Varför blir vi bara fetare? Vi frågade skribenten och bloggaren Jacob Gudiol som har skrivit boken ”Skitmat”. Här berättar han varför vi äter mat som vi vet är dålig för oss, hur den påverkar oss och varför vi aldrig blir mätta på den.
Fetma anses av många vara den nya folksjukdomen, trots hälsotrenden som råder. Sett till BMI ska 50 procent av befolkningen vara överviktiga idag. Det är en skrämmande utveckling, som Jacob Gudiol tycker vi måste stoppa – men det kommer inte bli lätt. Därför skrev han boken ”Skitmat”.
– Det är enormt viktigt att dessa fakta når folk. Idag finns det inga långsiktiga studier som visar på metoder som fungerar för att folk inte ska gå upp i vikt. Men det finns massor av studier som visar på metoder för att folk ska gå upp i vikt, och undviker du dessa är chansen större att inte du går upp i vikt, förklarar han.
Han säger att bland de som inte är överviktiga i Sverige är ungdomar överrepresenterade.
– Många av dem har bara inte blivit överviktiga ännu. Övervikten smyger sig på med åldern idag.
Läs också: Ät röd kost – lev ett längre och smalare liv
Problemet finns i miljön
I boken beskriver Jacob Gudiol studier och undersökningar på övervikt och olika dieter. Han menar att det stora problemet inte ligger i brist på självkontroll, utan i miljön som vi lever i.
– Naturligtvis har eget ansvar en betydande roll, men om vi fortsätter att säga att alla bara måste ta mer eget ansvar kommer det inte hända något med övervikten. Vi måste börja förändra miljön. Dålig mat får alltför mycket utrymme i reklam, media och på tv. Om 50 procent inte klarar av att säga nej, att ta eget ansvar, då måste vi börja fundera kring om det är rimligt att fortsätta att lägga allt ansvar på individer istället för att vi som samhälle försöker agera.
Högbelönande mat
All mat är belönande, det är därför vi äter av den. Problemet är för mycket högbelönande mat, menar Jacob Gudiol. Det finns mat idag som är lockande, som gör att vi drivs att äta trots att vi inte är hungriga, eller så äter vi för mycket när vi är hungriga.
– Det tillverkas mat som är svår att stå emot, framförallt om du är trött och stressad. Maten är också allt för tillgänglig. Förr i tiden kanske du fick chans att äta lite tårta en gång i veckan. Då behövde du bara vara disciplinerad en gång. Nu erbjuds man ofta vardagsfika två till tre gånger om dagen.
– Har man tackat nej till kaka på förmiddagen är det enkelt att man unnar sig till slut på eftermiddagen. Vår självkontroll räcker inte till i den miljön vi lever i.
Han demonstrerar med ett exempel på hur belöning från maten kan fungera. Tänk dig att något i din miljö förändras som innebär mer belöning. Kanske har din lokala takeaway-restaurang börjat använda mer socker och fett i maten. Det gör att du får i dig mer energi vid varje måltid eller att du går dit oftare.
– En ökad belöning kommer du vilja ha mer av. Ditt driv att äta ökar och du går upp i vikt.
”Gör en plan”
Det går att undvika fällan genom att göra en slags plan.
– Om man vet att man ska utsätta sig för att handla när man är hungrig bör man göra en plan. Man kan välja en omväg i butiken för att inte gå förbi godiset. Det kommer kännas som om man nästan dumförklarar sig själv, men det kan vara värt det, berättar han.
Annars är det viktigaste att ändra matvanorna till det bättre. Tänk mer bra råvaror och mindre processad mat, laga mat från grunden och var skeptisk till reklam. Gudiol säger att du till och med kan sänka ljudet på tv:n när reklamen går på.
– Det finns en anledning till varför man betalar en miljon i sekunden för att synas under reklamen på Super Bowl. Det lönar sig för livsmedelsföretaget, vi påverkas alla av reklam.
Lösningen är emellertid inte att ta bort matens belöning helt och hållet, utan att minska den så att kroppen hittar en balans. Målet är att hitta tillbaka till en nivå där kroppen är i homeostas, det vill säga att kroppen själv kan reglera hungern efter sitt energibehov.
Läs också: ”Hormonrubbningar blir vanligare på grund av onaturlig mat”
Cafeteriadieten
En förlängning på problemet är att vi idag har så många valmöjligheter. Studier visar att ju fler val, desto mer äter vi.
– Orsaken är något som kallas för sensorisk specifik mättnad. Det innebär att vi snabbt tröttnar på maten om den inte stimulerar så många smaker och sinnen. Du blir helt enkelt mättare på mindre kalorier om du endast äter bröd, jämfört med om du äter bröd med smör och ost. Ju fler val och större variation i smaker, desto mer kommer du äta.
En stor variation i smak, tillsammans med stora mängder tillsatt socker och fett är högbelönande mat och anses vara anledningen till att den så kallade cafeteria-dieten är den som visats sig vara mest framgångsrik i försök att göra djur feta. Råttor som åt en kalasdiet bestående av kakor, ost, chokladmjölk och salami gick upp i vikt mer än tre gånger så fort som råttor med vanlig mat. Dieten har också testats på människor som fritt fick äta sig mätta på cafeteria-mat. De hade tjugo rätter att välja på och allt var färdigproducerat och köpt i en vanlig mataffär. Resultatet blev att deltagarna dubblade sitt kaloriintag på en vecka och de gick upp 2, 3 kilo i snitt.
– Cafeteriadieten gör oss överviktiga på grund av dess belönande effekt. Effekten av den maten är helt enkelt att du väldigt lätt äter mer kalorier än vad du behöver. Risken att du kommer äta något trots att du egentligen inte är hungrig, och trots att din kropp inte är i behov av fler kalorier, är väldigt hög, avslutar Jacob Gudiol.
Läs också: Skräpmat kan eliminera ditt sug efter nyttig mat
Av Emma V Larsson
Skitmat
Jacob Gudiol definierar skitmat så här:
”Termen skitmat refererar till högprocessad mat som oftast produceras av stora världsomspännande företag. Dessa produkter är skapade från delar av bra råvaror så som de billiga resterna från köttprodukter, billiga ingredienser så som raffinerad stärkelse, socker, fett och olja, konserveringsmedel, samt andra tillsatser. Produkterna är utformade för att vara väldigt aptitliga och för att lura kroppens hunger och mättnadskänslor. Många av dessa produkter, även om de är lagliga, är i själva verket dåliga plagiat tillverkade för att se ut som, och smaka som, hälsosam mat. De är formulerade och förpackade för att ha en lång hållbarhet och för att eliminera behovet av tillagning eller preparering. De kan konsumeras varsomhelst, omedelbart eller väldigt fort. ”