Åsa med sin son Herbert två år

Åsa Axelsson Laulajainen med sonen Herbert. Foto: Joakim Drake

Livet som förälder till ett barn med typ 1-diabetes

Fakta

Typ 1 diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt har upphört. Man vet ännu inte varför kroppens eget immunförsvar självangriper, dödar och förstör immunsystemet och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist - något som kan ge allvarliga skador och i värsta fall dödlig utgång.
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1- och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.

Jag vet att det är många föräldrar som liksom oss kämpar med diabetes dygnet runt. Föräldrar som vet precis hur mycket jobb, och rädsla, det innebär.
Till alla dem som har den stora lyckan att inte ha ett diabetesdrabbat barn vill jag bidra till att belysa vilken allvarlig sjukdom det är.
Och om hur en vanlig dag kan se ut för oss som är föräldrar.

Typ 1-diabetes är en vanlig, livshotande och obotlig sjukdom som drabbar barn och unga. Ja, vuxna också, även om insjuknande är vanligast i yngre år. Trots allvaret och de skador som sjukdomen ofta medför väcker diabetes fortfarande förvånansvärt lite engagemang hos gemene man och väldigt få vet så mycket om sjukdomen.

► Läs också: Diabetes en global epidemi

 

Det vi kan göra för vårt barn är att skapa större engagemang kring sjukdomen och försöka hjälpa till att samla in pengar till forskning, till exempel genom att stötta Barndiabetesfonden. ​
Därför vill jag berätta lite om hur sjukdomen påverkar vår familj.

Så här ser en vanlig diabetesdag ut för oss
• 10 till 15 blodprover (man får inte var spruträdd som diabetesförälder).
• Dosering av insulin inför varje måltid, eller stoppar något i munnen sex till tio gånger.
• Korrigering när blodsockret ligger för högt, cirka fem gånger.
• Pumpen larmar på natten cirka fyra gånger då går man upp och ger mjölk eller insulin beroende på situation. Har man tur så får man sova några timmar i sträck.
• Pumpen larmar i genomsnitt 30-50 gånger för att sonen ligger under värdet tre eller över 12 i blodsocker. Vilket alltså är på tok för lågt respektive på tok för högt och korrigeras inte det så blir läget livshotande.
• Vi kollar säkert blodsockervärdet fyra gånger i timmen eller oftare, beroende på hur han leker.

 Läs också: Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

Vi får agera vår sons bukspottskörtel
Varannan dag sätter vi sedan en ny infart till insulinet samt byter sensorn på armen var sjätte dag (något som innebär ytterligare jobbiga nålar och stick). Det jag nyss förklarat innebär alltså att vi, jag och min man, jobbar extra som Herberts bukspottkörtel. Vi är livsviktiga för honom och ansvaret är enormt. Gör vi en feldosering av insulin eller missar att hans blodsocker sjunker snabbt kan det vara fara för hans liv.
Det här jobbet gör alla diabetesföräldrar tills dess att barnen själva är mogna att göra egna matematiska beräkningar och lär sig hur de påverkas av mängden kolhydrater i olika sorters livsmedel med mera. Det vill säga de närmaste 15 åren.

Herbert, två år, i sitt hem

Sonen Herbert, två år. Foto: Joakim Drake

En dag gick Herbert inte att väcka
Herbert var ovanligt liten för att få diabetes, bara 12 månader, och vi visste inte vad diabetes var. Han låg och sov i sin vagn, var lite trött tänkte jag. Men vi åkte in till sjukhuset när jag upptäckte att jag inte lyckades väcka honom. Det var först när han var i koma som vi upptäckte det. Detta gör att han är lite svajigare än flesta. Det kan göra stor skillnad om man upptäcker diabetes i tid.

Har legat på sjukhus åtta gånger
Herbert är idag bara två år och vi har redan fått ringa ambulans fyra gånger och legat inlagda på sjukhus åtta gånger under vårt första år med diabetes i familjen. Vi är oerhört tacksamma att vi bor i Sverige och har kunnat få bra vård.

► Läs också: Ny svensk studie: Lightläsk ökar risken för diabetes

Hjälp till att ändra statistiken
Cirka 700 barn och familjer drabbas i Sverige varje år. Cirka två barn insjuknar i typ 1-diabetes varje dag. Dessa barn kan idag inte bli friska utan kommer behöva leva resten av sitt liv med sjukdomen. Det vill vi ändra på.

Är du som förälder orolig att ditt barn ska drabbas? Här är några vanliga symtom på diabetes som kan vara bra att känna till:
• Törstig
• Kissar mycket
• Går ner i vikt
• Luktar aceton i munnen (ketoacidos)

 Läs också: Blodtrycksmedicin kan öka risken för hjärtsjukdom hos diabetiker

Värt att veta
Man kan upptäcka diabetes i ett tidigt skede genom att ta ett blodprov hos sin läkare.
Bra att känna till om ni har ett barn med diabetes på er förskola är att magsjuka är livsfarligt för dem. Det handlar om att när magen är sur tar den inte upp socker lika effektivt, vilket innebär att det är svårt att stoppa ett rasande blodsockerfall.

Vill du hjälpa?
Sms:a HOPP till 729 29 för att skänka 50kr till Barndiabetesfonden eller använd SWISH på nummer 9000597.

Tack för att du tog dig tiden att läsa detta!

Av Åsa Axelsson Laulajainen, retail-  varumärkeskonsult, grundare av Guardianfriend.com och mamma till Herbert två år som har typ 1 diabetes

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Typ 1 diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt har upphört. Man vet ännu inte varför kroppens eget immunförsvar självangriper, dödar och förstör immunsystemet och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist - något som kan ge allvarliga skador och i värsta fall dödlig utgång.
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1- och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

en familj som splittras

Så tar du dig igenom skilsmässan

Sex- och relationer

Skilsmässor är vanliga idag, men ändå är det svårt att vänja sig. Man har gift sig för att man trodde att det skulle vara till döden skiljer oss åt och skilsmässan är ofta tuff att gå igenom – man förlorar inte bara kärnfamiljen utan även många släktingar, vänner och traditioner som var knutna till familjen. Men hur tar man sig igenom skilsmässan när det är som mörkast och hur kan man hjälpa någon annan på bästa sätt? Här guidar Anna Bennich Karlstedt oss igenom vägen till skilsmässan.

staplade gurkor

Hur nyttigt är gurka – egentligen?

Kost

Gurka, det innehåller ju bara vatten! Eller? Gurka är antagligen mycket nyttigare än du tror för trots sitt stora innehåll av vatten innehåller den även andra nyttigheter – som fibrer, vitaminer och mineraler.

johanna bjurström

Därför är det viktigt att ha naturliga hudvårdsprodukter

Krönikan

För många år sedan arbetade jag som hudterapeut och kom dagligen i kontakt med kemikalier som påverkade min kropp på olika sätt, vilket bidrog till att det uppstod obalanser i mitt endokrina system, det vill säga körtlarnas system. Detta ledde till symtom som till sist gjorde att det gick upp för mig att vi mår bäst av naturlig hudvård på vår kropp. Här ska jag berätta mer om det.

Man joggar i vacker natur

Män långsammare än de själva tror

Forskning

Manliga långdistanslöpare överskattar sin egen förmåga – de är inte så snabba som de tror. Mitesh Kataria, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och själv motionerande löpare, har undersökt tävlingar som Göteborgsvarvet och Stockholm maraton, och ser tydliga skillnader mellan kvinnor och män. "Fenomenet att män tenderar att överskatta sin förmåga kan gälla även utanför löparbanan, exempelvis på arbetsmarknaden. Där vore det intressant att undersöka om det till viss del kan förklara lönegapet mellan män och kvinnor", säger han.

kvinna känner utanpå sin hals

Fokus på sköldkörtelproblematik – och behovet av utveckling på området

Allmänt

Cirka 450 000 personer har en sköldkörteldiagnos i Sverige. 80 procent av dessa är kvinnor. Idag, den 25 maj, uppmärksammas internationella Sköldkörteldagen, World Thyroid Day. Det är en dag som verkligen behövs menar Emese Gerentsér, vice ordförande i Sköldkörtelförbundet: "Avsaknaden av forskning och utveckling på det här området är skrämmande, inte minst med tanke på hur många människor och anhöriga som är drabbade. Kanske är det för att större delen är kvinnor?" säger hon till Kurera, och lyfter därmed en fråga som är en het potatis när det gäller många vanliga tillstånd och sjukdomar.

Bella håkansson kollage olika outfits

Sugen på yoga? Så väljer du rätt kläder och utrustning – Experten tipsar

Träning

Bella Håkansson är yogalärare och ayurvedisk livsstilscoach. Hon bloggar på Kurera och hennes önskan är att förmedla yoga till så många människor hon bara kan, på de sätt hon kan. För Bella är yoga så mycket mer än bara kroppspositioner, det är ett holistiskt synsätt – ett sätt att leva. Förutom att vara en genuin yogi är Bella även modemedveten och väldigt stylish. Så – vem passar bättre att svara på frågor om yogamode än Bella tänkte vi på Kurera. Sagt och gjort. Här är hennes svar.

Raw hallonparfait med kanderade mandlar

Raw hallonparfait med kanderade mandlar

Glutenfritt

Du behöver inte vänta till trädgårdens hallon har mognat i sommar för att äta hallonparfait, det går lika bra att använda frusna bär. Här är ett raw – det vill säga glutenfritt och helt veganskt – recept på en riktigt god parfait med kanderade mandlar.

Närbild kyckling

Smittskyddsläkare vill införa säljförbud efter kycklingsmitta

Hälsa

Det bör införas gränsvärden för smittämnen i alla livsmedel. Det föreslår nu smittskyddsläkare efter ett drygt års problematik med campylobacter från färsk kyckling. Även Livsmedelsverket får sig en känga. "Vi smittskyddsläkare anser att Livsmedelsverket nog skulle kunna göra mer med den lagstiftning som finns", säger smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo till TT.

sallad med blommor

19 vilda och ätbara växter du ska plocka NU

Kost

Visste du att det finns många vilda växter, blad och blommor som du kan äta? Som är både milda och goda och dessutom erbjuder ett inslag av fräscht nytänk i sommarsalladen? Men med flera av dem har du bara ett fåtal veckor på dig innan de antingen slutar blomma eller blir för beska i smaken. Så yalla yalla – ut och skörda!

Övning: Skrivbordsyoga

Kort övning: Skrivbordsyoga

Träning

Här är en enkel övning från Kureras nya samarbetspartner Yogobe: Skrivbordsyoga. Övningen tar bara två minuter att utföra och innebär förutom ökad rörlighet även en paus som du med fördel kan ta en gång i timmen.

Inger oja

När den dagliga stressen försvann sov Inger bra på natten igen

Naturlig hälsa

Inger Oja, 53, har länge varit trött och stressad på dagarna. Det beror på att hon haft problem med nattsömnen i många år. Hon somnar oftast snabbt men vaknar efter två, tre timmar och ligger sedan vaken fram tills det är dags att stiga upp. Ingenting hon försökt med har fungerat fram tills för ett år sedan när hon provade ett nytt kosttillskott som lovade normalisera nivån av stresshormonet kortisol och ge en bra nattsömn. "Det hjälpte mig redan första natten och jag har sovit djupt och länge sedan jag började med produkten. Det var många år sedan jag vaknade utvilad och fungerade bra på dagarna", säger Inger till Kurera.

Dorotea Pettersson med en stor klocka

Sluta prokrastinera och få saker gjorda i tid

Mental hälsa

Att prokrastinera, skjuta upp uppgifter som behöver göras, är ett vanligt beteende men inte desto mindre jobbigt för de som gör det i stor utsträckning. I sin nya bok ”Jag ska bara … konsten att få det gjort i tid” ger författaren och tidscoachen Dorotea Pettersson råd och tips om hur man tar sig ur prokrastineringsfällan.

ammande spädbarn har ögonkontakt med sin mamma

Ammande mammor upplever bristande stöd från sjukvården

Gravid/barn

Allt fler kvinnor upplever problem med att amma, visar en ny Sifo-undersökning. Många mammor uppger att de tycker stödet från sjukvården är bristfälligt, särskilt om amningen har varit problematisk. Drygt hälften upplever bristande information om amning inför förlossningen och 20 procent är missnöjda med det stöd man har fått efter förlossningen. "Det är otroligt viktigt att utbildad vårdpersonal ger det stöd som efterfrågas", säger Anette Ekström, barnmorska och professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.

Guide: Så väljer du rätt salt

Hälsa

Visste du att ditt val av matsalt kan ha stor påverkan på din hälsa? Många slentrianköper samma plastburk med raffinerat bordssalt men med ett aktivt val av salt kan din hälsa förbättras. Här får du veta mer.

Barbro Parkatti

Barbro hittade en lösning mot glömskan

Naturlig hälsa

Barbro Parkatti i Skinnskatteberg är 81 år. Hon är pigg för sin ålder och joggar en timme varannan dag tillsammans med hunden Tilda. Något hon haft problem med de senaste åren är minnet. Hon glömmer lätt namn. Men för ett år sedan började hon ta ett kosttillskott som är bra för glömska och är mycket nöjd med resultatet.

Par hånglar på säng

Nej till sex på arbetstid

Politik

En motion om sex på arbetstid har nu fått avslag. Det är kommunfullmäktige i Övertorneå som säger nej till förslaget om att kommunens personal ska få använda sin friskvårdstimme till sex. Det rapporterar P4 Norrbotten.

olika piller

Studie om fytosteroler stöttar tillskott för att sänka sjukvårdskostnader

Forskning

Fytosteroler som kosttillskott kan hjälpa hjärtpatienter – och kraftigt sänka sjukvårdskostnader, enligt en ny studie. Enligt studien skulle 5,3 miljarder euro per år kunna sparas om personer med höga kolesterolvärden ökade sitt intag av ämnet fytosteroler, som finns i växtriket. "En tydlig bild träder fram av de fördelar som kan uppnås genom en mer utbredd användning av kosttillskott hos dem som löper störst risk att drabbas", säger Ingrid Atteryd, svensk ordförande för Food Supplements Europe, i en kommentar.

The Ultimate Vegan Burger med avokadokräm

Den ultimata veganska burgaren med avokadokräm

Mat

Den här underbart goda burgaren är inspirerad av matlegenden Jamie Oliver och hans recept The Best Vegan Burger. De är inte busenkla att göra men går alldeles utmärkt att frysa in, så gör många. Burgarna är dessutom fantastiska att grilla.

hand skriver orden sepsis

Vitaminbehandling kan minska dödlighet i sepsis

Naturlig hälsa

Sepsis, det vill säga blodförgiftning, drabbar omkring 40 000 svenskar per år. Tillståndet verkar dock kunna botas med en blandning av vitaminer och kortison. Det indikerar i alla fall en första observationsstudie från ett sjukhus i USA där vitaminbehandlingen minskade dödligheten från 40 till åtta procent. "Är det så bra som de här preliminära resultaten visar skulle det innebära att vi fick ett kraftfullt behandlingsalternativ till ett av medicinens dödligaste tillstånd", säger infektionsläkare Adam Linder vid Lunds universitet som själv forskar på sepsis, till Sveriges radio.

Flicka går i ljus skog med häst och hund

Pollenallergimedel effektivt även mot pälsallergi

Naturlig hälsa

Pollensäsongen är i full gång och både traditionella pollenmediciner som naturliga alternativ säljer som smör. Men – vad få vet är att vissa pollenknep fungerar förträffligt även mot pälsdjursallergi. När tidningen Ridsport med hjälp av drygt 230 testpiloter utvärderade nytt naturligt pollenmedel mot just pälsdjursallergi upplevde nästan samtliga lindring. En av dem är Robin Oikarinen, som trots kraftig hästallergi valt yrket hovslagare och i och med detta tillbringar större delen av livet i stallet: "Jag kunde minska användningen av allergitabletterna. Hade jag bara varit en stund i stallet istället för större delen av dygnet hade jag nog inte behövt någon medicin alls", säger han till tidningen.

Votering i riksdagen

Riksdagen säger nej till förslaget om obligatoriska vaccinationer

Hälsa

Det allmänna vaccinationsprogrammet bör göras obligatoriskt. Det ansåg riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten (M) och Jesper Skalberg Karlsson (M) och lämnade in varsin motion om saken till Sveriges riksdag. Nu har riksdagen fattat beslut i frågan och säger nej till förslaget – och även till förslagen i samtliga inlämnade vaccinmotioner.