 upprörs krönikörer i Aftonbladet över stockholmarnas elakhet, ovänlighet och egoism. Två andra som skrivit om sin avsky för detta beteende är Laila Bagge och Annika Leone. Samtliga beskriver hur stockholmare knuffar sig fram i tunnelbanan, mataffären eller på krogen för att komma först, utan ett tecken på att be om ursäkt. Hur de vägrar visa hänsyn och respekt mot sina medmänniskor och att de flesta verkar bry sig mer om sitt rykte, sin status och förnämlighet än att vara snälla.

Peter Kadhammar ger som exempel i sin krönika en händelse på ettans buss genom centrala Stockholm. Ingen av de icke-handikappade passagerarna som verkar vara i åldrarna 20-45 reser sig upp från handikapplatserna de sitter på för att ge plats åt den äldre damen med rullatorn som precis stigit på efter att med stor möda kämpat sig igenom snökaoset. Inte ens när mannen i kostym blir tillfrågad om han snälla kan tänka sig att ge sin plats åt den äldre damen, sittplatsen som är hennes rättmätiga plats som pensionär, tittar han upp. Inte en min. De övriga passagerarna runt omkring som hört frågan och sett mannens reaktion tittar snopet och obekvämt runt omkring sig, men även de sitter bestämt kvar medan de undviker den äldre damens nästan tårfyllda blick.

 

Bägge krönikorna i Aftonbladet belyser hur dåligt människor i Stockholm mår av detta beteende hos sina medmänniskor. Jag kan själv förstå och relatera till det som skrivs. De gånger jag har besökt Stockholm har även jag upplevt det. Jag vill påpeka att stockholmarna självklart inte är de enda som beter sig illa. De får stå som exempel för ett illvilligt beteende som självklart inte heller gäller alla invånare i staden. Det behöver inte ens vara ett typiskt beteende för just Stockholms stad.

LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: ”Att be är att öka hållbarheten”

Det finns dock stor nytta med att belysa den här problematiken. Vi behöver se verkligheten. Detta katastrofala beteende är något som angår oss alla. Vi är alla en del av problemet och en del av lösningen. Vi har låtit respektlöshet och elakhet ta sig in i vårt samhälle. Vi har till och med normaliserat det och nästan börjat idolisera människor som beter sig som svin och bara tänker på sig själva.

Varför tillåter vi människor att inte vara snälla? Varför låter vi de människor som gått över lik för att nå framgång inspirera oss? Det finns ett enkelt och tydligt svar på detta, som jag ska återkomma till snart.

Jag har i hela mitt liv upplevt detta ”tänka-på-sig-själv-skita-i-alla-andra” klimat. Det fanns i grundskolan, på gymnasiet och på fotbollträningarna. Det fanns i omklädningsrummet och på festerna. Det fanns på min första arbetsplats och det har funnits på nästan alla arbeten därefter. De arbetsplatser som aktivt arbetat för en vänlig företagskultur är de jag mått bäst på. Dessa har även varit de mest framgångsrika av företagen jag arbetat för, vilket säger en del. Det är dags att vi börjar aktivt arbeta för en förändring.

 

LÄS OCKSÅ: ”Att inte hela tiden prestera är en prestation i sig”

Varför tillåter vi oss att inte vara snälla?
Varför uppmuntrar vi varandra att gå över lik och bara tänka på oss själva för att nå framgång? Varför jobbar vi inte hårdare för en förändring?

Svaret är enkelt och kort. Det är lättare och bekvämare att vara elak. Det är jobbigt och obekvämt att vara den som står upp för det rätta. Att vara den som säger ifrån när andra beter sig dåligt. Det är lättare att vara tyst. Det är ansträngande att vara den som ger upp sin plats åt den äldre kvinnan, eftersom vi då måste offra något. Det är lättare att låtsas som ingenting och sitta kvar, skammen kan vi förtränga så småningom.

Varför ska du le, vara vänlig och låta någon annan gå före dig i tunnelbanan? Varför ska du göra ett skit för någon annan? Ingen annan i världen bryr sig ju?
Jodå, vi är några som bryr oss.

LÄS OCKSÅ: Grabbar – vi måste hjälpas åt att tämja vår inre tjur

Därför begär jag något av dig
Jag begär av dig att arbeta varje dag för att fatta bättre beslut, göra godare handlingar och ha ett välvilligare beteende. För jag vet att i slutändan är det inte bara jag eller några få andra som straffas för att du inte är snäll. Det är inte bara de du knuffar undan på tunnelbanan som mår dåligt. Det är inte bara den äldre damen som har ont i ryggen som vill börja gråta för att du inte visar henne välvilja. Det är i slutändan alla människor du möter. Dina kollegor, dina kunder, dina släktingar och dina barn.
För som Dominika Peczynski skrev, det elaka beteendet är smittsamt och går i en ond cirkel. När människor ser att du inte bryr dig om andra, så kommer de ta efter ditt beteende. Du är ansvarig för hur du beter dig och du är ansvarig för hur andra beter sig. Vi är alla ansvariga.

 

Vad tror du händer om ingen skulle bry sig?
Vad händer om jag och alla vi som slåss för ett bättre samhälle istället uppmuntrade till att fortsätta knuffa bort alla andra? Du vet liksom jag att om vi alla slutar ta goda beslut eller slutar bete oss välvilligt, då går allt skogen. Det skulle eskalera och det du först inte tyckte gjorde något, kommer sedan tagit sådana proportioner att du önskade att allt vore ogjort. Du som är snäll; fortsätt för det är värt det. För er som inte bryr er och knuffar bort alla andra eller ni som ser på utan att våga säga ifrån; kom igen! Det är dags nu. Det är dags att vara den som gör det rätta.

Glöm aldrig. Snälla människor kan förbättra världen över en natt – elaka människor förbättrar den inte alls.

Filip Reineby

Filip Reineby är retorikkonsult och motivationstalare 

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Filip Reineby
Yrke: Utbildad retorikkonsult vid Örebro universitet. Filip såg sitt talhandikapp som en utmaning och utbildade sig inom talekonsten retorik och är numera verksam som motivationstalare och retorikkonsult. Finalist i UnionenPitch 2017.
Läs mer om Filip på hans hemsida.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

 

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.