Övergångsbesvär kan effektivt och på ett säkert sätt behandlas med en kombination av östrogen och ett progesteron om livmodern är kvar eller bara östrogen om den är bortopererad. Men svenska kvinnor ska inte behöva vara hänvisade till hormoner som ökar risken för vissa cancerformer, utan kunna få hormoner som är säkra och naturliga.
Det menar föreläsaren och författaren Mia Lundin och skriver i ett inlägg på Kurera debatt om hur hon tycker att det är hög tid att svenska läkare blev mer pålästa i ämnet och bättre på att skriva ut bioidentiska hormoner.
Hormonella besvär, som till exempel dem vid menopaus, kan effektivt och säkert behandlas med en kombination av östrogen och ett progesteron, om livmodern är kvar – eller bara östrogen om den är bortopererad. Allt fler av dagens kvinnor är pålästa när det handlar om fördelarna med hormonersättning och vill ha hormoner som är säkra och naturliga.
Men de får dem inte utskrivna.
► Läs också: Hormonella obalanser hos kvinnor
Finns aktuell forskning på området
Många kvinnor som läst min bok Kaos i kvinnohjärnan har till exempel lärt sig mer om de positiva effekterna av ”bioidentiska hormoner”, och går till sina läkare för att få dem utskrivna. Där får de dock ofta beskedet att läkare i Sverige inte skriver ut bioidentiska hormoner, eftersom det saknas aktuell forskning på området. Detta stämmer inte: det finns forskning. Denna forskning är vad andra länder i Europa, USA och Kanada baserar sina riktlinjer på.
Skillnaden mellan syntetiska och bioidentiska hormoner
Andra läkare påstår att syntetiska och bioidentiska hormoner är exakt likadana eftersom båda sorterna framställs i laboratorier, samt att alla hormoner ökar risken för bröstcancer. Det är visserligen sant att bioidentiska hormoner, i likhet med syntetiska, framställs i laboratorier, men det är inte sant att de är exakt likadana; skillnaden ligger i hormonernas molekylstruktur.
Det är heller inte sant att alla hormoner orsakar bröstcancer. Tvärtom, vissa aktuella studier påvisar att en del hormoner faktiskt minskar risken.
► Läs också: Vårt sköra och finstämda hormonsystem – så funkar det!
Samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade hormoner
Till skillnad från kemiskt förändrade syntetiska hormoner har bioidentiska hormoner samma molekylstruktur som kroppens egenproducerade. Därför ”känner kroppen igen” dem och samspelar med dem på samma sätt som den skulle samspela med hormoner som producerats i äggstockarna – som en nyckel som passar i låset.
Bioidentiska hormoner är den nyckel som passar perfekt till låset, det vill säga kroppens hormonreceptorer. När de är på plats återvinner våra kroppar sin balans och obehagliga symtom från hormonell obalans börjar att försvinna.
► Läs också: Forskning: Starkt samband mellan D-vitaminbrist och bröstcancer
Syntetiska hormoner kan ge skadliga biverkningar
Syntetiska hormoner däremot har kemiskt manipulerade former som våra kroppar inte känner igen. Dessutom upptas de inte på ett effektivt sätt i kroppen och stör därför hormonfunktionens normala ebb och flod, vilket i sin tur kan orsaka skadliga biverkningar.
Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt i Sverige
I Sverige finns ett flertal bioidentiska östrogenpreparat tillgängliga för kvinnor som lider av klimakteriesymtom. Preparat som läkare skriver ut utan att nödvändigtvis förknippa dem med ordet ”bioidentiskt”. Exempel på bioidentiskt östrogen som finns tillgängligt via recept i Sverige är: Estradot, Divigel och Femanest. Det har visat sig i flera studier att transdermalt östrogen (tillfört genom huden i gel eller plåster) inte ökar risken för blodpropp eller stroke.
► Läs också: Katrin Zytomierska: ”Aldrig mer hormoner”
Dåligt utbredd kunskap om progesteron/gulkroppshormon
Det som dessvärre inte är lika utbrett i Sverige är kunskapen om det naturliga progesteronet eller gulkroppshormonet. Kvinnor som använder östrogen och fortfarande har en livmoder, måste också använda ett naturligt progesteron eller syntetiskt progesteron (gestagen) för att förebygga livmoderscancer (eller snarare cancer i slemhinnan i livmodern men det går under namnet livmoderscancer).
Ökar inte risken för bröstcancer och har sällan biverkningar
Bioidentiskt progesteron finns tillgängligt i både USA och många europiska länder, men i Sverige har det ännu inte godkänts av Läkemedelsverket. Den 25 augusti 2014 kom Läkemedelsverket ut med sina nya Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär. Det enda progesteron som nämns är syntetiskt progesteron (gestagen), trots att aktuell forskning visar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer, medan bioidentiskt progesteron har visat sig vara säkert. Enligt min erfarenhet orsakar syntetiskt progesteron även biverkningar i form av ångest, oro och depression. Bioidentiskt progesteron däremot är lugnande och har sällan biverkningar.
► Läs också: Lilla guiden till hormoner
Hormonexperters gemensamma uppfattning
Hormonexperter över hela världen har kommit fram till att hormonersättning är säkert, och att friska kvinnor som genomgår de första tio åren av klimakteriet och behöver hormonersättningsbehandling för att lindra besvär och förebygga åldersrelaterad sjukdom inte bör vara rädda för det.
Många fördelar utöver hormonell balans
Med stöd i aktuell forskning och 25 års klinisk erfarenhet hävdar jag att en korrekt balans av bioidentiska hormoner håller hjärnan fokuserad, kroppen friskare och själen gladare. Ett tillskott av bioidentiska hormoner kan minska risken för åldersrelaterade sjukdomar, samt hålla kolesterolvärdet och utvecklingen av plack i kranskärlen i schack, vilket i sin tur leder till en avsevärd minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Allt detta utan ökad risk för bröstcancer.
► Läs också: Bidrottningsgelé ger hormonbalans
Min vädjan
Jag vädjar härmed att bioidentiskt progesteron blir tillgängligt för receptförskrivning i Sverige.
Studier som bekräftar att syntetiskt progesteron ökar risken för bröstcancer medan mikroniserat naturligt progesteron inte ökar risken samtidigt som det skyddar slemhinnan och förebygger livmoderscancer.
Av Mia Lundin, föreläsare, författare och specialistsjuksköterska
Källor:
Gadducci, A., Biglia, N., Cosio, S., Sismondi, P., and Genazzani, A.R. Progestogen component in combined hormone replacement therapy in postmenopausal women and breast cancer risk: a debated clinical issue. Gynecol Endocrinol. 2009; 25: 807–815
Gompel, A. Micronized progesterone and its impact on the endometrium and breast vs. progestogens. Climacteric. 2012; 15: 18–25
L’hermite, M. HRT optimization, using transdermal estradiol plus micronized progesterone, a safer HRT. Climacteric. 2013; 16: 44–53
Lindenfeld, E.A. and Langer, R.D. Bleeding patterns of the hormone replacement therapies in the postmenopausal estrogen and progestin intervention trial. Obstet Gynecol. 2002; 100: 853
Goletiani, N.V., Keith, D.R., and Gorsky, S.J. Progesterone: review of safety for clinical studies. Exp Clin Psychopharmacol. 2007; 15: 427–444
Campagnoli, C., et al. 2005. Progestins and progesterone in hormone replacement therapy and the risk of breast cancer. J. Steroid Biochem. Mol. Biol., 96 (2), 95–108. URL:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1974841/?tool=pubmed (accessed 05.13.2010).
Fournier et al, “Use of different postmenopausal hormone therapies and risk of histology- and hormone receptor-defined invasive breast cancer,” J Clin Oncol 2008 Mar 10;26(8):1260-8.
Fournier et al, “Unequal risks for breast cancer associated with different hormone replacement therapies: results from the E3N cohort study,” Breast Cancer Res Treat 2008 Jan;107(1):103-11.
Fournier et al, “Breast cancer risk in relation to different types of hormone replacement therapy in the E3N-EPIC cohort,” Int J Cancer 2005 Apr 10;114(3):448-54.
Women’s Health Initiative Participant Website. June 2003. Estrogen plus progestin effects on breast cancer and mammograms. URL: http://www.whi.org/findings/ht/eplusp_bc.php (accessed 02.20.2007).
Wood, C., et al. 2007. Effects of estradiol with micronized progesterone or medroxyprogesterone acetate on risk markers for breast cancer in postmenopausal monkeys. Breast Cancer Res. Treat., 101 (2), 125–134.
Darj E, Nilssons, Axelsson O, Hellebrg D. Clinical and endometrial effects of oestradio and progesterone in postmenopausal women. Maturitas, 1991 Jun;13(2): 109-15
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Mia Lundin är sjuksköterskan som blev föreläsare, författare och expert på området bioidentiska hormoner. Hon har specialistutbildning inom gynekologi och obstetrik, fokuserar på behandling av hormonella rubbningar som PMS, postpartum depression och klimakteriet – och håller sig ständigt a´ jour med den senaste forskningen.
Under 17 år drev hon kliniken The Center for Hormonal and Nutritional Balance i Kalifornien. När hon stängde sin praktik 2014 hade hon behandlat fler än 4000 patienter.
Hon har 25 års erfarenhet inom kvinnohälsa och gynekologi och brinner för att sprida kunskapen om hormonersättning, dess för-och nackdelar och för att informera kvinnor världen över om varför de mår som de mår och om hur de på ett naturligt och säkert sätt kan hitta hormonell balans och ökat välmående – utan risk för biverkningar eller olika former av kvinnocancer.
Mia Lundins bok ”Kaos i kvinnohjärnan” är den första boken som tar upp emotionella symtom och frågor kopplade till hormoner och obalans i hjärnans kemi.
Läs mer om Mia Lundinhär.