Vår befolkning blir allt fetare – men allra fetast är männen.
Dagens 40-åringar väger betydligt mer och har högre BMI än dagens 60-åringar gjorde när de var lika gamla.
Det visar siffror från Västerbottens hälsoundersökning.
Vi blir allt mer överviktiga och ökningen sker i en dramatisk takt, konstaterar Västerbottens hälsoundersökning, VHU, som pågått sedan 1990. Hittills har 120 000 personer deltagit vid 40, 50 och 60 års ålder. Och skillnaderna mellan generationerna är stora, visar undersökningen.
► Läs också: Sömnbrist påverkar våra tarmbakterier – kan leda till övervikt
”Övervikt redan vid 40 års ålder”
Margareta Norberg är docent i allmänmedicin och epidemiologi vid Umeå universitet och koordinator för VHU.
– I dag har man mycket övervikt redan vid 40 års ålder. Det händer mycket redan i tidig ålder, säger hon till Aftonbladet.
Högt snitt-BMI för män och kvinnor
Mellan åren 1991 och 2015 ökade mäns BMI (Body Mass Index) med i snitt två enheter medan BMI hos kvinnor ökade med ”bara” 1,4 enheter. Och snittet för mäns BMI är högre generellt. I snitt ligger män på 27,4 och kvinnor på 26,3 BMI-enheter. Man brukar säga att gränsen för övervikt går vid 25.
► Läs också: Ny forskning: Kött har samma effekt som socker på vikten
Unga män störst
Undersökningen visar att BMI-kurvans utveckling är betydligt brantare för 40-åringarna än 60-åringarna – och särskilt syns generationsskillnaderna hos männen.
Dagens 40-åriga män är större och har högre BMI än vad 60-åriga män hade 1991, alltså när de var i samma ålder.
Skillnaderna mellan olika kvinnogenerationer är inte lika stora.
”Stora konsekvenser för folkhälsan”
Fetma och övervikt ökar risken för en mängd allvarliga och även livshotande sjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdomar och cancer.
– På befolkningsnivå får det här mycket stora konsekvenser för folkhälsan, säger Margareta Norberg.
Och utvecklingen är inte specifik för Västerbotten. Det ser likartat ut i hela landet, berättar Margareta Norberg för Aftonbladet.
Utbildningsnivå och inkomst avgörande
Men – det finns en komponent som verkar vara lika med ett lägre BMI och en bättre vikt, över hela landet: Socioekonomiska förhållanden, det vill säga saker utbildningsnivå och inkomst.
Ju kortare utbildning och lägre inkomst desto högre BMI.
► Läs också: Utbildning – en viktig faktor bakom livslängd
Rör oss för lite och äter sämre
Varför vi blir tyngre med åren har att göra med levnadsvanor, berättar Margareta Norberg.
–Förut ökade man inte i vikt med åren på det viset som man gör i dag, säger hon och berättar att det till störst del beror på hur mycket vi rör på oss och vad vi äter.
– Man tar in mer energi än man förbrukar. Det går så smygande att det knappt märks. Det är små saker som bidrar. De kan röra sig om en halv bulle extra per dag.
”Behövs också samhällsförändringar och åtgärder på samhällsnivå”
Råden för att försöka undvika viktuppgång lyder likt följande:
Rör dig dagligen. En rask promenad på 30 minuter kan räcka. Fysisk aktivitet påverkar insulinkänsligheten, men effekten varar bara ett dygn.
Låt bli tobak och undvik långvarigt stillasittande, ät hälsosamt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.
– Men det är inte bara individens ansvar. Det behövs också samhällsförändringar och åtgärder på samhällsnivå, så att det blir lättare att göra de hälsosamma valen. Det är det absolut viktigaste, säger Margareta Norberg till Aftonbladet.
► Läs också: Lite småfet? Här är bästa knepen för att rivstarta formen
Av Redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!