Trots att många lever i tron att Sverige är ett jämställt land ligger kvinnors löner fortfarande i genomsnitt 11,3 procent lägre än mäns. Dessutom är Sverige långt ifrån jämlikt när det gäller fördelningen av föräldrapenning- och vabbdagar, något som i förlängningen även det får stora ekonomiska konsekvenser för kvinnorna.
– Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu, säger Carina Ohlsson, S-kvinnornas förbundsordförande och en av talespersonerna för 16:06-rörelsen, till Kurera.
1919 gick lagförslaget om kvinnlig rösträtt igenom i Sverige. Men trots att det gått hundra år sedan denna milstolpe går det sakta fram med jämlikheten på andra plan.
Sverige är fortfarande långt ifrån jämlikt när det kommer till sådant som exempelvis fördelning av hemarbete, ansvar för barn, föräldrapenning- och vabbdagar, löneutveckling, pension och möjlighet till heltidsjobb och karriärutveckling.
Kvinnor jobbar gratis 54 minuter om dagen
För sex år sedan initierades kampanjen ”16:06 – lön hela dagen.” Namnet syftar till att Sveriges löneskillnader, omräknat i tid, innebär att kvinnor varje dag jobbar gratis efter klockan 16:06, medan män får betalt för hela sin arbetsdag från 08:00 till 17:00.
LÄS OCKSÅ: Alexandra Charles: “Kvinnor diskrimineras inom hjärtforskning”
26 förbund och organisationer står enade i frågan
Bakom kampanjen står ”16:06-rörelsen”, en sammanslutning av 26 olika förbund och organisationer från politiskt, fackligt- samt kvinnorörelsehåll, vilka tillsammans arbetar för att även kvinnor ska få lön för hela sin arbetsdag.
– Idag får en kvinna ut i genomsnitt 4 000 kronor mindre i lönekuvertet varje månad jämfört med en man. Det blir 48 000 kronor på ett år, säger Carina Ohlsson, förbundsordförande för S-kvinnorna, ett av förbunden i 16:06-rörelsen.
Förbjudet att lönediskriminera sedan 40 år
Sedan 1980 har det varit lag på att arbetsgivare måste betala ut lika lön oavsett kön. Det kan låta som tillräckligt lång tid att faktiskt få detta till stånd. Men den som tror det lurar sig själv, menar 16:06-rörelsen.
– I snart fyrtio år har det alltså varit förbjudet att lönediskriminera och sedan 25 år tillbaka är det lag på att arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att upptäcka och rätta till osakliga löneskillnader. Trots det görs alldeles för lite, säger Carina Ohlsson.
LÄS OCKSÅ: Kommitté ska minska ojämlikheten i samhället
Arbetsgivare som lönediskriminerar slipper rättslig påföljd
En anledning till att utvecklingen går i sådan snigelfart framåt är att arbetsgivarna inte tar sitt ansvar, hävdar Carina Ohlsson och 16:06-rörelsen. Något arbetsgivarna i dagsläget inte heller tvingas till, menar de, eftersom ”lagen är tandlös”.
– De arbetsgivare som struntar i att åtgärda löneskillnader uppmanas bara att följa lagen om deras försummelse upptäcks. Det leder i princip aldrig till några skarpare påföljder. Vi menar att det måste kosta arbetsgivarna mer att diskriminera.
LÄS OCKSÅ: Professorn: ”200 svenskar dör av jobbstress varje år”
Lika lön för lika arbete – en verklighet år 2044?
Sedan kampanjens start för sex år sedan har klockslaget flyttats fram 15 minuter, från 15:51 till 16:06. Men går förändringen i den takten – det vill säga 2,14 minuter per år – kommer det att dröja till år 2044 innan Sverige når ett arbetsmarknadsläge där lönerna kan anses jämställda mellan könen.
– Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner, konstaterar Carina Ohlsson.
Insatser behövs därför omedelbart, säger hon.
– Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter tar sitt ansvar och vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu.
Föräldrapenning och vabb – viktiga jämställdhetsfrågor
När det gäller en annan viktig jämställdhetsfråga – hur kvinnor och män delar på föräldrapenningdagarna och dagarna med vård av barn – kommer Sverige att få vänta fram till år 2040 innan det är jämställt könen emellan, enligt TCO:s helt färska jämställdhetsindex som beräknas årsvis för hela landet.
Åsa Forsell är TCO:s utredare på området jämställdhet.
– Utvecklingen går åt rätt håll men det går för långsamt, säger hon till Kurera.
LÄS OCKSÅ: Kvinnor mitt i livet oftare sjukskrivna
Därför får kvinnor lägre pensioner
Förra året togs 69,9 procent av dagarna med föräldrapenning och vård av sjukt barn i Sverige ut av kvinnor, visar TCO:s index. Männen tog endast ut 30,3 procent.
Skåne är det län som har mest att jobba på för att nå en jämställd fördelning. Västerbotten är det län där fördelningen idag är mest jämställd.
– Vi är relativt jämställda på arbetsmarknaden men det händer något när barnen kommer. Från den tiden är kvinnor oftare borta längre perioder från sina jobb än män, arbetar oftare deltid, har mer sjukfrånvaro och sämre löne- och karriärutveckling. Och får på sikt lägre pensioner.
Jämställd föräldraledighet – nyckeln till ekonomisk jämställdhet
Åsa Forsell poängterar att det ojämna uttaget av föräldrapenning och vård av sjukt barn påverkar kvinnors ekonomi både kortsiktigt och långsiktigt – och det påverkar dessutom den totala jämställdheten på arbetsmarknaden.
– En jämställd fördelning av föräldradagarna är en nyckel till en jämställd arbetsmarknad och till ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.
Av Isabelle G Hedander
Fakta
Fyra krav från 16:06-rörelsen:
• Skärp DO:s tillsyn av bestämmelserna om årliga lönekartläggningar
– För att lagen ska följas måste tillsynen skärpas och arbetsgivare som bryter mot reglerna straffas med vite eller andra påföljder.
• En mer jämställd föräldraförsäkring
– Idag tar män ut en knapp tredjedel av föräldraledigheten och de gör varje dag en timme mindre obetalt hemarbete. För att bryta detta, och stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, krävs att regering och riksdag tar tydliga steg för att säkerställa ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
• Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer
– Inom kvinnodominerade branscher finns fler osäkra anställningar, sämre löneutveckling och mer ofrivilligt deltidsarbete. Vi vill ha heltidsarbete som norm och tryggare anställningsformer. Här måste regering, kommuner och andra arbetsgivare ge kvinnor och män samma möjlighet.
• Synliggör och åtgärda strukturella löneskillnader
– I kvinnodominerade yrken och branscher är lönerna lägre än i mansdominerade yrken och branscher. Det är fallet även när kraven på utbildning, färdigheter och ansvar är likvärdiga. Här måste staten och arbetsmarknadens parter ta sitt ansvar för att bryta denna strukturella värdediskriminering.
Fakta
16:06-rörelsen kräver hårdare straff för arbetsgivare som lönediskriminerar