Annons

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Inger Palm

13 januari, 2020
Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade
Dela inlägget

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

Deprimerade personer som lever isolerade och som inte utövar någon fysisk aktivitet är oftast långtidssjukskrivna och har svårt att motivera sig och ta initiativ. De har dåliga matvanor och faller ofta tillbaka i en depression efter att ha mått bättre efter en tid. Därför har forskare vid Lunds universitet startat en studie för att ta reda på om en hälsosammare livsstil med fokus på ökad fysisk aktivitet skulle kunna hjälpa patienter med depression att undvika återfall i sjukdomen och må bättre.

LÄS MER: Vältränade muskler ett skydd mot depression

Ny behandlingsmodell
Livia Ambrus, som är forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne, säger i ett pressmeddelande:

– Vi vill inte bara införa bättre levnadsvanor i deras vardag utan också följa upp och se hur det går för dem under en längre tid. Vad jag vet har ingen studie tidigare kombinerat utbildning i varför det är viktigt med sunda levnadsvanor och fysisk aktivitet, med att se till så att patienter med depression verkligen kommer igång med träningen. Och dessutom göra en uppföljning på dem under två års tid, för att visa effekten av förändringen i deras liv.

Annons

Behandlingsmodellen kallas psykoedukativ gruppintervention och de första patienterna som består av 100 män och kvinnor över 18 år, som har eller har haft en eller flera depressioner, har genomgått de tio veckorna.

Livia Ambrus menar att de än så länge är för få patienter för att dra några slutsatser. Hon säger:

– Samtliga har dock upplevt en positiv effekt och mår bättre. De har också bättre värden på sina blodprover, exempelvis har deras blodsockernivåer och de biologiska ämnen som kan tänkas ha betydelse för depression minskat. Nu kommer vi att följa upp dem och göra kontroller efter sex, tolv och 24 månader för att se effekten av bättre levnadsvanor och fysisk aktivitet.

LÄS OCKSÅ: Tre tips för att bli mer stresstålig

Lägger grunden till sunda vanor
Patienterna har under de första tio veckor lyssnat till föreläsningar med olika teman och syftet har varit att göra dem medvetna om sin situation samt att ge dem kunskap och inspiration att ändra sina vanor. Efter lektionerna har gruppen fått diskutera och utbyta sina erfarenheter om vad de ändrade levnadsvanorna inneburit för dem. De har fått hemuppgifter och varje vecka har de, till medryckande musik, fått träna kondition, styrka, smidighet och rörlighet. En modell och träningsform som docenten och fysioterapeuten Amanda Lundvik Gyllensten utformat.

Annons

– De tre sista motionspassen görs på en allmän träningsanläggning för att underlätta för patienterna att börja träna på egen hand och komma in i sunda vanor. För de flesta är det ett jättestort steg att ta, säger Livia Ambrus.

Av Inger Palm

Källa: Lunds universitet

Annons