Det kommer ständigt nya siffror på att den psykiska ohälsan bland unga ökar men inte så mycket som visar på varför. Vid Uppsala universitet bedrivs sedan några år en studie som ska öka den kunskapen genom att bland annat studera gener för att göra det möjligt att ställa tidigare diagnoser.
Anledningen till studien startade är att nästan en tredjedel av alla ungdomar känner behov av att söka hjälp och syftet är att hitta olika biomarkörer i blodet med koppling till psykisk ohälsa för att kunna hjälpa fler och helst i ett tidigt skede.
Letar efter ledtrådar i generna
I studien bedöms deltagarnas risk att utveckla psykisk ohälsa. Vid första besöket när deltagarna var 14–15 år fick de fylla i ett frågeformulär och lämna blodprov. Efter det gjordes uppföljningar för att se hur det gick för dem. I blodprovet mäter forskarna ungdomarnas DNA men även hur generna uttrycks. Förhoppningen är att hitta försökspersonerna innan de utvecklar en psykisk störning. Det gör det lättare att hitta samband och dra slutsatser om vad som är konsekvenser av sjukdomen och vad som är orsak.
I blodet mäts nivåerna av vissa så kallade mikroRNA, som har betydelse för genreglering. Mikro-RNA kan fungera på liknande sätt som hormoner, det vill säga att koncentrationen i blodet varierar beroende på sjukdomstillståndet. En ökad kunskap om hur det är kopplat till psykisk ohälsa skulle enligt forskarna kunna bidra till att ta fram bättre och mer riktad vård.
LÄS OCKSÅ: Ny studie ska kartlägga orsaken bakom depression
Vill ha en mer objektiv bild
Vid psykiatriska undersökningar utgår man ifrån vad patienten berättar. Något som kan se ut på väldigt olika sätt, då är ett blodprov är mer objektivt menar forskarna. I studien undersöks också hur försökspersoner svarar på läkemedelsbehandling och kognitiv behandling.
Forskarna intresserar sig främst för den så kallade epigenetiken, det vill säga sambandet mellan arv och miljöpåverkan. Det kan exeplevis vara trauman under uppväxten eller i unga år som skapar psykisk ohälsa.
LÄS OCKSÅ: Instagram-bilder avslöjar hur du mår
Fördelar med långtidsstudie
Studien med cirka 900 deltagare är ett långtidsprojekt där forskarna följer upp ungdomarna med jämna mellanrum under flera års tid. Vid uppföljningen tas nya blodprov och deltagarna får även fylla i frågeformulär. Fördelen med en långtidsstudie av unga är enligt forskarna att prover från när de är friska kan jämföras med prover när de mår psykiskt dåligt, och sedan med nya prover när de mår bättre igen.
LÄS OCKSÅ: Probiotika och kostomläggning – hjälp vid depression
Ska göra det lättare att ställa diagnos
Andra forskargrupper har visat att det finns biomarkörer som är kopplade till självmordsrisk vilket innebär att man med ett enkelt blodprov skulle kunde se om en person har en förhöjd risk för självmord.
Och det finns redan idag tekniker för att mäta värden i blod, som är relaterade till psykisk ohälsa. Exempelvis stresshormon kortisol men det ger bara en del av bilden. I studien i Uppsala mäts även hormoner och proteiner i blodet för att skapa en helhetsbild. Markörer som ska göra det lättare utveckla ett diagnostest. Även om forskning pågår inom området är idag ett sådant test långt borta.
Av redaktionen
Källa: Uppsala universitet och Hälsorapporten