En del är känsliga för gluten utan att ha celiaki. Här reder vi ut skillnaden mellan celiaki och glutenkänslighet och hur du kan hjälpa din glutenkänsliga mage.
Gutenkänslighet är ett mindre känt tillstånd än glutenintolerans, celiaki. Från vissa håll har det dock avfärdats som en föreställning, alltså att man förväntar sig att må dåligt av att äta gluten, och då gör det. Men viss forskning pekar på att fler personer än man tror är just glutenkänsliga.
Här reder vi ut skillnaden mellan celiaki och glutenkänslighet och vad du kan göra för att hjälpa din glutenkänsliga mage.
LÄS OCKSÅ: Ligger virus bakom glutenintolerans?
Glutenkänslighet:
- Innebär att man, efter att ha uteslutit celiaki och veteallergi, ändå får symptom av kost med gluten i, och att symtomen försvinner när man utesluter gluten.
- Symtomen kan likna de besvär som fås vid celiaki: som gaser och uppsvälld mage, kramper i magen, förstoppning och/eller diarré, samt ledvärk och trötthet – utan att en läkare kan bekräfta att du har celiaki.
- Inga skador i tarmen uppstår som vid celiaki och man får heller inte de antikroppar som syns i blodproverna för celiaki.
- Forskarna har dock upptäckt att tarmbarriären hos människor med glutenkänslighet är försvagad, vilket leder till en inflammatorisk immunrespons i kroppen. De bildar också en annan typ av antikroppar än personer med celiaki, vilket gör att de inflammatoriska reaktionerna skiljer sig åt.
- En studie från 2012 visade att glutenkänslighet kan vara upp till 30 gånger vanligare än celiaki. Bara ca 1 procent av de personer som har IBS har även celiaki, medan andelen IBS-patienter med glutenkänslighet (utan celiaki) är över 30 procent. Och när de äter glutenfri kost försvinner IBS-symtomen, enligt studien i fråga (från Caroccio A. med flera, se ”Källor”)
- Glutenöverkänslighet utan celiaki kan ibland förväxlas med veteallergi som ger allergiska symtom som rinnsnuva, utslag och i allvarliga fall allergisk chock när man får i sig vete.
LÄS OCKSÅ: Glutenintoleranta får oftare selenbrist
Celiaki:
- En autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i tunntarmen och finns hos cirka 2 procent av befolkningen i Sverige. Kallas även glutenintolerans. Ökar bland barn, särskilt de som äter mycket gluten.
- Innebär att kroppen angriper tunntarmens egna vävnad när man äter något med gluten i.
- Hos vuxna kan symtomen vara diffusa. Några är trötthet, depression och viktminskning. Vanligt är också magbesvär, men de varierar från person till person och kan bestå av gaser, uppsvälldhet och förstoppning/diarré. Även trötthet, viktnedgång, blodbrist, ledvärk och huvudvärk kan vara symtom, liksom svårigheter att bli gravid.
- Hos barn är de vanligaste symtomen att de växer sämre än andra barn, att de får ont i magen, diarré/förstoppning, illamående och kräkningar, dålig aptit samt järn- och vitaminbrist.
- Obehandlad celiaki kan i vuxen ålder ge järnbrist och vitaminbrist, eftersom tarmen inte kan ta upp näringsämnena lika effektivt när tarmluddet är borta eller skadat. Även laktosintolerans är ett symtom vid obehandlad celiaki. Detta eftersom tarmen har svårt att bryta ner laktos (mjölksocker) när det finns mindre av enzymet laktas i tarmen när tarmluddet är skadat. Likaså är blåsor i munnen, så kallad afte, ett symtom. Blåsor på huden kan också uppstå, främst på armbågar, skinkorna och underarmar, och kallas då ”hudceliaki”. Även benbrott förekommer, på grund av oförmågan att ta upp kalk i tarmen, vilket leder till benskörhet.
LÄS OCKSÅ: Allergisk eller “bara” överkänslig?
Sofia Antonsson är dietist, och IBS-expert och grundare av Belly Balance.
Hur ser din erfarenhet ut av glutenkänslighet, hur ofta har personer som söker hjälp hos dig för magproblem i själva verket detta tillstånd, kanske i kombination med IBS, och inte konstaterad celiaki?
– Jag träffar ofta personer med IBS eller orolig mage som tror att det är gluten som är problemet eftersom de blir mycket bättre i magen när de tar bort bröd och pasta. När man då testar att lägga till gluten genom till exempel dinkelmjöl klarar de flesta av det utan att få symtom. Några personer får dock problem ändå kopplat till just gluten, men då handlar det vanligen inte om symtom kopplade till magen utan snarare ledvärk, migrän eller att man helt enkelt känner sig trött och energilös. Antalet som har glutenkänslighet är endast några procent enligt de studier som finns. För den som är osäker är det bra att ta hjälp av en dietist.
Vad kan man som ”glutenkänslig” göra för att hjälpa sig själv? Räcker det att dra ner på gluten, eller bör man äta eller göra annat som främjar hälsan i tunntarm och mage?
– Eftersom det inte finns några riktlinjer att följa för den som är glutenkänslig får man testa sig fram. Det kan vara så att man inte klarar gluten i vete, men att det går bättre med dinkel eller råg. Samma sak med surdegsbröd, det verkar också vara en del som klarar det bättre. Man får helt enkelt testa sig fram och inte bli onödigt begränsad. Självklart är det alltid bra att stärka upp tarmen så mycket man bara kan med fibrer och probiotika.
-Carroccio A, Mansueto P, Iacono G, Soresi M, et.al.: ”Non-celiac wheat sensitivity diagnosed by double-blind placebo-controlled challenge: exploring a new clinical entity
-”Intestinal cell damage and systemic immune activation in individuals reporting sensitivity to wheat in the absence of coeliac disease”
-Subclass Profile of IgG Antibody Response to Gluten Differentiates Non-Celiac Gluten Sensitivity from Celiac Disease
Av Carolina Eriksson
Gluten, glutein och gliadin
*Gluten är ett klistrigt protein som framför allt finns i vete, men även i korn och råg. Det består till 80 procent av de två proteinerna glutein och gliadin.
*Gliadin är extra svårt för kroppen att bryta ned till enskilda aminosyror och därför passerar det genom matsmältningen i större molekyler.
Enzymer kan bryta ner gluten (hos dig som inte har celiaki)
Har du celiaki är det förstås helt nödvändigt att äta en helt glutenfri kost. Men glutenkänsliga personer, som råkat få i sig mat som innehåller gluten, eller vet redan innan att man kommer äta något med gluten i, kan testa att förebygga och tackla problemen genom att äta kosttillskott med enzymer.
Den vanligaste typen av glutenenzym kallas för ”endopetidas” (PEP).
Det spjälkar de olika bindningarna inuti glutenproteinets aminosyrakedja.
Ett annat enzym är DPP-IV, som är en så kallad ”exopeptidas”. Det har en mer specifik funktion i tarmen och behöver hjälp av PEP för att helt bryta ner gluten eller gliadin.
De kombinerade enzymerna bryter effektivt ner glutenproteiner genom att spjälka aminosyrakedjan på flera ställen samtidigt. Enzymerna verkar såväl i magsäcken som i tunntarmen.