I dag har spelberoende blivit så pass utbrett och stort att regeringen anser att det blivit ett folkhälsoproblem. Siffror visar på att 340 000 svenskar har ett spelberoende. Ny teknik har bidragit till ett komplexare missbruk. Nu visar forskning en koppling mellan hjärnans belöningsnätverk och att följa impulser som medför risker.
Den digitala världen har öppnat många möjligheter till ett bekvämare liv, men allt som sker över nätet är som bekant inte enbart av godo. Marknaden för spel utnyttjar människors svagheter och lättheten att spela över nätet gör att man kan få problem bara med ett snabbt klick.
340 000 svenskar har i dag någon form av spelberoende, och de med allvarlig problematik ökar snabbt. Nätspel är det vanligaste problemet hos dem som söker hjälp.
Personer med spelberoende har ofta sämre hälsa och förstås ekonomiska problem. Det finns en koppling till psykisk ohälsa och antalet självmord bland spelberoende är 15 gånger högre. Siffror visar att 76 000 barn växer upp i familjer där det finns spelberoende.
LÄS OCKSÅ: Det här ligger bakom kvinnors alkoholproblem
Kommuner måste behandla
Från och med 2018 finns så kallat hasardspelsyndrom med i manualen för diagnos på spelmissbruk. Det betyder att kommunerna måste behandla problematiken. De spelberoendes riksförbund har varnat för detta folkhälsoproblem, som redan gett tråkiga konsekvenser för de som redan är spelberoende.
I mars i år meddelade regeringen att de kommer att förslå en ny och bredare strategi där hasardspel ska tas in på alla plan, från lokal nivå till nationell nivå.
Nikita Tjernström, som är doktorand i gruppen Neurofarmakologi, beroende och beteende har tillsammans med andra forskare gjort en studie på råttor och beroende. Hon säger:
– Detta kräver ökad kunskap, och forskningen bryter just nu kontinuerligt viktig mark. Vid Uppsala universitet har vi i en pågående studie av råttor fastslagit skillnader i hjärnans belöningsnätverk mellan de individer som gör strategiska val och de som gör impulsiva, riskfyllda val.
LÄS OCKSÅ: Sexmissbruk kopplas till stress
Alkohol och djärva val
Anledningen till att man lägger tyngd i studierna på råttor är att deras belöningsnätverk är så pass likt människans. Vid Uppsala universitets har man också gjort alkoholforskning på råttor som visat sig framgångsrik.
– I vårt aktuella projekt har vi applicerat dessa erfarenheter i syfte att kartlägga hur råttor agerar inför olika möjligheter att belönas med socker, och där flertalet råttor snabbt inser vilka val som är strategiskt gynnsamma är det en mindre grupp som aldrig tycks lära sig. De fortsätter att göra riskabla, sämre val, och skillnaderna framstår än tydligare i impulstester, berättar Nikita Tjernström.
Forskarna gav råttorna naltrexon, vilket är en substans som används vid behandling av alkoholmissbruk och forskarna ville nu prova detta mot spelberoende. Man kunde se att det minskade deras motivation och impulsivitet, men det fanns ingen påverkan på de val som råttorna gjorde.
– De råttor som gör mer riskabla val väljer också alkohol framför vatten. Vi har identifierat högre aktivitet i hjärnans belöningsnätverk, en högrelevant iakttagelse som vi kommer att utforska vidare, säger Nikita Tjernström.
Av Inger Palm
Källa: Uppsala universitet